Ryssarnas version om gasattackerna…

Maria Zakharova är en av många erfarna och skickliga medarbetare som ingår i den diplomatiska kåren för Ryssland. Nyligen intervjuades hon i rysk TV, där hon öppet redogjorde för den aggressiva amerikanska diplomatin, som ryssarna mötte när de meddelade att de på inbjudan av den syriska regering – med stöd av folkrättens regelverk om kollektivt självförsvar – skulle delta militärt i kriget mot terrorismen i Syrien.

Ryssarna meddelade officiellt sitt beslut att delta i kriget mot den islamska staten i september (2016) och inbjöd alla stater i världen att på olika sätt delta i kampen för att förinta denna världens ondska – som ryssarna beskrev IS.

Som reaktion på ryssarnas aktiva militära stöd till den syriska regeringen gick de diplomatiska företrädarna för västvärlden omedelbart till attack med våldsamma och aggressiva utspel, med starka överslag och direkta hot.

”The russian diplomacy were warned by the US diplomats that if they went ahead and assisted Syria´s Assad, Russia would be in a world of hurt and discover real pain”.

Direkta varningar och hot meddelades:
”The US spelled out to the russians that, whatever good work they did in Syria, any positive result they acchieved in reality, would be manipuled by a professional media company, to cancel out their real results and turn them around to make it look like they were the real cause of the problem”.

Andra exempel:
”Are you going to fight the terrorists? You´ll be made to look like the terrorists. You´ll be made to look like the aggression”.

Dessa hot framfördes enligt Zakharova på de högsta diplomatiska nivåerna inom den västerländska diplomatkåren, tillhörande såväl Obamas administration som framträdande europeiska regeringar, det absoluta toppskikten inom de västerländska demokratierna.

När så de ryska militära aktiviteterna tog fart och reguljära bombningar var ett faktum, så eskalerade angreppen från ledande personer i Obamas administration.

Utrikesdepartementets talesman John Kirby sa offentligt:
”Extremist groups will continue to exploite the vacums that are there in Syria to expand their operations, which will include attacks against russian interests, perhaps even russian cities.

Russia will continue to send home troops in bodybags and wiil continue to loose resources, perhaps even aircrafts”.

Zakharova menar att John Kirby helt medvetet och inför öppen ridå uppmanade ISIS att attackera ryska civila mål – utöver de militära – och detta utan några större protester från andra ledande västerländska demokratier. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson uppmanade t ex folk att protestera framför ryska ambassader i olika delar av världen.

Allvarligast enligt Zakharova, var dock, de ständiga attackerna av ISIS mot den ryska ambassaden i Damaskus, som intensifierades markant vid tidpunkten för John Kirbys utspel mot Ryssland.

Den senaste bekräftelsen på dessa politiska utspel på hur västvärlden öppet skulle deklarera att de skulle vända all information om Rysslands agerande i Syrien till dess motsats (alltså tvärtemot vad som verkligen hänt), är turerna kring kemgasattackerna.

Ryssarna lämnade in dokumentation och kartläggningsmaterial till OPCW från kemgasattacken den 16  september 2016 i Um Housch. Ärendet har sedan dragit ut på tiden och ryssarna har upprepade gånger efterlyst utredningens resultat.

Under tiden inträffade kemgasattacken i Idlibprovinsen, där Assads regering omedelbart utpekades som ansvarig, trots att OPCW tidigare slagit fast (efter egen utredning) att Assad tömt alla lager av kemisk gas, under organisationens övervakning och där USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry även slagit fast att den syriska regeringen inte hade kvar några kemiska vapen.

När det gäller OPCW:s undersökning av dokumentationen ifrån Idlibprovinsen (där själva insamlingsförfarande fortfarande inte redovisats) så presenterades ett tvärsäkert resultat redan efter två veckor. Där slog man fast att det handlade om Sarin. Dokumentation och prover förvaras på hemlig ort i Frankrike och varken handläggningen eller rapporter har ännu redovisats fullständigt.

Nu efter 6 månader har till sist OPCW fastställt och offentliggjort den dokumentation som ryssarna presenterade från Um Housch – efter upprepade påstötningar från ryssarna.

Det handlar om senapsgas, ett kemiskt vapen som bara kan kopplas till olika terroristorganisationer som finns i norra Syrien. En sak är emellertid glasklar, den syriska regeringen eller ryssarna är inte inblandade, då de inte på något sätt var aktiva i den norra regionen av landet. IS är därför huvudmisstänkt, men det finns flera tänkbara förövare.

Kan signalerna var tydligare?
Uppenbart hanterar OPCW de två misstänkta kemgasattackerna på helt olika sätt. Den första attacken i Um Housch, som korrekt och utförligt dokumenterats och redovisats till OPWC av ryssarna, har tagit väldigt lång tid innan det till sist kom ett besked. Det var en attack med senapsgas. Det tog ett halvt år innan detta redovisades, en orimligt lång tid och efter intensiva påstötningar från ryskt håll.

I det andra fallet, den misstänkta kemgasattacken i provinsen Idlib, kom svaret redan efter två veckor, som bekräftade att det handlade om Sarin.

Det verkar som om OPCW väntade in svaret om Idlib innan resultatet från Um Housch redovisades, trots att det rimligtvis borde varit klart långt tidigare.

Alltså, helt i enlighet med det Maria Zakharova sa i intervjun: oavsett rätt eller fel om sakförhållanden, skulle allt vändas mot Ryssland efter att de klev in på den syriska regeringens sida mot terrorismen – i enlighet med internationella regler om gemensamt kollektivt självförsvar.

Det viktigaste var att peka ut Assad som ansvarig för kemgasattacken i Idlib, trots att tidigare utrikesminister John Kerry tydligt sagt att regeringen i Damaskus inte längre hade tillgång till kemiska vapen, sedan OPCW redan tömt deras lager under sträng övervakning.

När det gäller gasattacken i Um Housch var det redan tidigt klart att – om det handlade om en gasattack – så kan dådet endast ha utförts av någon av terroristorganisationerna, mest troligt av ISIS. Det här är säkerligen skälet till den långa handläggningstiden och där resultatet trots allt redovisades väl och inte mörklades.

Men alltså, det primära för OPCW verkar ha varit att det först om möjligt måste slås fast – trots tömda lager av kemiska gaser – att regeringen Assad var ansvarig för gasattacken i Idlib.