Svenska amfibiesoldater landstiger i samband med Natoövning Baltops 24. Foto: Maja Hansson/Försvarsmakten
USA har nu svängt 180 grader i Ukrainafrågan. Vad gör Europa och vårt svenska etablissemang då. Man biter sig fast i idén om ”avskräckning” och rustar hysteriskt för att stoppa den ”hotande” freden. Knut Lindelöf gör en uppdatering om situationen i världen med Ukraina i fokus.
Ända sedan det stod klart att Natomedlemskap var Sveriges enda möjlighet att rädda oss från att slukas av Ryssland, har avskräckning varit ett odiskutabelt nyckelbegrepp. ”Det enda som Putins Ryssland förstår är militärt maktspråk. Ingen idé att ens försöka tala med Putin, det vore att göra samma misstag som Chamberlain gjorde när han gjorde upp om ’peace in our time’ med Hitler i München 1938.” Det här är den formel som väglett allt på det försvars- och säkerhetspolitiska området och som ständigt upprepats i våra stora medier sedan februari 2022.
Då var USA det stora trygga stödet med nästan lika mycket kärnvapen som Ryssland. Så, för att göra en lång historia kort hamnade vi så småningom i Nato, strax efter Finland. Allt var till dess frid och fröjd, Kristersson och hans närmaste hedrades i amerikanska kongressen av president Biden och våra ministrar solade sig i glansen av USA:s främsta politiska celibriteter.
Nu skulle Putin inte längre våga ge sig på oss, eftersom vi befann oss under Nato-paraplyet med USA:s kärnvapen som yttersta avskräckning. Detta är fortfarande vår enda strategiska tanke, som hittills helt blockerat all vidare diskussion om kriget, dess orsaker och om en möjlig lösning.
USA+Ryssland=sant
Men, så hände det som alla visste kunde hända, men ändå valde att i det längsta blunda för. Med Donald Trump i Vita huset svängde USA 180 grader i Ukrainafrågan! och återupprättade diplomatiska kontakter med Ryssland. Hur ska Europa nu kunna avskräcka Ryssland? Det enda sättet att hålla sig fast vid avskräckningsargumentet blev att med alla medel försöka hålla igång kriget för att försvaga Ryssland, samtidigt som vi själva (Europa) tokrustar. Detta är det sista desperata halmstrået för Europas ledare som nu återstår.
Alltså mera avskräckning. Diplomati – som Trump nu med stor kraft försöker sig på – framstår för Europa som att spela Putinryssland i händerna, vilket (med tanke på att Ryssland endast förstår militärt maktspråk) kommer att leda till de europeiska demokratiernas undergång! Därför mera vapen (kanske mera kärnvapen), mer gemensamma europeiska satsningar av rena fantasisummor för att avskräcka Putins Ryssland från att marschera vidare västerut.
Varifrån övertygelsen ”att Ryssland kommer att anfalla” kommer, vet vi. Den har legat fast ända sedan den 24 februari 2022 då Ryssland inledde sin militäroperation, som inte fick heta något annat än en ”oprovocerad och fullskalig invasion”. Det var det ultimata beviset för att Ryssland nu är imperialistiskt och att Putin vill återupprätta det gamla tzarimperiet. Om det ändå bleve fred i Ukraina och Ryssland inte marscherar vidare västerut kan då förklaras med att Ryssland blivit just ”avskräckt”.
Det allra värsta vore om det till sist skulle visa sig att det ligger något i Putins beskrivning; att Väst provocerat genom att svika löftet till Gorbatjov att inte utvidga Nato, Västs inblandning i Majdankuppen, sabotagen av Minskavtalen, vägran att respektera Rysslands legitima säkerhetsintressen o s v. Då skulle Europas krampaktiga antiryska idé om avskräckning få sig en knäck. Då skulle man tvingas till diplomati. Det är vad Trumpadministrationen faktiskt verkar ha begripit och vad de vunnit presidentvalet på.
Intresset för förspelet – sedan Berlinmurens fall 1989 – har inte varit tillåtet att över huvud taget diskutera. T ex: Fanns det ett mått av provokation? Är det ett ”proxykrig”? Den som försökt föra diskussion om dessa ting har genast – liksom Donald Trump de senaste veckorna – anklagats för att föra fram Putins propagandanarrativ. ”It is a war that never would have started if I…” som Trump sagt flera gånger.
Är Ryssland imperialistiskt?
Men finns det inte fog för oron att Ryssland med Putin blivit en aggressivt imperialistisk stormakt, som i likhet med Hitler vill erövra Europa? Jo, Tjetjenien, Georgien och Ukraina är alltid svaren. Men räcker det? Inte om man söker sig fram efter en rimlig förklaringsstig.
Man kan hävda att Tsarryssland t o m första världskriget var imperialistiskt likt Storbritannien, Frankrike, Tyskland m fl europeiska stormakter, fast mest i sitt närområde. Man kan även hävda att Sovjetunionen var imperialistiskt genom att de hade en kommunistisk mission, som de ville kränga på andra länder. Men det som talar emot är att efter Berlinmurens fall och Sovjets sammanbrott 1991 försvagades Ryssland mycket kraftigt. Och, i förhandlingar med det kalla krigets segrare USA gavs löften till Ryssland att Nato inte skulle utvidgas (men fästes aldrig i något skriftligt avtal). Dessa löften bröts av USA (och Nato), och en rad länder har därefter anslutits: Ungern, Tjeckien och Polen 1999. Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovenien, Slovakien 2004, Albanien och Kroatien 2009. Montenegro 2017. Nordmakedonien 2020. Finland 2023 och Sverige 2024. Så, ett stopp för Natos utvidgning måste kunna ses som ett legitimt ryskt säkerhetsintresse.
Tjetjenienkriget i efterbörden av Sovjetunionens sammanbrott var som alla krig förfärligt. Geogienkriget 2008 var likaså en produkt av Sovjetunionens sammanbrott, men utlöstes efter att Nato meddelat att Georgien och Ukraina stod på dess kandidatlistnita. Dessa två krig kan knappast ses som nyvaknad rysk imperialism.
Rysk återhämtning
Under 1990-talet och fram till ca 2010 restaurerades Ryssland internt, samlade kraft och började opponera sig mot Natos expansion. 2014 satte man ner foten och klargjorde att Ukraina var Ryssland röda linje, vilket alltså måste kunna ses som ett fullt legitimt säkerhetsintresse. Men Väst ignorerade detta och orkestrerade istället en ryskfientlig statskupp. 2022 invaderade Ryssland, vilket var ett brott mot FN-stadgan, men blir begripligt mot bakgrund av USA:s och Västs agerande sedan Sovjetunionens fall 1991.
Ukrainakriget är inte heller ett imperialistiskt erövringskrig som hela tiden hävdas i våra stora medier. Verkligheten visar att Ryssland inte önskar erövra hela Ukraina. De krigar för att försvara ryska strategiska, industriella, kulturella och religiösa intressen i östra och södra Ukraina, som varit självklara i flera hundra år. Det är Västs inblandning som lagt grunden för konflikten.
Europa isolerat
Dessa argument kommer långsamt att vinna terräng. Men Europa är svårt klämt när nu Trump och Putin över allas huvuden försöker komma överens om att upprätta normala förbindelser, så att affärer ska kunna göras. USA har inte längre råd med detta krig. Att kunna dra sig tillbaka och samla sig inför en framstöt mot Kina är nu vad som gäller. Europa får klara sig på egen hand hädanefter.
För att själva komma på fötter kommer Europa att tvingas återupprätta normala förbindelser med Ryssland. Med eller utan EU! Och utan Nato! Men allra först måste man överge den självförgörande föreställningen om att avskräckning är enda vägen för demokratins överlevnad.
Knut L!
Jag begriper inte hur du kan skriva en sådan text. Du verkar inte ha läst Putins avsiktsförklaring om Ukraina från 2021, eller så har du läst men inte förstått.
Du hänvisar till muntliga löften om Nato av personer som helt klart inte haft madnat att utdela löften, samtidigt som du helt förtränger det memorandum som tecknades i Budapest 1994, och som gjorde att konflikten nu inte står mellan världens första och tredje kärnvapenmakt.
Om Putin hade kapacitet skulle han behandla Ukraina på samma sätt som Netanyahu behandlar Gaza. På den tiden jag hade rysk TV i min kabel var det uppenbart hur bra de trivdes tillsammans, Putin och Netanyahu.
När jag hör historier från Ukraina så är det uppenbart för mig att Putin ligger mycket nära Hitler i behandlingen av befolkningen i Ukraina. Och jag har människor i min närhet som upplevt både Hitler och Putin.
Jag förstår i någon mening att detta inte berör dig. Du har ingen kontakt med människor vare sig i Ukraina eller Ryssland. Din naiva uppfattning om Ryssland, baserad på inte ens luft, får stå för dig. Jag är inte det minsta förvånad att gamla FiB-vänner vänt dig ryggen.
Mats L!
Att du skulle samtycka med något jag skriver om Ukraina har jag inte väntat mig.
Men eftersom jag så komplett har missförstått situationen i världen och förordar fred i Ukraina inte bara för ukrainarnas, utan även för vår skull, undrar jag: Vad föreslår du? Är det upprustning, en ny EU-armé med kärnvapen och europeiskt övertagande av Nato som du ser som lösning? Finns ingen diplomatisk väg? Är det bara ”avskräckning” som gäller? Det är i s f en ganska dyster framtidsbild, ja i mitt tycke en kompakt och skrämmande svartsyn.
Bra inlägg, Knut!
Remarkabelt att EU:s politiker inte tagit ett enda diplomatiskt initiativ för att få slut på kriget. Denna idag VIP-ifierade byråkratiska koloss framställdes ju en gång som ett fredsprojekt.
Redaktören gör en bra och översiktlig sammanfattning av förspelet och nuläget gällande Ryssland, EU, Ukraina och USA, relaterat till det pågående kriget i Ukraina. Dessutom utbenande av ett antal av de aktuella frågeställningarna kring detta krig, där den som vet lite mer om bakgrunden ibland tycks hamna i andra slutsatser jämfört med dem som nöjer sig med den bristfälliga information som mainstream-media består oss med.
Jag har inga invändningar mot framställningen, annat än en mindre detalj som ligger lite vid sidan av huvudämnet för artikeln. Redaktören skriver:
”USA har inte längre råd med detta krig. Att kunna dra sig tillbaka och samla sig inför en framstöt mot Kina är nu vad som gäller. Europa får klara sig på egen hand hädanefter.”
Betecknande och symboliskt nog var det talman Nancy Pelosi, demokratiska partiet, som under Bidens presidentskap sommaren 2022 i samband med en resa till Japan, visserligen egenmäktigt, och tydligen ens utan presidentens vetskap, samt utan inbjudan från de taiwanesiska myndigheterna, dök upp i Taipei. En händelse ämnad att provocera Kina och i själva verket också mer provocerande än vad vi i väst vanligtvis tänker oss.
Det är i det demokratiska partiet krigshetsarna samlas. Det är inte i det republikanska partiet de flesta av de så kallade neokonservativa hökarna finns. Men det var dessa (hökar) som hade fördel av hennes ökande av spänningen.
Pelosi och Trump hade ju skilda eller motstridiga uppfattningar om i stort sett allt, även bortsett från Pelosis försök att på alla sätt komma åt Trump.
Trump själv har inte gjort några uttalanden som visar att han skulle vara intresserad av någon militär konflikt med Kina eller att öka spänningarna med landet. Men detta upprepas ändå ofta, eftersom man inte inser att tullarna mot Kina inte är hybridkrigföring mot Kina, utan bara ett led i de merkantilistiska idéerna Trump har, om att dra tillbaks arbetstillfällen till USA och blåsa nytt liv i tillverkningsindustrin i USA.
Det är inte riktat mot Kina, utan syftar till ökad amerikansk sysselsättning.
Så sent som den 26/2, alltså för mindre än en månad sedan, kritiserades Trump för att han vid en pressträff i Vita Huset (kabinettsmöte) inte ville svara på frågan huruvida Vita Huset någonsin skulle tillåta Kina att ta Taiwan med våld. Istället sa han (i min översättning och sammanfattning) att han har en utmärkt relation med Xi (Yin Ping) och: ”Jag hör många säga att vi inte vill veta av Kina i det här landet. Men det stämmer inte: Vi vill att de skall investera i USA. Det är bra. Det kommer in en massa pengar, och vi vill investera i Kina. Vi kommer att göra (bra) saker.”
Det Trump säger här är ju uppenbarligen ingen retorik som hetsar till krig. Tarifferna syftar till att stärka det egna landet, men utan att hindra investeringar utifrån. Amerikanska företag, som till exempel Tesla, har ju stora fabriker i Kina, och de är inte ensamma. Och ett av skälen till det är att det är kinesiska krav på en sådan ordning (Och det Trump kanske skulle önska är att kinesiska investerare på motsvarande sätt satte upp fabriker i USA).
Tarifferna innebär ett lindrande av den stenhårda priskonkurrens som amerikanska företag annars har svårt att matcha, och är därmed också en del i förklaringen till varför arbetarklassen ännu en gång röstade fram Trump till presidentposten. Att både EU och USA använder sig av handelshinder, embargon etc gentemot olika stater och personer man ogillar, som därmed också kan betecknas som ”hybridkrigföring” får inte förvilla blicken. Trump är helt enkelt inte anhängare av frihandel. Tullar är inte alltid en del av hybridkrig, även om det ibland är så de används.
Man måste se till syfte och konsekvenser. När syftet är att förstöra för ett land är det naturligtvis att beteckna som en del i hybridkrigföringens arsenal, men när syftet är att stärka egen ekonomi och ge arbetstillfällen i det egna landet är det inte en mot omvärlden aggressiv handling.
Det hela kompliceras dock av att det ibland kan mörkas och ses som en fördel att framställa det som att omvärlden tvingar fram åtgärder som man egentligen inte har nåt emot, men inte vill stå för, liksom motsatsen.
Men sammanfattningsvis och kort sagt: Trump vill inte ha ett framtida krig mot Kina, i själva verket finns inget konkret som tyder på det.
Mats Larsson!
Vi skulle få lägga ned all undervisning; grundskola, gymnasium, univetsitet, all utbildning om kriteriet för att förstå en sak är att ”ha varit i geografin” (landet) eller intagit för att förstå ett eller flera länders politik. Du säger det i senare delen av din kritik mot Lindelöfs text. Ja man skulle inte kunna skriva om rörmokare om man inte själv är rörmokare, eller om somalier … Meningslös argumentation alltså Mats Larsson!
Dan Johan K!
Jag håller med om ”meningslös”, men snarare i betydelsen ”meningslöst att skriva på lindelof.nu”, där Rysslands säkerhetsintressen verkar ha den helt övergripande prioriteten.
Det finns egentligen bara två skäl till att jag ibland kommenterar. Jag får uppmuntrande privat e-post från en läsare av lindelof.nu, men som inte skriver själv. Personen ifråga fungerar som inspiratör. Ett andra skäl är att jag blir upprörd när jag från ukrainska vänner får bilder på sönderbombade sjukhus. Jag ser alltså ingen skillnad på Putin och Netanyahu, annat än att Gaza är betydligt mindre än Ukraina. Att jag är i klar minoritet att ha den uppfattningen på lindelof.nu är uppenbart.
Mats L!
Jag är glad att du skriver här. För, det är precis som du skriver, att du representerar en liten minoritet av läsarna, som ända sedan 2011 – då flera på lindelof.nu försvarade al Assad i det västsponsrade kriget i Syrien (med målet att störta denne internationellt erkände ledare). Där delade sig de som ända sedan 1972 kallat sig ”antiimperialister” i två läger; en del som höll fast vid FN och folkrätten och en annan del som slöt upp bakom Västs (under ledning av USA:s ”Demokrater”) syn på världen som en kamp mellan demokratier och diktaturer (autokratier).
På lindelof.nu är det möjligt att försvara Ryssland och dess ”legitima säkerhetsintressen” och hävda att Ryssland inte är imperialistiskt. Att Mats L (och andra), som är av annan mening i dessa frågor också kan uttrycka sig, ser jag som en hederssak. Vi diskuterar politik, vi värderar inte varandra som människor.
Jag är alltså uppriktigt nyfiken på hur t ex Mats L (m fl) ser på framtiden. Därför upprepar jag mina frågor till honom, som jag formulerade i en tidigare kommentar:
Vad föreslår du? Är det upprustning, en ny EU-armé med kärnvapen och europeiskt övertagande av Nato som du ser som lösning? Ser du verkligen ingen diplomatisk väg? Är det bara ”avskräckning” som gäller?
Ulf C!
Jag hoppas du har rätt. Kanske Trump inte ser Kina som en motståndare till USA-imperialismen. Kanske Trump ser allt som en fråga om att göra goda och helst inte dåliga affärer. Kanske Trump inte ser USA som ett imperialistiskt världsimperium som i värsta fall tar till vapen för att få igenom sina intressen.
Men jag tvivlar på att att Trump i s f har rätt. USA är och förblir imperialistiskt, även om det just nu passerar sitt maximum och ofrånkomligen tvingas backa. Men de kommer att komma igen. Tänker jag.
Det stora problemen kommer nu efter EU, Väst och Nato har förlorat. Lyssna på Glenn Diesen och Michael von der Schulenburg (is a German member of the EU Parliament). Hur han ser på framtiden för Europa.
Knut L!
Jag kan redovisa min ståndpunkt. Min uppfattning är att Putins målsättning när han inledde angreppskriget var att krossa Ukraina militärt och installera en statsledning under hans totala kontroll. Putins avsiktsförklaring 12 juli 2021: Russians and Ukrainians are one people.
Putin klassade den ukrainska statsledningen som nazister och narkomaner, jag lyssnade på det originalljudet och kontrollerade översättningen med det svenska standardverket från Nordstedts. Putin förhandlar inte med nazister och narkomaner, han byter ut dem.
Allt såg ju så bra ut. Paraduniformerna låg i fordonen på väg in i Kyiv, kravallpolis fanns med för att sättas in om det skulle bli stökigt under segerparaden på Khreschatyk, paradgatan i Kyiv. I stället blev det grova övergrepp mot civilbefolkningen av frustrerade ryssar i Butja.
”Experter” som Scott Ritter bedömde att det skulle ta en vecka för Ryssland att krossa Ukraina militärt, och jag kan bara gissa att såväl amerikanska som ryska militärbedömare var av samma uppfattning.
Nu blev allt en enda stor missräkning. Ryssland har försökt knäcka civilbefolkningen med ständiga terrorbombningar, men har inte lyckats. Ryssland behärskar inte ens de fyra oblast man har annnekterat, och Ukraina har kontroll på huvudstaden i Cherson oblast.
Min uppfattning om Ryssland präglas naturligtvis av att jag i stort sett dagligdags träffar och diskuterar med ryssar, och utbyter e-post med de som inte bor i Sverige. De är genomgående extremt kritiska mot Putin och dagens Ryssland och är närmast lättade att äldre nära släktingar numera är borta.
Putin och Trump är på flera sätt lika. De glömmer aldrig en oförrätt (så som de uppfattar det). När Misha K, som ingår i Putins innersta cirkel, förvägrades fullt medlemskap i den ryska vetenskapsakademien, hämnades Putin genom att i praktiken förstöra akademien. Här agerade han helt annorlunda mot alla ledare av Ryssland (Sovjetunionen) sedan akademiens grundare Peter den store. Katarina den stora kunde rekrytera dåtidens främsta matematiker till St Petersburg med goda villkor; Lenin förstod snabbt värdet av akademien och Stalin gjorde inga försök att förstöra akademien.
Skripal är f ö ett annat exempel på Putins hämndbegär.
Trumps närmaste medarbetare verkar ha så spända nerver att de gör de mest elementära misstag. Jag använder regelbundet Signal, men skulle aldrig komma på tanken att starta en chat med 12-13 personer och sedan inte ens ha koll på vilka som är med. Så amatörmässigt att de gjorde sig till åtlöje.
Om det så småningom blir vapenvila och kanske fred så är Ryssland fortfarande en krigsekonomi. Inte undra på att i första hand de baltiska staterna är oroliga. Putin går inte att lite på och detta vet Europa.
Min uppfattning är därför att det bästa är om EU kan hålla ihop och stå starka, eftersom det är det enda Putin förstår.
Slutligen, i Ryssland kan det gå mycket snabbt och vara mycket svårt att förutse. Brusilov-offensiven 1916 var Rysslands största framgång under första världskriget och knäckte ryggraden på K U K-armén. Allt såg så lovande ut inför 1917, men så kom februari-revolutionen. I en bok om Sovjetunionens historia som står i min bokhylla, publicerad 1985 av två mycket kunniga personer, är slutsatsen i epilog att det som mer än något annat utmärker Sovjetunionen är stabiliteten (sic).
Mats L!
Jag bad dig inte berätta allt du redan berättat för oss många gånger. Men jag kunde ur textmassan tacksamt nog vaska fram svaren på några av mina frågor: Vad föreslår du, år det upprustning? Svaret var ja. Om det innebär en ny EU-armé med kärnvapen och europeiskt övertagande av Nato svarade du inte på. Någon diplomatisk väg ser du inte. Det är alltså för dig endast ”avskräckning” som gäller. Mycket dystert.
Och Sverige vill vara bäst i klassen. Var det inte Brecht som skrev ”Lille man
skriv ditt testamente”.
sida 106-01
106 SVT Text onsdag 26 mar 2025
INRIKES PUBLICERAD 26 MARS
300 miljarder extra till försvaret
Regeringen och SD är överens om att ge
försvaret 300 miljarder kronor extra
de kommande tio åren. Detta krävs för
att Sverige ska nå 3,5 procent av BNP.
I dag kräver Nato att medlemsländerna
lägger 2 procent av bnp på försvaret,
men kravet väntas höjas rejält på
Natotoppmötet i Haag i juni. Nivåer på
3-5 procent har nämnts. Sverige ligger
i nuläget på 2,4 procent av BNP.
Enligt statsminister Ulf Kristersson
(M) krävs en ”offensiv plan” för att
lyckas nå det nya BNP-målet. Under en
övergångstid måste Sverige låna pengar
till de nya utgifterna för försvaret.
Oppositionen är positiv – nästa sida
——————————————————-
Oppositionen? Vill inte vara sämre.
1913 myntades begreppet ”Det befästa fattighuset”.
sida 107-01
107 SVT Text onsdag 26 mar 2025
INRIKES PUBLICERAD 26 MARS
Oppositionen välkomnar upprustning
Oppositionen välkomnar att regeringen
vill låna 300 miljarder kronor till
en kraftig upprustning av försvaret.
– Det är otroligt välkommet att
regeringen nu äntligen hörsammar våra
krav, och vi menar att det här bör gå
undan, säger Mikael Damberg,
ekonomisk-politisk talesperson i S.
Även de övriga oppositionspartierna,
C, MP och V, välkomnar upprustningen.
V anser att det utöver lån behövs en
så kallad beredskapsskatt, riktad mot
människor med något högre inkomster,
för att inte välfärden ska behöva stå
för notan.
Inrikes 101 Utrikes 104 Innehåll 700
Knut L!
Jag inkluderade en del nytt i texten och vet att jag upprepade en del, men jag antar att du också får nya läsare.
Om vi tar kärnvapen först. Om Ukraina hade behållit sina kärnvapen och därmed varit världens tredje kärnvapennation efter Ryssland och USA, hade Ryssland aldrig angripit Ukraina. Alltså, åtminstone några länder i Europa behöver kärnvapen för att avskräcka Ryssland. Och upprustning, ja, naturligtvis.
För drygt 10 år sedan kunde jag enkelt bedriva amatördiplomati när Vitryssland och Sverige bröt diplomatiska förbindelser, detta utan att vare sig fråga UD, mitt universitet eller mina s k chäfer (känner inte alls igen mig i Lasse Ekstrands beskrivningar av svenska universitet; jag har gjort som jag vill utan att fråga, inom lagens råmärken). När en svensk ambassadör till slut var på plats i Minsk och började resa i landet kunde hon se bilder i Gomel på mig när jag utsågs till hederdoktor.
Nu är situationen dramatisk annorlunda och helt utanför mina möjligheter att kunna göra något. Fram till Rysslands angreppskrig hade jag regelbundna zoom-möten med ryska dopingjurister, efter att kriget började reducerades detta till oskyldiga julkort. Jag kan inte längre ringa gamla vänner i Ryssland utan att riskera att utsätta dem för allvarliga risker. Så jag låter bli.
Om Knut L och andra läsare hade några idéer om hur en dialog med Ryssland skulle kunna etableras, så fanns åtminstone en möjlighet till diskussion. Några sådana idéer finns emellertid inte, utan det hela kokar ned till klagomål på svensk massmedia och svenska politiker. Detta kombineras med ett villkorslöst stöd för Rysslands krigföring.
Många av de människor jag träffar demonstrerar för Ukraina varje måndag. De bär olika gul-blå märken på sina jackor för att visa sitt stöd. Jag har i stort sett varje dag kontakt med ukrainska kolleger, och kommer att i slutet av april ordna den första konferensen där ukrainska kolleger kan delta rent fysiskt och inte bara via zoom.
Nåväl, jag tar i dagarna emot en liten rysk delegation som lyckats ta sig till Sverige från Moskva via något annat land (de försökte få visum till Sverige 2024, men nekades). Jag känner dem naturligtvis väl, men tvivlar starkt på att vi kan göra något mer än att umgås socialt. Diplomati, nej, det går inte.
Mats L!
Tack för det beskedet: Du förordar europeisk kärvapenupprustning för att avskräcka Ryssland. Det är du inte ensam om heller. Det skrämmer mig. Tanken att mina barn och barnbarn ska tvingas leva i skuggan detta kärnvapenhot och de reaktioner som till slut kan utlösas av detta, gör mig mycket nedstämd.
Frågan är om du också tycker att svenska unga män och kvinnor ska skickas till Ukraina och kriga för någon slags abstrakt frihet, som i praktiken blir allt mer kringskuren p g a all krigshysteri?
Kärnvapenupprustning? Vår nygamla överhet har tappat det helt. Börjat tro på sin egen propaganda. Diplomati förklaras omöjlig eftersom Putin styr. Krigsdanserna mot honom pågick under flera år innan konflikten i Ukraina. Värderingen av Putin bör väl rimligen utgå från en jämförelse med andra ryska ledare och andra ryska politiker.
Jämför t ex med 80-talets Andropov. Som förfogande över en fem gånger större militärmaskin (SIPRI) plus till tänderna rustade allierade. Enbart i Östtyskland fanns 17 pansardivisioner. Ockupationskrig i det tidigare neutrala Afghanistan där antalet civila offer överskred Ukrainakrigets med en faktor 20.
Vilka var det då som motsatte sig förhandlingar med Kreml? I stort sett endast amerikanska krigshökar.
Knut L!
Efter att ha tillbringat kvällen med den lilla ryska delegationen jag och min fru bjöd på middag är jag om möjligt än mer övertygad om att Europa gör rätt som satsar på militär upprustning.
En i delagationen är numera utslängd från Ryssland, anklagad för att vara kinesisk (sic) spion. Hen är också numera övertygad om att Rysslands två mest namnkunniga och internationellt kända fysiker avrättades av FSB eftersom de i mars 2022 skrev under ett upprop mot kriget.
Kina och Ryssland må upprätthålla intrycket att de är bästa vänner på högsta nivå, går man lite lägre ned så är det inte så. Jag märkte det tydligt när jag var i Vladivostok.
Som jag ser det så styrs Ryssland nu i praktiken av FSB. Hur man med diplomati ska kunna föra en dialog med Ryssland förstår jag inte. Jag är naturligtvis öppen för andra synpunkter, men om synpunkterna enbart baseras på RT eller Moon of Alabama så är jag helt ointresserad, jag kan också använda google och chatgpt.
För övrigt tog jag upp Ukrainas mörka sidor när jag anmälde boken av Peter Johnsson.
Jag kan tillägga att jag under mina 20 års resande i Ukraina sett 2 (två) nazister, och om inte min vuxne bonusson uppmärksammade mig på dem så hade jag inte förstått vilka de var; de stod och vaktade ett monument och brydde sig inte det minsta om mig.
Däremot skulle jag vara intresserad av varför Ukraina väcker så starka negativa känslor hos en del. Jag läste noggrant FB-sidan AntiEuroMajdan så länge den var öppen, och där fanns ingen gräns för avskyn till Ukraina. Knut L har f ö under drygt tre år aldrig uttryckte minsta uppskattning av Ukrainas heroiska kamp mot världens näst största krigsmakt.
Min uppfattning är att fredsrörelsen i Sverige begick ett stort misstag när man till Degerfors 2015 bjöd in den ledande företrädaren för FB-sidan. Föredraget personen gav var en total katastrof, och alla vet att någon fredsrörelse värd namnet finns inte i Sverige.
Mats L!
Men vi har fått en väldigt stark krigsrörelse.
Vad är ”FB”(-sidan), och vem är dess ledande företrädare?
Mats L!
Kanske nödvändigt att rusta upp ett svenskt försvar, men ett försvar för att försvara Sverige, inte för Nato-operationer i 3:e världen. Kanske är kallakrigsnivån rimlig?
De 4.600 aktiva militärer vi har nu räcker inte långt.
Diplomati är speciellt nödvändigt om man inte kommer överens med en granne. Är man vänner behövs ingen diplomati.
Med c:a 50 platser och monument till Stepan Banderas ära borde man kanske ta högerextremismen på lite större allvar än du gör. Sök i media från tiden före 2022, då hittar du artiklar som visar vilken oro världen upplevde när det gäller ukrainsk högerextremism. Efter det blev det tyst.
Bengt S!
FB betyder Facebook, och den ledande företraädaren hette Oleg Mezjuev. Anders Romelsjö på sin blogg GP ansåg OM vara en expert på Ukraina. Min uppfattning är att mannen ifråga aldrig varit i Ukraina och att han förstår inte ukrainska.
Jag var i San Francisco för tre veckor sedan. Bytte mellan Fox och MSNBC. Skulle vara intressant att höra dina intryck om Trump. San Francisco är verkligen ömsom vin ömsom vatten. Varför är inte Market Street som Avenyn i Göteborg eller Khreshchatyk i Kyiv?
Sven A!
Det är säkert så att jag inte har analyserat Bandera tillräckligt. Under nio års arbete, när jag gått igenom hundratals ansökningar från ukrainare i alla områden från litteratur, humaniora, medicin, samhällsvetenskap, livsvetenskaperna, de fysikaliska vetenskaperna och matematik, har jag aldrig träffat på någon som nämner Bandera. Jag har aldrig sett en staty av Bandera och de enda gånger Bandera kommit på tal, är när jag tagit upp honom. Så du får ursäkta, på min priolista över Ukraina kommer han inte särsklilt högt.
Däremot tycker jag att du och Knut L kan börja fundera på hur en diplomatisk delegation som ska förhandla med ett av FSB helt styrt Ryssland ska vara sammansatt.
Mats L!
I den händelse du behöver en guide över exempel på var du kan hitta platser döpta efter Stepan Bandera så bifogar jag en lista. Den är inte komplett men en bra början.
Vet inte om jag förstår dig rätt när det gäller sammansättningen av diplomatiska delegationer men om jag förstår det rätt så är diplomatiska sändebud utsända av den regering som de facto regerar i ett land. Man kan ju naturligtvis göra som en förutvarande colombiansk regering som inte erkände Venezuelas regering under Maduro och bara förhandlade med Guaidó, som möjligtvis på sin höjd regerade över sitt eget vardagsrum. Det blir väldigt få förhandlingar om gemensamma problem då med en gräns som är lika lång som den mellan Ukraina och Ryssland.
Det fanns väl de på sin tid som bara ville ha diplomatiska relationer i Ryssland med personer som Alexei Navalny, medan andra säkert tog avstånd p g a dennes deltagande i nazistdemonstrationer riktade mot muslimer.
Eftersom nu München -38 dagligen är på tapeten när Ukraina diskuteras så får man komma ihåg att Hitler förhandlade med Chamberlein oavsett vad man tycker om det eftersom de representerade sina respektive länder.
I Ukrainafallet är det lag på att inte förhandla med Putinregimen å Ukrainas sida och från den ryska sidan erkänner man inga avtal undertecknade av Zelenskyj eftersom han inte längre är Ukrainas laglige president. Däremot är man villig att förhandla med Zelenskyj.
Ingen av ovanstående positioner är konstruktiva, Putin är Rysslands president och Zelenskyj är Ukrainas de facto-president. Ett fredsavtal i Ukraina, framförhandlat av Zelenskyj skulle kunna godkännas av Rada som enligt Ukrainas konstitution är laglig representant i motsats till Zelenskyj.
Men över till mina guidetips över platser där man förärat Stepan Bandera med hans namn och som du kan besöka. Hittar du inte dessa platser trots att tydligen din bonus-son visat dig en av dem så är Google Maps ett utmärkt verktyg. Här listan:
Lviv, Boryslav, Dubliany, Drohobytj, Mostyska, Sambir, Stryj, Tjervonohrad, Kolomyja, Hrabivka, Mykytyntsi, Serednij Bereziv, Sniatyn, Staryj Uhryniv, Tatariv, Uzyn, Berezhany, Butjatj, Zalishchyky, Kremenets, Pidvolotjysk, Terebovlja, Verbiv,Kozivka, Strusiv, Tjortkiv, Rivne, Zdolbuniv, Mlyniv,Volyn, Lutsk, Kovel, Volodymyr-Volynskyj, Dnipro, Izium.
Sven A!
Jag skrev i en tidigare kommentar att jag är ointresserad av information som det tar mig 10 sekunder att hitta med google eller chatgpt.
Min fråga om diplomati syftade naturligtvis till att ta reda på om du eller Knut L har några idéer om hur Sverige skulle kunna hitta diplomatiska ingångar till en relation med Ryssland. Svaret är uppenbarligen inte. Jag har inga idéer, och vill inte ha något att göra med ett Ryssland styrt av FSB.
Mats L!
Var lite försiktig är du snäll med hur du publicerar vilka ryska grupper du tar emot och vad de tycker om saker och ting. Det är inte svårt för de ryska myndigheterna att ta reda på vilka du har kontakt med. Ryssland är definitivt en auktoritär stat och befinner sig dessutom i krig, så man kanske inte tar lätt på medborgare som är alltför lösmynta. Har åtminstone själv hållit mig till den principen när jag haft med grupper att göra från länder med auktoritära styren.
Mats L!
Man kan börja med att inte neka all kontakt med Ryssland. När Ann Linde fick brev från Lavrov så vägrade hon att svara och menade t o m att det var oförskämt att Lavrov skickat brev för att kunna diskutera våra diplomatiska relationer. Nog ganska unikt i vår historia med Ryssland.
Bor man granne med ett land som är 34 ggr större och med 15 ggr vår befolkning så har man mycket att prata om. Argumentet var alltid att Putin ljuger och han inte går att lita på. Må vara hänt men Ryssland kommer inte att flytta på sig. Kanske sker en splittring som ”vår” utrikeschef Kaja Kallas vill ha. En mängd småstater istället för Ryssland. Men det troligaste är att Putin vill hålla ihop Ryssland och bekämpa alla försök till splittring.
Jag är för diplomatiska kontakter även med vidriga regimer, därför att de är extra nödvändiga. P A Hanssons administration slutade aldrig att förhandla med Hitlers. Jag vet att du sagt att du tidvis ersatt Sveriges UD, men uppriktigt sagt tror jag inte det räcker.
Flera kommentarer fordras efter Sven Anderssons kommentar 2025-03-31 12:37.
För det första, Sven A skrev att “Putin ljuger och han inte går att lita på. Må vara hänt”. Det var ett välkommet medgivande! SA:s viktigaste bidrag i den opinionsbildningsmiljö, som lindelof.nu ingår i, är att SA säger oönskade sanningar, som att Nicolás Maduro nog förlorade presidentvalet i Venezuela. Att Vladimir “Putin ljuger och … inte går att lita på”, är ett annat välkommet bidrag i denna anderssonska genre. Sven A har stundom en förmåga att se sanningen i vitögat.
Många saker finns att säga om Sergej Lavrovs brev 2022 till Ann Linde, och Sveriges svar därpå. Som min andra punkt ställer jag frågan om konstigheter i brevet. Sveriges Radio har publicerat brevet. Brevet är förbluffande inkompetent skrivet. Det grövsta misstaget är att tappa bort de tre orden ”at the expense” i följande mening: ”The same paragraph of the Charter directly conditions those rights on the obligation of each state not to strengthen its security [at the expense, mitt tillägg] of other states.”
Skrivfelen är många. ”the right of each participating state” blev ”the tight of each participating state” (nedslag på granntangenten T på tangentbordet). ”treaties of alliance” blev ”treaties of alliances” (möjligen en russicism, eftersom “alliances” motsvaras av ett adjektiv i pluralis på ryska). ”the right of a state to be free” blev ”the right of state to be free” i brevet (en russicism). ”the all-European architecture” blev ”the all European architecture”; brevskribenten behärskar inte konsten att skapa sammansatta engelska adjektiv medelst bindestreck. ”strengthen one’s own security at the expense of other states” blev ”strengthen own security at the expense of other state” (två russicismer). ”each OSCE participating state has an equal right to security” blev ”each OSCE participating state has equal right to security” (russicism). ”key milestones” blev ”kay milestones” (osäkerhet om engelsk stavning). ”each of our states” blev ”each of our stat”. Jag nämner ej brevets oidiomatiska meningar, och anför blott de tydliga skrivfelen och de tydliga russicismerna.
Brevets användning av ironiska citationstecken är också anmärkningsvärd. Det vore tillåtet i diplomatin, att säga rent ut att ”Ryssland menar att Nato inte är en defensiv allians, eftersom Nato använder våld för att kringgå säkerhetsrådets exklusiva rätt att besluta om militära ingripanden.” Det vore hårda men hövliga och rättvisa ord i sak! Men Sergej Larvov skrev: ”I will not comment on other NATO guidelines and actions that reflect the aspiration of the ’defensive’ bloc to military supremacy and the use of force bypassing the prerogatives of the U.N. Security Council.” Sådana löjliga ironiska citationstecken, som i “defensive”, är formellt ohövliga. Adressaten inte skulle behöva svara på brevet. Amnesty International har varnat brevskrivare för den fällan, men Sergej Lavrov har inte fattat, att skarp kritik skall formuleras i ord, inte med barnslig ironi.
Det konstiga brevet förändrar min uppfattning om Ryska federationens utrikesförvaltning. Jag trodde tidigare, att den vore kompetent. Stefan Lindgren ”sover med en T-shirt som bär Sergej Lavrovs porträtt”, och jag höll tidigare med den Rysslands-stödjande vänstern om att Sergej Lavrov vore intelligent och skicklig, ehuru jag skulle lägga till, att han sålt sig till en ondskefull politik. Men brevet visar, att han inte ens har byggt upp ett kompetent ministerium.
Den tredje saken jag vill taga upp är SA:s påstående, att Ann Linde ”vägrade svara”, och att hon ”menade t o m att det var oförskämt att Lavrov skickat brev för att kunna diskutera våra diplomatiska relationer”.
Sergel Lavrov skrev till många stater i Europa. Ann Linde sade i riksdagen att ”brevet från utrikesminister Lavrov har besvarats genom ett gemensamt brev från EU:s Höge representant Borrell å vägnar av utrikesministrarna i alla tjugosju medlemsstater”. Sverige väljer självt, hur Sverige svarar på Sergej Lavrovs brev. Sveriges ledning har rätt att kommentera, att Rysslands på dålig engelska framförda krav, att Sverige och andra länder skulle svara vart land för sig på Sergej Lavrovs brev, är ett försök av Ryssland att splittra EU-länder, som fritt väljer, att uppträda som en allians.
Ann Linde sade så här om att svara på brevet: ”(SvD frågar) När ska ni svara? – Det får vi se. (SvD frågar) Varför svara överhuvudtaget? – Man brukar ju svara på brev. På vilket sätt vi svarar håller vi på att koordinera genom diplomatiskt arbete.” Ingen vägran eller ohövlighet av Linde.
För det fjärde, jag har inte funnit medierapporter från 2022 som skulle kunna parafraseras som att Ann Linde ”menade t o m att det var oförskämt att Lavrov skickat brev för att kunna diskutera våra diplomatiska relationer”. Jag ber Sven A, att han hänvisar mig till den källa, som han parafraserar på det viset.
Till sist, på svenska har Sverige en ”regering”, inte en ”administration”. Låtom oss stämma i anglicismbäcken, innan den varder en å.
Som kommentar till Mats Larssons inlägg om FB-gruppen kan jag nämna att den heter Anti-Euromaidan Sweden och den finns kvar, trots Larssons påstående om motsatsen, som privat grupp. Oleg Mezjuev är en god vän till mig. Hans morfar var ukrainare och hans mormor använde många ukrainska ord i sitt vardagsspråk. Oleg kan läsa alla ukrainska ord och förstår skapligt två tredjedelar av skriven ukrainska. Lite svårare med det talade, men han förstår det ändå. Men att Mats Larsson hyser ett illa dolt förakt för alla som inte har fina akademiska titlar är inget nytt.
Jan Arvid G!
Ansåg Ann Linde att Lavrovs brev var oförskämt? Hinner inte leta efter ngn annan källa än AI som säger:
”Ja, Ann Linde, som var Sveriges utrikesminister vid den tiden, ansåg att det brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till flera EU-länder var oförskämt. Brevet, som skickades i början av 2022, krävde svar på frågor om ländernas hållning till europeisk säkerhet. Linde beskrev det som ett försök att splittra EU-länder och ansåg att det var en del av Rysslands diplomatiska påtryckningar i samband med den växande spänningen inför invasionen av Ukraina.”
Att inte svara Lavrov utan hänvisa till EU är att göra våld på subsidiaritetsprincipen inom Europeiska unionen. Sverige är Rysslands omdelbara granne och bör kunna diskutera gemensamma frågor med Ryssland utan att blanda in t ex Portugal som sannolikt har mindre intresse av t ex fiske, miljö och säkerhet i Östersjön.
Var Lavrovs brev skriven på dålig engelska? Möjligt, men brevet var inget färdigt avtal som Lavrov beordrade Linde att skriva under utan ett utkast eller underlag till en diskussion. Lavrov gjorde dessutom felet att inte inse att Sverige numera är en delstat i ”the United States of Europe”, utan egen utrikespolitik och med en utrikesminister som bara är en dekoration (hur dekorativa våra senaste utrikesministrar har varit är en smaksak).
Vår utrikesminister heter alltså nu Kaja Kallas vars uttalade önskan är att splittra upp Ryssland i småstater. Hur hon skall fixa det och samtidigt respektera FN-stadgan vet jag inte. Hon kan säkert klara det med ”the rulebased international order”. Huruvida “Putin ljuger och … inte går att lita på” är för det första ett ständigt upprepat argument för att inte överhuvud taget ha diplomatiska kontakter med Ryssland, för det andra ett argument som jag tror gäller i minst lika hög grad för västliga ledare.
NYT:s avslöjande att Ukrainas krig mot Ryssland letts från Wiesbaden i Tyskland av amerikanska generaler stämmer dåligt med påståendet att Nato och USA enbart stödde det oskyldiga offret Ukraina, med vapen och pengar, på deras egna villkor. Under ledning av Biden har USA i och med detta bedrivit ett direkt krig mot Ryssland under täckmantel av att stöda Ukraina.
PS. Undrar lite över dina språkkunskaper. Jag utgår från att du talar och skriver ryska bättre än Lavrov skriver engelska. Annars hade din utmärkta analys av vad som är en ”russicism” eller inte låtit som lånad. Jag vet inte om du sover med sover med en ”T-shirt som bär Zelenskyjs porträtt” men vad anser du om hans engelska? Åtminstone hade jag om jag haft något att säg till om inte låtit honom prata engelska i seriösa sammanhang.
Det blev tydligt under hans katastrofala Vita Hus visit. Man skall aldrig ge motparten ett övertag genom att förhandla på dennes språk. Men som så mycket annat när det gäller Zelenskyj så är det skådespel, ännu en roll. Den här gången för att visa hemmapubliken att deras Churchill pratar lika bra engelska som förlagan. Ann Lindes ”Elinenergsengelska” är inte mycket bättre. Kanske därför hon inte ville svara?
Sven A!
En språklig fundering. ”Det må vara hänt” betyder kanske ursprungligen ”det kan (nätt och jämnt) godtas”. Men i många nutida citat ser ”må vara hänt” ut att betyda ”kan vara sant”. Jag tolkade dig i enlighet med det sistnämnda språkbruket. Jag kan ha misstolkat dig.
Sven A!
Jag tror mig veta var Ryssland ligger, och Sverige kommer säkert någon gång i framtiden att åter få närmare kontakter med Ryssland. Amatördiplomati fungerade mellan två små länder som Sverige och Vitryssland, som kom ihop sig om struntsaker. Vitryssarna visste också mycket väl att mina kontakter var rent vetenskapliga, och att jag inte var där för att sprida demokrati av västerländskt snitt. Jag avbröt heller inte några kontakter med Ryssland efter annekteringen av Krim, nedskjutningen av MH17 eller mordförsöket på Skripal. Situationen blev dramatiskt annorlunda efter den 24 februari, 2022.
Om Sverige så småningom vill börja sondera om relationer med Ryssland så måste det komma från den svenska regeringen. Amatördiplomati med ett stort land i krig är helt meningslöst och direkt farligt. Om jag, hypotetiskt och föga troligt, skulle få frågan om jag kan ingå i en svensk delegation till Ryssland skulle jag givetvis svara ”ja”.
Sven-Eric H!
Jag bryr mig inte om akademiska titlar. Däremot kan jag läsa innantill, och jag har läst din artikel om Hotel Bristol i Köpenhamn, publicerad 2008 och hittills är citerad fem (5) gånger, varav två av Grover Furr (f ö den enda träff jag får på Google Scholar). Detta kombinerat hur du spydigt avfärdar alla historiker som inte faller dig på läppen inger verkligen inte förtroende. Jag vet ingenting om din akademiska karriär, utom att den uppenbarligen inte ledde till något vid ett svenskt universitet.
Eftersom Facebooksidan sedan flera år inte är publik så har jag naturligtvis ingen koll på om den finns eller inte. Oleg Mezjuev må förstå ukrainska, men han verkar hålla en mycket låg profil jämfört med när han förkom i svensk radio och höll föredrag i Degerfors. Man kan enkelt googla på hans namn och sr.se och man får träffar, likaså på YouTube.
Intressantare är Svante Svenssons kommentar om vad Oleg Mezjuevs skriverier om MH17, enkelt tillgänglig här.
Även Martin Kragh har koll. Jag citerar från hans artikel tillsammans med Sebastian Åsberg från 2017 (citerad 251 gånger):
”Outright fabrications occur on a limited scope. The most prominent example is the counter-hypothesis supported by Russia that the civilian airliner MH17, which crashed in the Donbass region of Ukraine in July 2014, was shot down by a Ukrainian fighter jet rather than a surface-to-air missile operated from rebel held territory. Some of the very few articles which were actually signed by an existing Swedish person, ‘Boris’, dealt with the alternative MH17 theory. ‘Boris’ is a pro-Kremlin activist of Russian origin living in Sweden and founder of a Facebook group critical of Ukraine, NATO and Western foreign policy towards Russia.38”
Sven A!
Du skrev: ”Hinner inte leta efter ngn annan källa än AI”. Du gjorde alltså ett påstående utan att veta?