Se programmet Skolfesten från i torsdags, så är det uppenbart att det är ren och skär katastrof att man medvetet planerat för att som första skolsystem i världen ha fått leka affär med svenska skolor på skattebetalarnas bekostnad. Detta är förskingring av allmänna medel och borde vara straffbart och återbetalningsskyldigt!
Slagordet var att skapa Europas bästa skola och valfrihet.
Resultatet blev att vi gått från att ha varit åtminstone Nordens bästa skola till en allt lägre presterande skola där vinnarna kortsiktigt blivit privata ägare och förlorarna har blivit elever, lärare, föräldrar och skattebetalare som blivit grundlurade på pengar som skulle ha använts till att främja dessa istället för ekonomisk egoism!
Dessutom har friskolesystemet på de flesta håll ökat skillnaderna emellan olika skolor och emellan olika elever, i ett skolexperiment som skiljer sig ifrån resten av världens skolsystem, emot de flesta forskares resultat och emot en klar majoritet av svenska folket! Underkänt!!!
Hur kunde detta få ske? Vilka bär ansvaret? Björklund och Borg fick kalla fötter efter programmet. Socialdemokraterna har också velat och felat och fortsätter med Löwén att vela istället för att vilja!
Sätt stopp för detta misslyckade experiment och denna ekonomiska brottslighet med våra skattepengar! Stoppa stölden nu!
Gör om, gör rätt!
Satsa på lärarna, eleverna och skolorna istället!
Därom torde värdekonservativa och ekonomiskt sinnade gammelmoderater, hälften av oftast kluvna folkpartister, solidariska vänstermänniskor och en klar majoritet av skattebetalare vara överens!
Tillsammans kan vi i en statligt styrd skattefinansierad skola, i nationens intresse, (inte i privata aktörers eller kommunkassörers), återupprätta en internationellt toppresterande allmän svensk skola FÖR ALLA!
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: fritt skolval, friskolor, Stefan Simander, Skolfesten
En moralistisk och politiskt korrekt postning, vars innehåll jag delar. Problemet är att ingen vågar stöta sig med den medelklass som tack vare det fria skolvalet kan sätta sina barn i etniskt rensade (vita) skolor. En och annan framåt invandrarpappa kan också ”dra fördel” av systemet och se till så ungen kan gå i skolan i innerstan istället för i Tensta. Det är det fria skolvalet som är roten till det onda. Den stöld du talar om pågår väl vad jag har förstått på många andra områden inom det offentliga? Men väldigt få vill ha tillbaka det gamla systemet där medborgarna saknade ”valfrihet” och där kommunen bestämde var barnen skulle gå i skolan. I alla fall finns det idag inget politiskt parti med strävan att uppnå regeringsmakten som skulle vilja avskaffa denna ”valfrihet”. Begreppet sitter som en smäck!
Om viljan och inriktningen är att alla skolor ska vara kvalitetsmässigt lika bra försvinner ju också ”kravet” att välja skola av den anledningen. Men det är klart att inte högerns strävan är den. Dom har fått igenom sin politik nu och kör hårt. Deras kamp är ju inte att utjämna klasskillnader och ojämlikhet. Dom har inget intresse av att alla har tillgång och möjlighet till likvärdig utbildning. Tvärtom gagnar det deras syn att folkets flertal ställs utanför. Ju fler som missar förståelsen av politiska sammanhang, ideologier m.m. desto enklare kamp för högern att behålla sina maktpositioner. Sorgligt att inte vänstern är mer stolta över sin människosyn och sitt rättvisetänkande och kämpar starkare på ett mer självklart sätt.
Jag gick i den kommunala högstadieskola som kommunen bestämt, helt utan särskild profil eller inriktning. Jag var intresserad av matematik, så överlevnadsstrategin i skolan blev att komma över matematikböckerna från eleverna i 8:an och 9:an som de lämnat vind för våg i skolan och sedan läsa dessa på egen hand. Sedan fanns ju folkbiblioteken med ganska bra uppsättning populärvetenskap.
Mina barn hade större valfrihet och min yngste kunde söka och komma in på en skola med matematikinriktning. Där gick f ö flera invandrarbarn, av vilka några blev hans bästa vänner.
Min fru gick i skola i Sovjetunionen. Hon sökte och kom in på specialgymnasiet för matematik och naturvetenskap i Kiev. Hon kom från arbetarhem och var därför i klar minoritet. Hennes mor oroade sig när hon fick antagningsbeskedet, inte för att det skulle medföra någon ekonomisk belastning, utan för den arbetsinsats som skulle krävas. Undervisningen var naturligtvis kostnadsfri (och av hög klass) och böckerna mycket billiga och inget problem ens för en arbetarfamilj.
Min fru gick sedan vidare till universitetsstudier och påbörjade en karriär på ett vetenskapligt institut i Kiev. Sedan kom Sovjetunionens kollaps som också innebar vetenskapens kollaps. Hon liksom ett otal andra med vetenskaplig utbildning fick byta inriktning, flytta utomlands (eliten), eller hanka sig fram med dramatiskt sänkta löner. Men det är en annan historia.
Att hitta rätt balans tycks inte så lätt, som BZ påpekar i sitt inlägg.