Skyltar och hemmagjorda anslag blir ibland roande och ibland oroande. 
På den sporadiskt uppdaterade bloggen svenskaord, där min dotter Julia Lindelöf roat sig med just olika skyltar, fann jag följande. Skylten stod utanför en närbutik någonstans i Stockholm. Den säger en hel del förutom att den faktiskt annonserar ut kokosbollar, kanelbullar och dammsugare. Någon har förstått att vägen till Svennes hjärta går via dessa tre bakverk. Säkert fin business. Jag ser fram mot fler lustiga klurigheter som man måste ha en oförställd och nyfiken blick för att notera. Det finns mycket att upptäcka.
Affischerna här intill fanns uppklistrade på många elskåp i Uppsala efter den omskrivna raggaefestivalen. Elskåpen finns ännu kvar och är klassisk annonsplats för det nästan otillåtna. Där stiftade en bredare allmänhet bekantskap med den tidiga FNL-rörelsen på 60-talet. Där klistrar fortfarande unga kommunister sina uppmaningar till uppror mot det bestående. Men solarier och healingrörelser har blivit svåra konkurrenter.
Raggaefestivalen bjöd säkert på bra musik och stor gemenskap för de ungdomar som gjort raggaekulturen till sin. Men knarkkulturen som insveper raggaemusiken i haschångor är och förblir ett problem. Hundratals unga människor togs av polisen för innehav och försäljning. Polisen gjorde faktiskt ett allvarligt försök att markera mot illegal droghantering. Det var bra. Inte löste det problemet, men det höll i alla fall dilemmat levande. Allt som kan upplevas som kul är faktiskt inte tillåtet. Vi har lagar som ytterst markerar var gränser går. Sociala uteslutningsfenomen är mer effektiva, men dem vill vi undvika. Likhet inför lagen är inte att förakta, trots att gangsterkulturer av olika slag breder ut sig med väldig fart.
De politiska idéer som bubblar upp i baksmällan efter festivalen talar ett tydligt språk. Vid sidan av legaliseringskravet av knark var det ”Skatt är stöld” kamouflerat till ett slags fredsbudskap som till slut trycks på affischer. Det är förmodligen det sista dessa sommarens underjordiska provokatörer åstadkommer innan de återgår till ett mer ordnat studentliv med bidrag och tvättstuga i källaren, mammas köttbullar och drömmar om en framtida karriär inom det fria näringslivet, den fria friskolan eller den privatiserade sjukvården.
Många kommer nog på bättre tankar vad det lider. Tur att man inte är ung faktiskt.
Skyltmakarna och deras firma har olyckligtvis inte hittat knappen för stavningskontroll. De båda andra affisch-budskapen får stå där oemotsagda – Det är ett oroväckande inslag i vårt samhälle.