Papperstidningarna befinner sig i kris och kämpar för sin överlevnad, det vet vi. Uppsala-/Östhammarsbo – som jag är – så framhärdar jag fortfarande med att ha UNT i brevlådan varje morgon. Tjänsten att ställa om adressen och göra uppehåll fungerar klanderfritt via nätet. Den saken har blivit mycket bättre faktiskt. Men vad hjälper det när prenumerationspriset och kvalitén på den journalistiska produkten båda utvecklas åt fel håll?
Det tydligaste tecknet på den sjunkande kvalitén är att snart halva tidningen är TT-material, som köps in dag för dag för att man ska slippa producera så mycket journalistik i egen regi. På så sätt kan man klara sig med allt färre journalister på redaktionen. Så gör alla lokaltidningar idag, vilket gör att de blir allt mer likstämda och olokalt präglade. Visst finns fortfarande riktigt lokalmaterial kvar, men lokaltidningen känns ändå mer och mer som en slätstruken TT-produkt.
Jag vet också att man kämpar hårt för att förnya sig genom att bli allt mer nätburen. Nu kostar det att läsa UNT bara på nätet – 99 kr i månaden (1 kr den första), vilket jag kan förstå. Men vi som pappersprenumeranter har allt mindre skäl att fortsätta med det. Konkurrensen med de stora, SvD och DN är förstås svår att tackla. Man kan nu få båda dessa på nätet billigare än UNT i brevlådan. Lokalmaterialet har dessutom fått konkurrens från t ex 24Uppsala (läs debatten i kommentarsfältet men Kalle Sandhammar).
Utvecklingen är sorglig. Inte för att tekniken utvecklas, utan för att den professionella journalistik som ändå bedrivs likriktas och strömlinjeformas allt mer. UNT-Kultur – ett antal tidningssidor varje dag – är trots den goda skribenten Nina Solomin på chefsposten plågsamt strömlinjeformad. Nästan exakt samma saker som i DN och SvD (eller kulturen i SVT) fast magrare medan Uppsalaskribenterna blir allt mer sällsynta. Och värst av allt, den geniala serien Rocky har fått ge plats åt något betydligt mindre tankeväckande.
Nå, så hämtade jag trots allt tidningen i brevlådan före frukosten idag nere vid landsvägen. Det var en härlig sommarmorgon som lovade frukost och tidningsläsning på förstukvisten. Men vad möts man av på första sidan, jo en stor bild av Almungebon och KD-riksdagsmannen med sin fyraåriga dotter i famnen ovanför rubriken Går vidare efter tragedin. Vad är detta? Inne i tidningen en patetisk och kortfattad text under jättebilder på riksdagsmannen med dottern på gungan i sommaridyllen. Jo, här låter sig Mikael Oscarsson intervjuas om den stora familjetragedin; att hustrun dog efter en stroke för drygt ett halvår sedan. Och UNT låter sig utnyttjas. Jag blir definitivt illa berörd. Är detta verkligen god lokaljournalistik? Vad tänker de som måste bära sin privata sorg i tysthet? Jag kan inte annat än uppfatta det som KD-röstfiske med hjälp av medlidande efter offentligt gråtande. Värsta skvallersnyftet! Vart har UNTs journalistiska omdöme tagit vägen?
Inte nog med det, på sidan 5 får Birgitta Olsson (L) breda ut sig i en snömosartikel, där hon ropar efter en ny ”liberal mittenpolitik”. Jag kommer osökt att tänka på Centerextremisten Gösta Ekman. Olsson förkunnar till exempel djupsinnigheten att ”liberal mittenpolitik handlar om ’både och’”. Artikeln framstår endast som ett valhänt försök att försvara sitt misslyckade försök att utmana Jan Björklund som partiordförande. Och UNT låter sig utnyttjas. Kommer Jan Björklund att svara? Är detta kvalitetsjournalistisk?
Emellertid, än finns några kunniga skribenter kvar (förutom Nina Solomin). Håkan Holmberg är en, som jag alltid läser med intresse, men som jag många gånger inte alls är överens med. Igår hade han en intressant artikel om liberlen Nils Edén som under första världskriget medverkade till den svenska demokratins genomförande. Den borde Birgitta Olsson ha läst innan hon skrev sitt bedrövliga egenmanifest. Tanken att den liberala eran – som började efter andra världskriget – är över, verkar hon aldrig ha stött på. Att Holmbergs och Olssons artiklar står bredvid varandra är faktiskt rent komiskt.
De skrivna orden blir inte bättre för att de står på papper. Därför kommer de traditionella dagstidningarna att försvinna. Sorgligt kanske, med en oundviklig utveckling. Men, alla tidningar på papper kommer dock inte att försvinna. De långa artiklarna i de mer sällanutgivna välgjorda pappersprodukterna kommer att finna sina läsare, fast i ganska små upplagor. Många människor kommer av bekvämlighetsskäl att vilja läsa kvalitetstidskrifter på papper – i hängmattan eller på förstukvisten till exempel – även i framtiden. Säkert kommer nya mellanformer av papperstidningar att se dagens ljus.
Men sjudagars-UNT på papper har definitivt sett sina bästa dagar.
Gårdagens UNT var extra lustig. I sin tillbakablick på 1917 verkar inte Håkan Holmberg ha funderat över varför de demokratiska reformer som så hastigt genomfördes i Sverige detta år i tiden sammanföll exakt med ”bolsjevikernas” ökade inflytande i Ryssland.
När man så flyttar blicken från denna tillbakablick, där liberalerna ändå spelade en progressiv roll, till höger sida möts man av ingressen: ”Liberalerna kan inte vila på gamla meriter”. Det är ingressen till Birgitta Ohlssons debattartikel om dagens liberaler. Jag kan inte ge någon länk till hennes debattartikel eftersom man (kl. 10:02) kunde se den bara i e-upplagan. I web-tidningen har inlägget av denna kontroversiella liberal städats undan av någon annan liberal …
Tror inte det kommer an till kvalitén på det skrivna ordet. Snarare tillgänglighet och pris.
Det är inte bättre mat eller ens pris/prestanda som gör att det finns en McDonk i varje gathörn.
Medialandskapet förändras. Det gjorde det när Gutenberg började trycka böcker vilket gjorde att plötsligt kunde Luther och Erasmus nå ut till folk med sina tankar. Kungar & präster hade inte längre monopol på att beskriva världen. Det omdanade både kyrkan och europa.
Efter boken kom tidningen. De poppade upp överallt och spred information så effektivt att vi tvingades lära oss att allt är inte sant bara för att det är tryckt text.
Sedan kom radion och framför allt TVn. En otroligt stark kraft som nådde ut till massorna på ett helt nytt sätt. Så småningom lärde vi oss om bildmanipulationer och vinklade reportage. T.o.m iscensatta bilder. Vi lärde oss navigera i TV-djungeln.
Vi går åter igenom en stor förändring i vem som kontrollerar informationsspridningen. Det som sägs om bloggar och socialmedia idag sades det om tidningarna för några hundra år sedan.
Om vi struntar i själva tidningens överlevnad, så ser jag ljust på framtiden.
Det finns minst lika många kloka skribenter som förr. Tillgång till fakta är bättre än någonsin tidigare. Det blir billigare och billigare att producera media. Vi blir som samhälle rikare vilket gör att vi frigör tid för att ta fram information nu än tidigare.
Vi ser detta på hur mycket nyhetsmedia vi har att tillgå numera. Vilket har lett till att vissa gammeljournalister blir överraskade av att läsarna nu har information. Deras arrogans över detta leder till att gammelmedia förlorar förtroende.
Denna ökning av informationsskapande är vad vi genomgår nu. Som alla kraftiga förändringar är de omtumlande och det kommer ta ett tag att lära oss hantera detta. Men det kommer vi göra. Hela detta ”fake news” skrikande och ifrågasättande av gammelmedia är just det. Vi är på väg att ta fram vår tids ”det är inte nödvändigtvis sant för att det är tryckt”.
Jag hade inte helt rätt om Birgitta Ohlssons debattartikel i UNT den 15 juli. Den fanns på deras sajt, men inte med egen vinjett och ingång. Vad den intresserade hade varit tvungen att göra var…
1. Veta att Birgitta Ohlsson nyligen skrivit en debattartikel i UNT och sedan klicka på någon av de andra debattartiklarna t ex om Viktoria bör bli statschef eller om rutavdraget och sedan scrolla ner tills man kom till fotot av Birgitta Ohlsson och hennes inlägg.
2. Två dagar efter att artikeln publicerats skriva en ironisk kommentar på lindelof.nu klockan 08:06 varefter Birgitta Ohlssons inlägg tre timmar senare, kl 11:04 på UNT Debatt med två dagars försening får en lansering som alla andra.
3. ”När Expressen griper in…” hette det förr i världen. Man tycks läsa bloggen lindelof.nu också på UNT…