Pengar och rätten att skapa pengar har varit föremål för långa och intensiva stridigheter genom historien. Byteshandeln, som var förhärskande i de tidiga samhällsbyggena, blev med tiden obekväm och tillät inte mycket mer än lokal handel. Så småningom kom präglingen av mynt av ädelmetaller igång, vilket ledde till ett stort uppsving. Under feodalsamhället började kungarna hålla sig med så kallade hovjudar.
Kungar och furstar drog nytta av dem som finansiärer, hovleverantörer, diplomater och handelsdelegater. Hovjudar kunde använda sina kontakter till att förse sina sponsorer med bland annat mat, vapen, ammunition och dyrbara metaller. Som tack för detta fick hovjudar privilegier, ibland även titlar. Detta nära förhållande till makten blev också historiskt en belastning, som gjorde att judar fick en särställning, vilken ledde till att de utsattes för avund och inte lätt assimilerades i den övriga befolkningen. Judarna framställdes som snikna ockrare och har av denna anledning utsatts för pogromer, som var våldsamma och blodiga förföljelser, ofta sanktionerade av en skuldsatt härskare, vilken på detta sätt gjorde sig av med judarna och skulderna på samma gång.
En av dessa som skulle få särskilt stor betydelse när bankverksamheten började växa sig stor, var Mayer Amschel Bauer, som senare skulle komma att bli känd under ett annat namn. Hans far, Amschel Moses Bauer, var en klädhandlare och penningutlånare i Frankfurt. Sonen Mayer Amschel föddes 1744 och kom att som sextonåring börja praktisera på en bankfirma som hade vissa affärer ihop med Bauers.
Redan 1760, endast 16 år gammal, var Mayer väl insatt i hur finansvärlden fungerade. Han hade dessutom fått ihop en omfattande samling värdefulla mynt, ett intresse som skulle visa sig vara ett lyckokast. Han återvände till Frankfurt och vid endast 17 års ålder startade han sin egen affärsverksamhet och kunde snart bygga upp en bra grundplåt för denna, genom att sälja av sin myntsamling till folk i överklassen.
Meyers far hade över ingången till sitt kontor hängt en röd skylt (rot schild på tyska) och Meyer bestämde sig nu för att byta namn till Rothschild, ett namn som i framtiden skulle komma att stå som synonym för hänsynslös ekonomisk och därmed politisk makt.
Mayer Rothschild fick tio barn med Gutle Schapper, dotter till en hovbankir till Prinsen av Saxe-Meiningen. Detta gav honom ytterligare kapital, men framför allt ytterligare goda kontakter inom den högre finansvärlden. Deras fem söner slussades av sin far in i bank- och affärsvärlden.
London – världens finansiella centrum
En privatägd centralbank upprättades i England år 1694 och britterna var vid det laget den dominerade stormakten i världen. Men de krig som utkämpats på vägen hade kostat, inte bara i mänskligt lidande och förödda samhällen, utan också i enorma summor pengar. De som lånat ut till detta var de privata bankerna. Statens skuld till bankerna växte snabbt.
1812 avled Mayer Amschel Rothschild, men hans fem söner var vid det laget strategiskt utplacerade. Amschel jr i Frankfurt, Salomon i Wien, Nathan i London, James i Paris och Carl i Neapel.
Den mest betydelsefulle blev Nathan, som ju satt i huvudstaden till den dominerande koloniala makten i världen. Snart skulle han hitta en väg att bli ännu mäktigare. Rothschilds finansierade bägge sidor i Napoleonkrigen och gjorde goda vinster på det. Det är för övrigt en taktik som skulle följa Rothschilds genom historien. Genom att satsa på båda sidor i krigen, utan att detta blev känt för de båda sidorna, försäkrade man sig om att göra vinst på de båda sidornas rustningar och krigsinsatser, samtidigt som man garderade sig så att man alltid låg väl till hos segraren i kriget, när återuppbyggnaden efter kriget skulle finansieras.
Nordamerika
Varför lyckades de engelska kolonierna i Nordamerika frigöra sig från den engelska dominansen och blomstra, när det var så många andra engelska kolonier som fullständigt misslyckades med detta?
Hemligheten var lika enkel som genial. Benjamin Franklin svarade under ett besök i England 1764 på frågan hur det kunde komma sig att de Nordamerikanska engelska kolonierna kunde frodas och vara så välmående:
”Det är enkelt, i kolonierna trycker vi våra egna pengar. De kallas Colonial Scrip. Vi trycker dem i proportion till behov från handel och industri så att produkterna så enkelt som möjligt kan gå från producenterna till konsumenterna. På så sätt, genom att vi skapar våra egna papperspengar, så kontrollerar vi dess köpkraft och vi har ingen ränta att betala till någon.”
Detta var naturligtvis en krigsförklaring mot det engelska imperiets storbanker. Redan samma år klubbade britterna igenom ”The Currency Act” vilken förbjöd kolonierna att trycka sina egna pengar och tvingade dem att betala sina skatter i guld och silver. De nordamerikanska koloniernas påfund var naturligtvis ett slag riktat mot hjärtat i det brittiska imperiets maktutövning.
Engelsmännen spred mängder förfalskade Colonial Scrip-sedlar för att urholka köpkraften hos koloniernas valuta. Man ålade kolonierna tullar och nya skatter, som dränerade dem på guld och välståndet förvandlades snabbt till arbetslöshet och misär. Men kolonierna bjöd motstånd. Te var den enda vara som inte ålagts tull och skatt. Den 16 december 1773 smög 60 kolonister ombord på tre lastfartyg och vräkte ut 342 lådor med te i vattnet. Detta har senare kallats ”The Boston Tea Party” och blev den tändande gnistan, som startade den amerikanska revolutionen.
Nathan Rothschield som från 1820 kontrollerade den engelska privatägda centralbanken, Bank of England, har senare förklarat vad det egentligen handlade om:
”Jag bryr mig inte om vilken marionett som placerats på Englands tron för att styra imperiet där solen aldrig går ned. Den man som kontrollerar Storbritanniens penningmängd kontrollerar det brittiska imperiet och jag kontrollerar den brittiska penningmängden”
Det handlar alltså om vem som har rätt att skapa pengar och på så sätt kontrollera penningmängden och därmed skaffa sig den yttersta makten!
De amerikanska koloniernas krig mot kolonialmakten England blev framgångsrikt och den 4 juli 1776 kunde man proklamera sin oavhängighetsförklaring, utarbeta en egen konstitution och välja Washington till president. Tyvärr innehöll konstitutionen inget regelverk som gav staten monopol på rätten att skapa pengar…
Så, striden om vem som skulle ha rätten att skapa pengar var inte över. Den har böljat fram och tillbaka ända in i vår tid. 1781 gjorde landets finansielle rådgivare, Robert Morris, det för unionen katastrofala misstaget, att starta en privatägd centralbank, Bank of North America. Det nödvändiga kapitalet saknades och man valde att låna upp det utomlands och vips var det internationella bankkapitalet inne på banan igen!
Presidenter med råg i ryggen
1829 blir Andrew Jackson president och i honom fick de internationella bankirerna en värdig motståndare. Han deltog i frihetskriget mot britterna och utvecklades till en ledare med en väldig folklig dragningskraft. När de finansiella makthavarna, med centralbankens ordförande Nicolas Biddle i spetsen, försökte få till stånd en förnyelse av sitt banktillstånd, lade president Jackson in ett veto där han konstaterade:
”Mer än 8 miljoner av aktierna i banken ägs av utländska intressen. Är det inte en fara för vår frihet och självständighet med en bank som till sin natur har så lite anknytning till vårt land och kontrollerar vår valuta, får våra pengar och håller tusentals medborgare i beroende?”
Striden böljade fram och åter och bankirerna försökte hindra hans återval, men misslyckades.
Nu beslöt banken att försöka knäcka motståndet genom att drastiskt minska penningmängden. Gamla lån sades upp och nya avslogs. Resultatet blev en finansiell panik följd av depression. Biddle ertappades emellertid med att offentligt skryta med bankens planer på att krascha ekonomin. När detta blev känt, röstade representanthuset emot att förnya bankens tillstånd med siffrorna 134-82.
I januari 1835 kunde Jackson göra det som aldrig gjorts vare sig förr eller senare. Han reducerade statsskulden till noll och kunde även ackumulera ett överskott. Jackson hade besegrat banken.
Jackson utsattes för mordförsök men attentatsmannens båda vapen klickade.
Abraham Lincoln
Kriget mellan Nord och Syd handlade inte i första hand om slavfrågan, även om det ofta framställs så. Det var en konflikt mellan de industrialiserade nordstaterna och de agrara sydstaterna, men där frågan om slaveriet hamnade i blickpunkten genom att nordstaterna behövde arbetskraft till sina industrier och hävdade att arbetskraft på en fri marknad var överlägsen slaveriet.
Samtidigt gjorde bankeliten allt för att skapa kaos. Lincolns ekonomiske rådgivare Hemry Carey ansåg att amerikansk industriell utveckling hölls tillbaka av en felaktig finanspolitik påtvingad av utländska finansiärer. Att bara erkänna guld som pengar satte en spärr på penningmängden och flödet av guld gick alltid i riktning mot de stora finansiella centrum som redan hade för mycket av den varan. Hans lösning på gulddräneringen var att skapa en oberoende nationell valuta som inte var exporterbar, en som skulle stanna hemma och utföra landets eget arbete.
Lincoln antog rådet och skapade en nationell valuta, så kallade ”Greenbacks” (sedlarna hade gröna baksidor). Med dem bekostade han kriget mot sydstaterna och ”Greenbacks” behöll i stort sitt värde under hela kriget. Han blev på detta sätt oberoende av bankerna. Geenbacks till ett värde av 400 miljoner dollar trycktes. Om han istället skulle lånat upp pengarna från bankerna, skulle man vid krigsslutet varit skyldiga 4 miljarder dollar i räntor! Man kan här jämföra med sydstaterna som bekostade kriget med lån och som var bankrutt vid krigsslutet.
Lincoln hann vara president i bara drygt fyra år (1860-65) innan han mördades, men hans bedrifter under dessa fyra år var remarkabla. Hans regering byggde upp och utrustade den största armén i världen, krossade sydstaternas brittisk-finansierade uppror, avskaffade slaveriet och befriade fyra miljoner slaver.
Under brinnande krig blev landet världens nya industrijätte, stålindustrin sattes igång, ett kontinentalt järnvägssystem skapades, ett jordbruksdepartement inrättades, nya jordbruksmaskiner och billiga verktyg togs fram och ett system av gratis högre utbildning skapades.
Och vad var hemligheten? The Greenback dollar, en nationell valuta, skapad av staten utan parasiterande bankers inverkan!
John F Kennedy
Kennedy blev ännu mer kortlivad som president än Lincoln. Han tillträdde 1960 och mördades i november 1963.
Under ett tal inför den amerikanska tidningen Publishers Association i New York, 27 April, 1961, avslöjade JF Kennedy att det fanns ett hemligt sällskap som styrde USA. Den 4 juni 1963 undertecknar JF Kennedy ett presidentdokument, Executive Order 11110, som förändrar den tidigare presidenten Trumans Executive Order 10289, som innebar att FED (Federal Reserve) hade monopol på att trycka pengar i USA. FED är den privatägda centralbanken i USA. Med ett streck från sin penna, var Kennedy på väg att slå ut FED. Han lät trycka upp statliga sedlar, silververifikat. Om tillräcklig mängd av dessa silvercertifikat kom i cirkulation, skulle de ha eliminerat efterfrågan på sedlar utgivna av FED. Detta för att silvercertifikaten var sedlar uppbackade av silver, medan FED:s sedlar inte backades upp av någonting alls. De statliga sedlarna skulle ha förhindrat att statsskulden fortsatte att öka och skulle även ha möjliggjort att staten kunnat avbetala skulden precis som Andrew Jackson gjorde.
Kennedy lät alltså trycka dessa USA-sedlar och detta hotade att FED-sedlarna från den privata bankkartellen i Federal Reserve skulle försvinna ur cirkulationen. Kennedy ville få bort den Rothhschild-dominerade FED från Amerikas finanssystem.
Några månader senare, den 22 november 1963, blev han mördad…
…
Avsnitt 2: Hur skapas pengar idag?
Frank N!
Du skriver ”Under ett tal inför den amerikanska tidningen Publishers Association i New York, 27 April, 1961, avslöjade JF Kennedy att det fanns ett hemligt sällskap som styrde USA.”
Jag har just läst talet och kan inte hitta det du påstår står där. Dessutom var det inte inför en tidning som heter ”Publishers Association” som talet hölls, utan inför de ”Amerikanska Tidningsutgivarnas Förbund”.
“Amerikanska Tidningsutgivarnas Förbund” låter väldigt svenskt, tycker du inte?
Skall rimligen vara ”Association of American Publishers” och de ger inte bara ut tidningar.
Prova den här länken för att höra talet.
Frank N!
Det kan hända att “Amerikanska Tidningsutgivarnas Förbund” låter ”lite svenskt”, men det beror på att det är en korrekt översättning av ”Amerikan Newspaper Publishers Association”, medan det som du skriver varken är god svenska eller engelska – och dessutom fel.
Jag har fortfarande inte hört något i din Youtube version av JFK:s tal om ”ett hemligt sällskap som styr USA”. Jag skriver ”din version” eftersom den är kraftigt redigerad: första tredjedelen är utelämnad och sedan kommer här och där stora utelämnade passager. Av dessa framgår att JFK polemiserar emot dem som mot bakgrund av amerikanska misstag vill inskränka informationsfriheten. Den ”fiende” han vänder sig mot är inte något ”hemligt sällskap” i USA, utan den världskommunistiska rörelsen under sovjetisk ledning.
Talet hölls 27 april 1961. 12 april hade Gagarin farit i rymden. 17 april, inleddes invasionsförsöket av Kuba, som avbröts 19 april. Mot bakgrund av detta bör man läsa talet, hela talet, på min länk ovan.
Frank N:s teori om att John F Kennedy – inför ett samlat medieetablissemang – avslöjade ”att det fanns ett hemligt sällskap som styrde USA” i den mening som antyds, verkar högst osannolikt. Jag har inte lusläst talet, men där bör svaret finnas. Videon påstår att så är fallet, men är knappast något bevis.
Enligt Wikipedia trycktes i USA 1878 och 1964 (efter JFK:s död) så kallade ”silvercertifikat”, inte ”silververifikat”.
Läs allt kritiskt, och några småfel hindrar inte att denna historia om pengar är lärorik.
Lyssnade på talet nu och allt Kennedy sade riktade sig mot Sovjetunionen, inte ett ord om något hemligt sällskap i USA.
Vid ungefär tiden 0:40 i ”min” länk kommer den del om de hemliga sällskapen som du, Anders Person, inte lyckats se i den text du länkat till fastän den finns på sidan 2 i din länk.
Kennedy framhåller (ironiskt nog, med tanke på USA:s historia) att undanhållandet av sanningar från den amerikanska allmänheten inte sammanföll med den traditionella amerikanska livsstilen med ett öppet samhälle. Han menar att man inte skulle förfalla till att agera som Sovjet. Han påtalar också att han med all kraft skulle motverka sådan verksamhet. Att han skulle prata om att motverka sovjetiska hemliga sällskap faller på sin egen orimlighet.
Du drar alltså slutsatsen att han skulle tala om sovjetiska hemliga sällskap. Du är fri att tro det.
Min slutsats är att han pratar om USA:s djupa stat är långt mer plausibel.
Det är heller ingen hemlighet att bröderna Kennedy låg i luven på CIA och de befanns nog vara så pass besvärliga att man beslöt att ta dem av daga.
JFK:s tal kan lättare läsas här. Den video, som Frank N hänvisar till är kraftigt redigerad, och i sitt nuvarande skick helt vilseledande. Det är lätt att med ovanstående länkar lyssna på videon samtidigt som man läser texten. I ett stort sjok på 246 ord som redigerats bort framgår det klart att JFK talar om hotet från kommunismen. Han säger bl a:
”Our way of life is under attack. Those who make themselves our enemy are advancing around the globe. The survival of our friends is in danger. And yet no war has been declared, no borders have been crossed by marching troops, no missiles have been fired.”
Den ”monolithic and ruthless conspiracy” som det sedan heter på videon är alltså kommunismen, inget ”hemligt amerikanskt sällskap”, såvida inte JFK i dåvarande häxjaktstider avsåg det amerikanska kommunistpartiet.
Anders P!
Det är sant att talet i huvudsak handlar om förhållandet till Sovjetunionen och risken för krig, men du undviker konsekvent den inrikespolitiska hänvisningen.
Eftersom du fortfarande inte tycks kunna hitta det avsnittet citerar jag det:
”The very word ”secrecy” is repugnant in a free and open society; and we are as a people inherently and historically opposed to secret societies, to secret oaths and to secret proceedings. We decided long ago that the dangers of excessive and unwarranted concealment of pertinent facts far outweighed the dangers which are cited to justify it. Even today, there is little value in opposing the threat of a closed society by imitating its arbitrary restrictions. Even today, there is little value in insuring the survival of our nation if our traditions do not survive with it.
And there is very grave danger that an announced need for increased security will be seized upon by those anxious to expand its meaning to the very limits of official censorship and concealment. That I do not intend to permit to the extent that it is in my control. And no official of my Administration, whether his rank is high or low, civilian or military, should interpret my words here tonight as an excuse to censor the news, to stifle dissent, to cover up our mistakes or to withhold from the press and the public the facts they deserve to know.
But I do ask every publisher, every editor, and every newsman in the nation to reexamine his own standards, and to recognize the nature of our country’s peril. In time of war, the government and the press have customarily joined in an effort based largely on self-discipline, to prevent unauthorized disclosures to the enemy.”
Skulle ovanstående citat vara riktat mot Sovjet?
Jo pyttsan!
Varför denna önskan från Anders Persson att glida undan passusen om den djupa staten, eller det militärindustriella komplexet som redan Dwight D. Eisenhower, i sitt avskedstal som amerikansk president 1961, varnade för?
Jag har deklarerat min ståndpunkt om detta. Anders Persson har deklarerat sin. Det räcker i den delen.
Nu har även jag lusläst hela JFK-talet. Han riktar sig till ansvariga inom amerikanska medier och uppmanar dem att ta sitt ansvar i en den hotfulla situation JFK ansåg att USA befann sig i under denna del av det kalla kriget. Detta är vad talet handlar om.
Att Frank N finner en varning för ”hemliga sällskap/den djupa staten” verkar för mig helt gripet ur luften. Vad det ovan citerade stycket handlar om är att USA genom arv och historiska traditioner avskyr hemliga sällskap och dolda aktioner i statens tjänst. Detta har de motverkat med sin konstitutions First Amendment om yttrandefrihet.
Här en översättning till svenska av det av FN citerade stycket:
”Själva ordet ’sekretess’ är motbjudande i ett fritt och öppet samhälle; och vi är såsom folk genom arv och historia emot hemliga sällskap (stater i staten KL), hemliga koder och hemliga processer. Vi bestämde oss för länge sedan för att riskerna med överdrivet och obefogat döljande av relevanta fakta vida uppvägde farorna med offentliggörande. Till och med idag är det lite värt att motverka hotet om ett slutet samhälle genom att imitera dess godtyckliga inskränkningar. Det finns inget värde i att rädda vår nations överlevnad om våra traditioner inte överlever med den. Och det är en mycket allvarlig fara att ett påtalat behov av ökad säkerhet kommer att krävas av de som är angelägna om att säga sin mening intill gränserna för vad den officiella censuren säger att man måste dölja. Jag har inte för avsikt att tillåta detta – i den mån det ligger i min kontroll. Och ingen tjänsteman i min administration, oavsett om hans rang är hög eller låg, civil eller militär, borde tolka mina ord här ikväll som en ursäkt för att censurera nyheterna, att kväva avvikelse, att dölja våra misstag eller att dölja för pressen och offentliggöra de fakta de vill.
Men jag ber varje förläggare, varje redaktör och varje nyhetsman i nationen att se över sina egna normer och erkänna karaktären av det faror vårt land utsätts för. Under krigstid har regeringen och pressen vanligen förenats i en ansträngning som i stor utsträckning bygger på självdisciplin för att förhindra obehöriga avslöjanden till fienden. Vid tidpunkten för ’tydlig och aktuell fara’ har domstolarna hävdat att även medborgerliga rättigheter enligt the First Amendment måste vika för allmänhetens behov av nationell säkerhet.”
Var i detta finns den djupa staten?