Sara Danius´ revansch

Så fick då Sara Danius sin revansch. I årets näst sista – och mest emotsedda – Sommar i P1 i lördags gjorde hon upp räkningen med Horace Engdahl och hans lilla restakademie, som nu sitter kvar som herrar på täppan i ett i övrigt förött kulturlandskap.

Hon exekverade sin revansch med iskall bravur och stor precision, därtill med bra musik – mycket soul. Man skulle kunna säga att hon skötte sig förbannat bra (för att travestera Horace Engdahl). Men man bör trots allt vara medveten om att detta var en partsinlaga.

Det blottlades tydliga exempel på jäv, ekonomiska oegentligheter och stadgebrott. Huvuddragen var visserligen kända sedan tidigare, men vi fick ändå några nya exakta och pikanta detaljer.

• Ledamoten Katarina Frostenson hade vårvintern 2013 anlitat sin man (kulturprofilen) för att kontakta Sara Danius och be henne skicka sin meritlista. Tre veckor senare blev hon erbjuden en stol i Svenska Akademien (stadgebrott – tystnadsplikten). Svårt att inte se ett samband.
• Katarina Frostenson var hälftenägare i ”Forum”, som under Horace Engdahls sekreterartid (2002) utverkat ett stående årligt ekonomiskt stöd från Akademien (jäv).
• Horace Engdahl skrev på kvällen efter den beramade presskonferensen i regnet utanför börshuset den 23 november 2017 i ett brev (mejl) till Sara Danius: ”Kära Sara jag hoppas att du fått något att äta. Vi har just läst pressmeddelandet här på Freden. Det är utmärkt. Vi kollade även uttalandet på DN:s webbsida. Situationen verkar något ljusare. Du har skött dig förbannat bra. Kanske vi trots allt överlever. Varma hälsningar, Horace.”
• Under juluppehållet 2017/18 hade Horace Engdahl emellertid vänt på klacken, från stöd till Sara Danius till en kompromisslös försvarare av det kulturprofilerade äkta paret. Orsaken till svängningen är fortfarande höljd i dunkel, även för Sara Danius.
• Horacesidan föreslog på en senare ”sammankomst” att båda sidor skulle göra var sitt kvinnooffer: Sara Danius mot Katarina Frostenson. Det slutade med en förtroendeomröstning om Sara Danius som ständig sekreterare, vilken bekräftade att en majoritet var emot henne.
• Hovet har dementerat uppgifter som florerat om att Kungen varit inblandad i avsättandet av Sara Danius.

Efter programmet har Horace Engdahl skrivit följande i ett mejl till SR: ”Jag har ingen annan kommentar än att jag beklagar alla de brott mot Svenska Akademiens sekretessbestämmelser som jag hört talas om och att jag inte har någon önskan att bidra till genren”

Han lär också ha sagt till någon journalist att han inte lyssnade på programmet, han brukar nämligen inte lyssna på Sommar-programmen. Men att Sara Danius lär ha läst högt ur hans brev kallade han ett brott mot posthemligheten, vilket knappast stämmer. Däremot kan man se det som ett brott mot upphovsrätten. Brevskrivaren äger ju upphovsrätten till sina brev. Horace kan alltså stämma Sara Danius, vad han nu skulle vinna på det.

Kulturprofilen har också enligt Aftonbladet (via sin advokat) meddelat: ”Jag har aldrig någonsin lagt mig i Akademiens angelägenheter”, vilket inte var särskilt intelligent, men kanske nödvändigt. Han måste blåneka till allt, snaran dras ju nu åt runt kulturprofilparet med tidigare så hör svansföring.

Restakademien är alltså ett litet sällskap på 10 personer som i praktiken struntar i jävsregler, blundar för ekonomiska oegentligheter och skiter i stadgebrott. Hur ett sådant sällskap ska kunna upprätta sitt goda rykte och leva upp till sin devis om ”snille och smak” är förstås en gåta. Situationen är alltså hopplös. Så, vi har nog sett det stora pressuppbådet utanför de höga vita dörrarna till Svenska Akademiens sammanträdesrum för sista gången. Heikensten och de andra i Nobelstiftelsen får väl efter 116 år kapa banden till Svenska akademien och skaffa sig en ny Nobelkommitté på annat håll.