ambodja kommer att till USA och Kanada återsända 83 fartygscontainrar fyllda med plastavfall. Det har landets miljöministerium förklarat. Åtgärden är ett resultat av att Sydostasien tröttnat på att ta emot västs sopor.
Båtcontainrarna påträffades i tisdags (16/7) i Sihanoukville som en gång var en sömnig fiskeort. Nu är det en överutvecklad avfallsbemängd hamnstad på landets sydkust. Trots att ministeriet ännu inte vet vilka företag som är ansvariga för att införa containrarna, så sade en talesperson att 70 av dem kom från USA och 13 från Kanada.
Om något företag kunde finnas ansvarigt så skulle det åtalas, sade han.
”Kambodja är inte en avfallstunna i viken främmande länder kan göra sig av med utdaterat e-avfall, och regeringen motsätter sig också varje import av plastavfall och smörjoljor för återanvändning i det här landet.”
… sade talespersonen. En vecka tidigare framförde Kambodjas premiärminister, Hun Sen, ett liknande uttalande i vilket hans det blir förbjudet att importera avfall.
Länder i Väst har under årtionden skickat sitt plastavfall till Kina för behandling och återvinning. Men förra året tvingades de söka nya ställen när den kinesiska regeringen förbjöd import av avfall från utlandet.
Bördan har därefter fallit tungt på Sydostasien, fastän länder i regionen också i ökande grad tröttnar på att städa upp efter Västs avfall. Indonesien återsände åtta containrar med vad som sades vara ”kontaminerat” avfall tillbaka till Australien förra veckan. Då hade man redan återsänt 50 containrar till Frankrike veckan innan.
Malaysia skickade 450 ton importerat avfall till länder i Väst i maj, samma månad som Filippinernas ledare Rodrigo Duterte hotade att personligen fara tillbaka med innehållet i 69 avfallscontainrar från Kanada, och dumpa det i kanadensiska vatten.
Publicerat den 17:e juli 2019 Russia Today >>
Översättning till svenska Bertil Carlman
”Kontaminerat” avfall som skickas från Väst till de fattigare länderna kan till exempel innehålla blöjor och hushållsavfall. Vi minns kanske vad som kom från Norge för några år sedan när svenska förbränningsanläggningar i Sverige importerade ”brännbart avfall”. Vi minns kanske också vad maffian i Neapel gör med stadens avfallshantering? Det kapitalistiska samhällssystemet, där marknaden är den gud som tillbeds, kommer aldrig att klara detta jätteproblem! Frågan är kanske om något annat system, till exempel ett socialistiskt, kommer att klara det utan enorma ansträngningar.
San Francisco skickar mycket av sitt återvinningsavfall till Kina. För några månader sedan uppmanade sopföretaget oss invånare till skärpning. Jag är inte säker på siffrorna, men tror det var så att Kina hade höjt kraven, så att endast 2% av återvinningen fick vara allmänna sopor mot tidigare 5. Därmed riskerade San Francisco att tvingas skicka sina retursopor vidare till Vietnam med längre transporter och högre avgifter för invånarna som följd. Här handlar det ju om legala och långsiktiga avtal, men man har en känsla av att konsumtionsvaruöverflödets tid närmar sig vägs ände.
Käre Bertil C!
Varför skulle inte det kapitalistiska systemet kunna ”klara det (vårt allmänna avfallsproblem i välfärdsvärlden) utan enorma ansträngningar”? Det kanske räcker med avsevärda/stora/målinriktade/normala (stryk det ej tillämpliga) ansträngningar? Måste det verkligen till ett systembyte? Är återsändandet av avfallet ett större (internationellt, nota bene) problem (för vem/vilka?) än avsändandet?
Du har rätt Dennis. Kanske just den här handeln hit och dit skulle kunna klaras. Men det globala avfallsproblemet, hur skall det klaras? Nyligen hörde jag om hur reningsverken lyckas få bort 94% av mikroplasterna ur det vatten som de släpper ut. Var hamnar de då? De hamnar i rötslammet. Och vart tar det vägen? Mycket av det kommer på böndernas åkrar. Forskningen om mikroplaster i vatten har kommit en bit på väg, och resultaten är illavarslande. Forskningen om mikroplaster i till exempel åkermark har inte alls kommit lika långt. Hur som helst kommer dagens marknadsekonomi inte att klara det. Kommer det alls att någonsin kunna klaras tillfredsställande?
Men, Bertil?
Om inte dagens marknadsekonomi fixar detta kommer morgondagens att göra detta? Vilka justeringar i marknadsekonomin krävs i så fall? Kommer någon sorts kommando- (eller plan-) ekonomi att fixa det hela bättre? Är du inne på professor Tännsjös idé med någon typ av diktatur?
Ska vi kanske överlåta allt på Greta Thunberg med hennes kloka program?
Dennis, jag skrev: ”Kanske just den här handeln hit och dit skulle kunna klaras.” och syftade då BARA på handeln med avfall från rika länder till mindre rika länder, inget annat.
Diktatur eller ej i framtiden funderar jag inte på i andra termer än vad ”proletariatets diktatur” skulle kunna innebära. Vid min ålder inser jag att ett framtida, mer rättvist samhälle, inte kommer att vara annat än fantasier/drömmar för mig. Vad som kommer efter det att dagens enprocents-samhälle, styrt att den rikaste procenten, vräkts undan, ja det får nästa eller nästnästa generation ta itu med. Men det är klart att jag fantiserar, gör inte du?
Att fantisera är väl alla tillåtet. Eftersom du funderar på ”proletariatets diktatur” vore det intressant att veta vad du fantiserar om då?
Hittillsvarande försök har ju, såvitt jag kan förstå, enbart inneburit partifunktionärsdiktatur och det var väl inte riktigt vad Marx (och Engels) hade i tankarna när de formulerade begreppet. Deras följare Lenin och Stalin drog nog mer åt denna praktiska tillämpning.