DN:s chefredaktör Peter Wolodarski inser plötsligt att Sverige befinner sig i ett mycket utsatt läge. Han skriver att det är Natos princip om ömsesidig hjälp (artikel 5)…
”som gjort Nato till världens mäktigaste försvarsallians, trots att organisationen i sig varken har några egna soldater eller stridsflyg. Bara det faktum att världen vet att medlemsländerna solidariskt ställer upp för varandra håller eventuella fiender lugnare.
Om inte detta längre gäller, då faller Nato. Och då faller hela den idé som format säkerheten i Europa efter andra världskriget. Det får konsekvenser för långt fler än dem som är medlemmar i försvarsalliansen. […]”
”Den nya verkligheten är att USA:s allierade i Europa inte längre kan räkna med det stöd från Vita huset, som alla tagit för givet ända sedan slutet av 1940-talet. Det är en historisk tragedi att det blivit så här.”
Här lite mer om Grönland som exempel.
”Kriget i Afghanistan var ett direkt svar på 11 septemberattackerna 2001”, påstår Wolodarski. Men detta är nonsens. De påstådda terrorattackerna 11 september var lika lögnaktiga som de irakiska massförstörelsevapen som föranledde invasionen två år senare, eller Tonkinbuktincidenten, det föregivna skälet för inledningen av Vietnamkriget.
Den som tvivlar bör läsa Andreas von Bülows bok CIA och 11 september. Den internationella terrorismen och säkerhetstjänstens roll (Alhambra 2004). Författaren, som var socialdemokratisk ledamot av tyska förbundsdagen 1969–1994 och minister för teknologi och forskning i Helmut Schmidts regering, visar i detalj orimligheterna i den officiella versionen av vad som hände. Arton år senare finns det all anledning att friska upp minnet av denna makabra start på ”kriget mot terrorismen” och invasionen av Afghanistan.
”USA tröttnar på Europa”, är det något nytt tänkte jag när jag läste Wolodarskis ledare. Var inte det jag sa våren 2016 i St Petersburg när jag sökte trösta en ung kvinnlig rysk kollega som på ett internationellt möte blivit mobbad av kollegor från ”världssamfundet”? Jag letade i mina skrifter och hittade detta från februari 2016.
”Medan signalerna från USA, redan under Obama, är att man kanske inte är så hemskt intresserad av Ukraina, de baltiska staterna eller ens Europa, verkar läget vara annorlunda med Storbritannien. Strategin från brittisk sida verkar för närvarande vara att få USA att förbli engagerad i Europa. Detta i synnerhet om Trump eller Sanders vinner. Båda anses företräda en isolationistisk politik, åtminstone visavi Europa.”
Vad som då fick mig att dra denna slutsats (och liknande) kan inte bara ha berott på att jag följt ”alternativa media” av märke Steigan, Lindelöf m fl, utan också läst ”mellan raderna” i etablerade media.
Christer Lundgren!
Du säger att de ”påstådda terrorrattackerna” var ”lika lögnaktiga som de irakiska massförstörelsevapen som föranledde invasionen”.
Förmodligen menar du de officiella förklaringarna från USAs regering och då håller jag med dig helt och hållet. Varken ”vapen” eller ”terrorattacker” är ju lögnaktiga i sig, eller hur!
Bülows bok är bra och det finns flera från Alhambra om 9–11 att studera!