Två korta politiska artiklar, den ena Dagens Nyheters huvudledare, den andra av Anders Björnsson, historiskt välbevandrad skribent på alliansfriheten.se, ingick i dagens morgonläsning. DN tar upp försvaret för den globala ekonomins nödvändiga återkomst, medan Björnsson pläderar emot vad han kallar ”Ettfallstänkandet”, alltså att ett eventuellt militärt hot/anfall mot Sverige kommer från Ryssland.
De kan förstås läsas var för sig, som om de behandlade helt olika områden med vattentäta skott emellan. De flesta som läser DN:s ledare läser inte Björnsson och tvärt om. Men, berör de inte i grunden samma sak, fast man ännu smyger på varandra på behörigt avstånd som två oförenliga ståndpunkter, som inte låtsas om varandras existens?
Hur menar jag då? Jo, med Björnssons resonemang – det vill säga att Sverige ska återupprätta alliansfriheten i praktiken genom att förbereda sig på att ett militärt hot kan komma från andra håll än från Ryssland, och att traditionella vänner i vårt närområde och i övriga Europa kan hamna på olika sidor i en konfrontation mellan stormakterna USA och Ryssland – så måste vi vara beredda att klara oss själva i mycket större grad under en kris (krig i vårt närområde?). Det så kallade värdlandsstödet måste kanske avbrytas till exempel.
Det här resonemanget ses i DN-ledaren som ”en både futtig och farlig dröm” och sammanfattar ”Kort sagt är vi beroende av den globala handeln, både i den akuta situationen och för att kunna bygga upp våra ekonomier när krisen är över. Uppfattningen att framtiden ligger i att göra saker själva och inte lita på andra innebär att ge upp varje ambition om förbättring för oss själva och för andra, i utbyte mot i bästa fall lite temporär och huvudsakligen illusorisk säkerhet.”
Alltså, någon beredskap ska vi inte bygga upp i den mening som Björnsson resonerar om. Efter coronakrisen ska allt återställas till business as usual.
Men, coronakrisen var faktiskt väntad. Alla smittskyddsexperter och någorlunda välinformerade visste att förr eller senare kommer en pandemi. Ändå har Sverige gjort sig av med sin beredskap för avspärrning och inskränkt rörlighet (i vid mening som i EU). Hur nästa stora kris ska gestalta sig vet ingen. Men att den kommer i någon form är säkert – som amen i kyrkan – kanske i samband med en militär konfrontation i Arktis mellan USA och Ryssland. Att inte förbereda sig för detta är minst sagt ansvarslöst.
Något som inte upphör att förvåna mig är den fullständiga aningslöshet som tycks härska bland politiskt och andra ansvariga. Ser de inte vart åt det barkar? Har de inga rådgivare med historiska insikter? Nej, DN:s ledare är ett led i det aningslösa försvaret för en globaliserad, ja en bokstavligt talat livsfarlig ekonomi, alltså en gränslös frihandel under globalkapitalets totala kontroll byggande på full avsaknad av insikt om att en kommande kris kan bli mycket värre än den vi just nu genomlider.
Alliansfriheten delar sig i två eller andra möjligheter och är alltså inget/ingen fast förbindelse till några allierade. Närmast ett romantisk ord att hävda inför folket! En slags kuliss. Vi som genomskådat ordet alliansfrihet vet att Sverige aldrig i nutid kommer att skapa allians med Ryssland p g a USAs militära kapacitet/dominans. Och att det svenska politikerskrået har satt sig i knäet på NATO dvs USA. Om det vore tvärsom, att Ryssland i nutid är den starkaste militära makten globalt, så hade svenska politiker varit flexibla att ändra utrikespolitisk hållning. Som praktiskt exempel hade svensk militär i samarbete med rysk militär genomfört militära övningar i Sverige. Men i dagens militära övningar är det just NATO (läs USA) som har tillträde till svenskt territorium. För övrigt är väl alliansfrihet ingen neutral hållning! En liten stat som Sverige bör väl neutralisera även i fredstid genom att inte tillåta militära övningar från andra stater.