”Vi är inte ett folk i evigt krig – det utgör motsatsen till allt vi står för och som våra förfäder kämpade för. Alla krig måste få ett slut. Att avsluta krig kräver kompromisser och samverkan. Vi mötte utmaningen, vi gav allt. Nu är det dags att komma hem.
När jag betraktar den ärrande men nedbrytande upplevelser som många av oss har genomgått under detta krig, ger mig Abraham Lincolns ord från sitt andra innstallationstal mig styrka, perspektiv och tillförsikt:”
”Med ondska mot ingen; med välstånd åt alla; med fasthet i den rätt som Gud ger oss att se rätten, låt oss sträva efter att avsluta det arbete vi nu är i; att förbinda nationens sår, att ta hand om honom som utkämpat striden och till hans änka och hans föräldralösa – göra allt som står i vår makt och värna en rättvis och bestående fred, mellan oss själva och med alla nationer.”
Så skriver Trumpadministrationens nyinsatte och förmodligen siste försvarsminister i nedan länkade memorandum från USA:s försvarsdepartement. Är det så att Donald Trump kommer att som sista åtgärd under sin presidentperiod kommer att ta hem USA:s soldater från Mellanöstern? Det blir spännande…
De som dominerar i Pentagon och rätt många politiker och ledande krafter inom försvarsindustrin kommer nog att göra allt de kan för att sabotera genomförandet av detta försök att avsluta krigen.
För att inte tala om de lydiga media i USA som snällt ställer upp på krigsindustrins önskningar. Titta på TJDS (the Jimmy Dore Show) när han klart avslöjar CNN:s stöd till krigshetsarna, som naturligtvis avskyr D. Trumps försök att få ut trupper ur Afganistan.
Bingo! Igår på Rapport meddelade nyhetsuppläsaren att det råder oro över att USA skulle kunna dra sig tillbaka från Afghanistan. Ett antal afghaner intervjuades, och bilden som public service målade upp var glasklar.
”Snälla USA, stanna kvar! Vi måste ha ert skydd mot de hemska talibanerna. Ni gör gott, men talibanerna förstör!” Så går krigspropaganda till! Public service har inte en gnutta problem med sin vasallroll.
Hurra för Donald Trump! Den förste (och kanske siste) fredspresidenten på hundrafemtio år tvingas lämna Vita Huset om två månader!
Dennis Z!
Du är helt ute ock cyklar. Trump är en lika stor krigspresident som sina företrädare Obama, Bush, Clinton etc. Tror inte att du vill att jag utförligt skall utveckla min uppfattning. Och Biden kommer att gå i Trumps fotspår.
En i viss mån liknande diskussion förs på DN debatt.
Anders Å!
Tack för tipset!
Arne N!
Nej, cykeln har jag ställt in i vinterförråd. Är det inte snö och is så är det kallt och blåsigt. Väntar på bättre tider. Nej, jag promenerar mera under denna årstid. Rör mig och försöker hålla huvudet kallt och göra kloka beräkningar. Exempelvis på hur många krig Obama, Bush och Clinton startade och hur många Trump startat.
Visserligen är inte hans period slut ännu, men jag tror han får svårt att bräcka sina föregångare. Det han gjort är snarare att han eskalerat sanktionspolitiken, vilket ju enbart i överförd betydelse kan likställas med krigsoperationer. Men givetvis har du möjlighet att övertyga mej om att jag räknar fel. Det är alltid rätt att lyssna på andras väl underbyggda åsikter.
Det var en bra, och som jag ser det, humoristisk kommentar som Dennis Z här kom med! Inget surmagat gnöl, utan bara en lätt klackspark till den som inte vill anstränga sig med att förstå.
Dennis Z!
Du tycks mena att Trump är en freds-president eftersom han inte startat några nya krig. Delar inte alls dina bedömningsgrunder. En president, Trump, som fortsätter krig som andra presidenter har startat är en krigspresident.
Ja, nu har han ju börjat avveckla engagemanget i Afghanistan och Irak i alla fall!
Intensiteten i krigandet räknat i antal bomber per månad leder Trump – klart minus. Inga nya krig och om han nu drar tillbaka trupp från Afghanistan och Irak blir det pluspoäng. Med tanke på hur de andra presidenterna agerat kan han i sammanvägningen komma efter Carter men med liten marginal komma före övriga.
Dennis Z!
Så bra. Då verkar vi vara överens om att Trump är en krigspresident.
Trump har haft fyra år på sig att infria sina vallöften från 2016 att ta hem USA:s trupper från Irak och Afghanistan. De propåer som nu kommer från Trump handlar inte om att ta hem alla soldater från dessa länder. Det handlar bara om ett partiellt hemtagande. För egen del anser jag löften från höga politiker skall man ta med en nypa salt. Det är de faktiska handlingarna som räknas. Om det nu, mot förmodan, skulle visa sig att det sker ett partiellt tillbakadragande av USA-trupper från Irak och Afghanistan innan Biden svärs in som president i januari 2021 kommer detta att kunna användas som argument av den nya administrationen för att sända tillbaka dessa trupper till Irak och Afghanistan. Med andra ord. Ett partiellt hemtagande av trupper förändrar varken situationen på marken eller kan ses om som ett steg mot fullständigt tillbakadragande.
Arne N!
Du skriver ”Trump har haft fyra år på sig att infria sina vallöften från 2016 att ta hem USA:s trupper från Irak och Afghanistan.” Men du måste väl ändå ha förstått vad som menas med ”djupa staten”?
Förvarsministern fick nyss kicken för att han vägrade utföra presidentens order. Någon ”general” skröt med att han inte tänkte efterkomma presidentens order. Christopher Miller blev ny på posten.
Naturligtvis gör allt detta inte Trump till någon fredsduva, men det är viktigt att något hålla reda på motsättningarna, även inom jordens största hot mot fred, USA-imperialismen. Och nog är det, precis som Knut L skriver, spännande?
Bertil C!
Värst vilket intresse det verkar finnas att friskriva Trump från ansvaret som krigspresident. Nu med din hänvisning till den djupa staten. Du verkar mena att om inte den djupa staten hade satt sig på tvären så hade Trump genomfört sina vallöften och USA hade tagit hem sina trupper från Irak och Afghanistan. Detta bygger på förutsättningen att Trump menade allvar med sina vallöften och inte ändrade sig under resans gång. Utan tvekan var Trump medveten om den djupa statens existens. Därav hans uttryck ”töm träsket”, men detta var nog enbart valpropaganda. Om man låter sig väljas till president i USA på ett program om fred och hemtagning av trupper och den djupa staten sätter sig på tvären har man åtminstone två alternativ. Antingen avgår man eller så sitter man kvar och verkställer den djupa statens krigspolitik. Väljer man det senare alternativet är man medansvarig och blir därmed en krigspresident.
Arne N!
Nu anstränger du dig verkligen för att vara onyanserad. Låt gå för krigspresident, olagliga sanktioner är också en form av krig, men som någon redan påpekat, är det en viss skillnad mellan en kula i pannan och en tom plånbok.
Trump är klart medveten om det militärindustriella komplexet och han har de facto gått emot detta genom att ta sig den oerhörda friheten att inte starta några nya krig. Så för att vara krigspresident är han remarkabelt fredlig, åtminstone enligt amerikansk standard.
Den djupa staten är inget hjärnspöke och dess företrädare i media visar alla tecken på att vilja bli av med Trump. Vi ser även hur överhetens media här hemma verkar hata Trump. Svensk och amerikansk vapenindustri tycks vara sammanflätade med tusen trådar och deras intressen i att bli av med en ”fredlig” krigspresident sammanfaller därmed. Att dessa krigets krafter också gör vad dom kan för att sabotera fredlig politik är en självklarhet, vad skulle annars aktieägarna säga?
Det ur vår synpunkt allra mest bedrövliga är att det socialdemokratiska ”arbetar”-partiet har gått över till den mörka sidan och utsett en ren krigshetsare och agent för främmande makt till försvarsminister. Som om inte det var illa nog har dom som grävt fram en utrikesminister ur samma stinkande svinstia.
Tillsammans utgör Hultqvisling och Linde ett akut hot mot Sveriges säkerhet. Ryssland är nu tvunget att hålla sig med militära resurser riktade direkt mot Sverige och risken är överhängande att en stormaktskonflikt tar sin början på svenskt territorium.
Bertil C!
Så bra. Då är vi överens om att Trump är en krigspresident. Sedan blir det lite patetiskt när du börjar tala om en ”fredlig” krigspresident. Trump har genom skattesänkningar främst för de rikaste och ökade budgetanslag till försvarsdepartementet väl tjänat den härskande klassen i USA. För att detta skall fungera behövs det inom loppet av fyra år inga nya krig. Det räcker gott och väl med de krig som pågår i egen regi och stöd till diverse proxykrig där många mördas med ”en kula i pannan”. Sedan kan vi spekulera i varför Trump är så hatad av media både i USA och i Sverige.
Håller med dig att Sveriges närmande till USA och Nato allvarligt försämrar Sveriges säkerhetspolitiska läge. Om man skall ha genomslag med den uppfattning skall man undvika etiketter som högförräderi och landsförrädare. Inte heller blir det framgångsrikt att alarmistiskt påstå att ”risken är ÖVERHÄNGANDE (min fetstil) att en stormaktskonflikt tar sin början på svenskt territorium” när det inte finns trovärdiga belägg för detta.
Arne N!
Anders heter jag, Bertil är en helt annan snubbe.
Sedan var det ju det där med nyanserna. Även om du tycker det är patetiskt så tycker jag att det är viktigt att vi reder ut vad vi egentligen pratar om. En amerikansk president som inte startar nya krig är ett mycket ovanligt fenomen. Naturligtvis måste det vägas in i bedömningen av honom. Ordet krigspresident indikerar felaktigt att det inte är någon skillnad mellan dom olika presidenterna och det är ett onyanserat betraktelsesätt. Sådant är det klokt att undvika om man vill förstå vad som händer.
Sannolikheten att det är den relativa fredligheten hos Trump som stör det militärindustriella komplexets springpojkar är mycket stor. Om du kommer på en annan lika sannolik orsak så får du gärna meddela oss det.
Vilka etiketter som skall klistras på den maffia som sprider död och förstörelse över världen i profitsyfte kan man säkert diskutera, men i dom här spalterna föredrar jag att kalla ett svin för ett svin och en förrädare för en förrädare.
Om risken för krig i Sverige är överhängande eller ej beror på det hot som vårt land utgör mot Ryssland. Överhetens spridande av diverse talanglösa lögner i syfte att svärta ner Ryssland i kombination med värdlandsavtalet, där USA ges rätten att placera ut avancerade vapen på svenskt territorium plus den, vad jag förstår, i princip amerikanska satellitspionagebasen Esrange uppe i Norrland gör onekligen Sverige till ett reellt hot mot Ryssland.
Anders Å!
Ber om ursäkt för att jag blandade ihop dig med Bertil C. Förmodligen berodde detta på en freudiansk felskrivning i den bemärkelsen att jag uppfattade att både du och Bertil C kände er kallade att beskriva Trump som en fredspresident.
Visst kan det finnas en väsentlig skillnad mellan att starta ett krig och att fortsätta att föra någon annans krig. I detta sammanhang, jämförelsen mellan Trump- och Obamaadministrationen, är den skillnaden försumbar. Det är som att välja mellan att bli biten av en kungskobra och en giftskorpion. I bägge fallen dör du. Den ”relativa fredligheten hos Trump” är således en tankekonstruktion som inte har sin förankring i verkligheten. De motsättningar vi ser mellan Trump och den traditionella delen av etablissemanget är god teater som döljer klassmotsättningarna i USA och USA:s imperialistiska politik runt om i världen.