Att titta på listan över tidningen Aftonbladets ägare är tankeväckande. Som alla vet är det Schibsted som äger Aftonbladet. Till de största ägarna av Schibsted hör i sin tur företag som Deutsche Bank AG (3,8 %), JP Morgan Chase (3,5 %), Goldman Sachs (2,7 %), The Northern Trust Company (2,5 %), State Street Bank and Trust Company (2,0 %), Morgan Stanley & Co (1,4 %) och The Bank of New York Mellon (1,1 %), vid sidan av den största ägaren Blommendal Industrier (25%) som i sin tur ägs genom Tinius Trust.
Vad tänker alla dessa tunga och professionella investerare om Aftonbladet? För några år sedan gick tidningen som tåget, och tjänade betydligt mer pengar per anställd än företag som McDonalds, vilka biståtts med mer än en kritisk artikel i nämnda tidning, för sitt utnyttjande av arbetskraft. På senare år har det emellertid gått betydligt sämre. Vinsterna har sjunkit drastiskt, och 2019 kunde man inte dela ut några pengar alls till Schibsted. Bättre var det 2017 och 2018 då man kunde dela ut drygt 150 miljoner till sina ägare.
Det är enkelt att se att Schibsted sedan 1996 tjänat enorma pengar på en tidning som nästan dagligen har artiklar om vådan av kapitalism, om vikten av att höja skatterna och framför allt om farliga rasister. Utdelningarna ligger sammanlagt på flera miljarder, och därmed har den krassa verkligheten stirrat mången ilsk kommunistisk kulturmedarbetare i ögonen: tack vare att Aftonbladet varit en sällan skådad pengamaskin, har man kunnat fortsätta att få stort genomslag för sina texter om kapitalisternas och rasisternas uselhet.
Nu ser det emellertid sämre ut med vinsterna. Schibsted är dock inga duvungar, utan bedriver numer även, precis som alla andra med en peng på banken, en omfattande verksamhet bestående i att erbjuda fattiga människor tjänster de egentligen inte har råd med. Det är där de stora pengarna finns. De vänder sig till samma proletariat som Aftonbladet en gång sade sig skänka en röst.
Ett av Schibsteds företag är Lendo. De säger sig ”jämföra lånevillkor” och tar för varje förmedlat lån en ersättning på 5–6%. Det fina med det, som de begåvade människorna på Schibsted begrep med lillfingret så fort idén dök upp, är att låneförmedling inte kräver kapital. Precis som Klarna så framgångsrikt lyckats med, har de brutit sig in på en mogen marknad, och skapat nya miljarder ur ingenting. Eller snarare: de har skapat nya miljarder ur fickorna på människor som lever från avbetalning till avbetalning, med låga löner och låg utbildning.
Det jag undrar mest är emellertid hur man skall se på allt detta om man nu är en debattör med hjärtat till vänster, och försöker skriva systemkritiska artiklar i Aftonbladet om stora klyftor och vikten av höjda skatter. De som äger företaget har tjänat enorma pengar på Aftonbladets journalistik. Nu fungerar inte det längre, och nu gör istället koncernen som så många andra, och tjänar pengar direkt på de lågutbildade och enligt Aftonbladets journalister ofta felröstande människor som egentligen inte har råd med koncernens ”tjänster”.
Men Schibsteds ägande är också en berättelse om hur meningslösa statens försök att kontrollera marknaden ofta är. De stora bankerna är i allmänhet förbjuda att låna ut pengar till avbetalningsköpsmänniskor. Kraven är höga på fasta anställningar och gedigna löner. Det gör att de stora bankerna går miste om den oerhört lukrativa verksamhet som handlar om att erbjuda lån och andra finansiella tjänster till människor som inte har råd. Därför får de stora bankerna gå in och äga företag som Lendo indirekt, genom ägande i en koncernmoder: de får del av de enorma vinsterna, och bryter inte mot regelverk. Deutsche Bank kan därmed tjäna pengar både på lån till Donald Trump, på Aftonbladet och på att låna ut pengar till snabbmatskassröskan i Kramfors med betalningsanmärkningar.
Men, hur tänker journalisterna på Aftonbladet kring allt detta? Borde de inte välja att arbeta för en koncern som inte tjänar grova pengar på medellösa människor? Eller tänker de att det är bättre att de tar jobben, än att någon annan gör det? Som journalist har man ju bolån som alla andra, förstås, och det är sannolikt att de flesta av oss är beredda att dagtinga med våra politiska övertygelser för att slippa gå från hus och hem.
Och jag tänker att Aftonbladet kan vara det svenskaste vi har. Den är som den svenska staten, och en hel del som vi alla. Vi säger vackra ord, men på nästa sida visar det sig att vi äger kolkraftverk i Polen. Vi står upp mot de hemska kapitalisterna som bedriver rovdrift på vår planets resurser, men på nästa sida visar det sig att Sverige tillhör de länder som gör av med allra mest resurser per capita i världen. Vi skriver en vass text om riskkapitalbolag, men på nästa sida visar det sig att den egna tidningen gillar riskkapital, intill en mängd annonser om lån till 30 procents ränta.
Vi fortsätter att läsa Aftonbladet, precis som vi gör med allt annat i vårt liv: utan att riktigt tänka på saken. Bara vi har en ganska stor platt-TV från Sydostasien, och framstår som om vi tar tydlig ställning för eller emot något, så är vi nöjda med livet. ”Det skall vara rättvist”, ”Rasister är dumma”, ”Löfven är dum”. Så trivs vi som fisken i vattnet bland alla låneföretagens annonser. Det enda vi behöver göra, för att Athena Farrokhzad och andra arga vänsterskribenter skall kunna fortsätta att nå ut med sitt budskap om kapitalisternas uselhet, är att konsumera allt vi kan.
De jag möjligtvis tycker synd om är LO, som fortfarande äger nio procent av Aftonbladet. De kan inte tjäna grova pengar på smålån till medellösa, utan måste ta omvägen via fondplaceringar i Deutsche Bank. Dessutom är idag det största partiet bland deras medlemmar Sverigedemokraterna.
Men, hur kan det ha blivit så? Beror det på att Aftonbladets journalister i slutänden inte på riktigt kan vara systemkritiska, och rikta blåslampan mot sina ägare och mot stat med Socialdemokraterna i spetsen, som aldrig tycks lyfta ett finger för att hindra de enorma inkomsterna på människor som egentligen inte har råd?
Eller beror det möjligtvis på att man blivit tvungen att rikta blåslampan mot Schibsteds viktigaste kunder, för att man helt enkelt vill behålla sitt jobb? Då måste skulden till allt som är dåligt i vårt samhälle ligga där den alltid legat: hos lågutbildade arbetare med dumma åsikter. Hos den korkade guldgruvan.
Magnus B!
Tack för en bra och läsvärd artikel.
Att journalister skriver som de gör har det skrivits spaltmil om. Om journalisten inte skriver i ägarens anda så blir hen av med jobbet.
Att arbetare och andra missnöjda drar åt SD har sin förklaring i att socialdemokraterna (SAP) som parti har upphört att vara reformistiskt och därmed inte längre levererar välfärd. Partier till vänster om SAP sysslar antingen med identitetspolitik (V) eller håller fast vid det leninistiska idéarvet och blir därigenom ointressanta. Därmed lämnas fältet fritt för SD som på helt falska grunder kan framstå som ett alternativ.
Intressant!
Ett annan problem är att krafter i samhället lyckats minska en av de sunda krafternas inflytande, Åsa Linderborgs.
Till det bör läggas att Aftonbladets utrikespolitiska analyser ofta är osmakligt dåliga.
En lagom avvägd tankeställare, som sätter finger på ett känsligt ämne riktat till alla samhällskritiska medborgare, där även dem med hjärtat till vänster har en del att fundera över.
En bra text! Den visar på vilka enorma förenklingar som görs i de politiska ideologierna som härstammar från 1800-talet. Att vi sitter fast i en retorik som inte riktigt kan fånga (och kritisera) den verklighet vi befinner oss i.
Vet inte hur man ska få rätsida på detta. Kanske genom en ny syntes av vetenskap och filosofi? Kapitalismen både driver fram modernitet, civilisation, samtidigt som den hotar arternas överlevnad, genom krig och miljöförstöring. Går det att formulera en modern kritik mot detta som inte ter sig skenhelig? (den kanske redan finns?)
Aftonbladet som en arbetartidning eller ur ett vetenskaplig perspektiv vad gäller klimatologin lika med tummen ner! Jag köper ALDRIG mer ett lösnummer! Journalisterna inom Aftonbladet vet väl numera VILKEN KLASS som skapar alla värden! Bygg ett boende, bygg en bro, bygg en motorväg, bygg en bil, bygg ett tåg, bygg …. m m.
När arbetarklass i Sverige i en gemensam strejk tar kommandot om VILKA SOM SKAPAR VÄRDEN, så skakar Aftonbladet om HUR förhålla sig. Kapitalisterna skakas om, byråkratin skakas om. Värden i form av aktier skakas om! Aftonbladet idag är ett mähä till MAKTEN.
Kan aldrig bli en opponent till kapitalismen! Ett mähä!
Endast FiB/Kulturfront kan skaka om den utsugande makten eller skaka om ALL MAKT, då dess ambition aldrig velat vara i symbios med de TILLFÄLLIGT styrande. Nu förstår jag! Oavsett vilken regim som gestaltas i Sverige, så ska FiB/Kulturfront vara en nagel i ögat för överheten! En slags överlevnad oavsett diktatoriskt kommunistiskt styre eller militärt styre eller att den s k demokratin vill stävja yttrande och tryckfrihet.
När FiB/Kulturfront av de styrande (oavsett regim) tagit död på dess verksamhet/dess ambition, ja då har diktatur genomförts! Märkligt att det ska ta mig så många år, att förstå FiB/Kulturfronts ambitioner!
Jag är numera pensionär. Jo, jag ska åter ta en prenumeration (haltat ibland, då jag inte insett dess viktiga existens). Det är bara att tacka alla medarbetare inom FiB/Kulturfront, som i all ambition varit medvetna om dess existensiella ambitioner. En existens för folket och INTE för överheten. FiB/Kulturfront är på folkets sida gentemot all typ maktutövning (politisk, yttrande o tryckfrihet, direktörsmakt m m). FiB/Kulturfront kan även utveckla juridisk verksamhet för att skydda medborgare, förhoppningsvis (jag har dock ingen kunskap, men tycker mig veta koppling).
Nå, jag är på min ålders höst, men tycker mig veta att FiB/Kulturfront har en stark ambition att i alla tider stå upp för yttrande- och tryckfrihet oavsett regim. Jag hoppas jag få bidraga med vetenskapligt inlägg om att även klimatologin är numera överhetens politiska kamp/knep om att svenska folket/nysvenska folket ska politiskt överge demokratin. Aftonbladet lever i symbios med överheten.
— Kuken säger jag , när viss journalistik som är i symbios med överhet i det att syssla med fake news!
— Kuken säger jag, ifall FiB/Kulturfront slätar till det att vara överheten till behag!
Att uttrycka sig Kuken är folkligt, om nu någon tar illa upp!
Den journalist som i sitt yrke vill vara FRI att förmedla grundläggande seriös information bör söka sig till folkets prioritering för fri journalistik typ Folket i Bild eller andra centra som har samma ambition. Journalistik är för utbildade journalister i sin ambition att vara fritt att bedriva frihet är ingen frihet i nutid ifall de ekonomiskt sett behöver ett arbete. Det gäller att hålla tand för tunga i det att inte vara i opposition till ägaren av tidningen.
Men även tidningen Folket i Bild är avogt inställd till folkets uppror gentemot klimatalarmismen. Hur ska då det intellektuella folket få en möjlighet att via Folket i Bild kunna få delge sin syn på gasen koldioxid? Politiska partier är som vanligt i ett moln av ovetenskaplig propaganda. Politiska partier är ju oftast ett fenomen för karriärister utan vetenskaplig bildning. Även en tidning som Folket i Bild eller lindelof.nu kan knappast sticka huvudet i sanden i det att gasen koldioxid är en positiv gas för växter på vårt jordklot och har ringa (eller ingen) inverkan på jordens medeltemperatur.
Politik är kultur! I nutid är klimatalarmismen en fiende till folkets produktion och konsumtion. Domedagsprofeter komma och gå, men de är oftast en dagslända. Men det vore intressant att i nutid någon seriös historiker kan koppla samman nutidens hysteri omkring gasen koldioxid och alla idiotiska politiska beslut som tages.
Nej, vi klimatsansare har inget emot elbilar i stadsmiljö. Det vi klimatsansare förvånar oss över är att betrakta gasen koldioxid som en fientlig gas. Gasen koldioxid är en produktiv gas, oavsett om gasen sprutas ut från vulkaner eller att människor i sin utandning släpper ut denna gas. Även haven släpper ut denna gas, då haven blir varmare. Alltså ingen onaturlig gas. Tvärsom, en nyttig gas, då växter via bladens klyvöppningar lättare kan överleva i torrare perioder.
Får man säga så, i min vetenskapliga kunskap att gasen koldioxid i luften är till nytta för alla växter! Om gasen koldioxid sjunker i luften under 0,02 procent lär knappast några växter överleva. Nuvarande ökad koldioxidhalt på 0,04 procent är livsbejankande för all växtlighet. Och ytterligare höjning av koldioxid i atmosfären gynnar all växtlighet. Människans utsläpp av koldioxid i utandningsluft och i produktion är gynnsamt för alla växter som lever på jorden.
Får jag i all min kunskap gå på tvärs gentemot klimatalarmisters information? Jag hoppas det, då vi fortfarande lever i en anda av vetenskapligt utbyte.
I början av 1970-talet körde AB med parollen ”Aftonbladet behövs för att sanningen ska komma fram”. Någon stygging ändrade det till: ”Om sanningen ska fram så behövs inte Aftonbladet”.