JAG HAR PRENUMERERAT på Strengnäs Tidning mycket länge och har därför kunnat följa vad Alex Voronov, numera politisk redaktör och ledarskribent på tidningen, har skrivit under årens lopp. Voronov får betraktas som något av en specialist på förhållandena i Ukraina. Han föddes år 1975 i Odessa. Modern var ryska och fadern kom från Uganda och han tillbringade sina första levnadsår i Sovjetunionen. Vid tio års ålder flyttade han till Sverige.
Voronov betraktas som expert på samhällsfrågor i bland annat Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Tjetjenien. Han har under åren publicerat sig flitigt i Strengnäs Tidning men jag har aldrig sett att han har nämnt att det i Ukraina finns en livaktig nynazistisk rörelse som var mycket aktiv under händelserna på Majdan-torget och under själva statskuppen år 2014. Rörelsen har därefter växt till i storlek och inflytande och skapat Azov-bataljonen som är en del av Ukrainas militära organisation. Den har varit mycket aktiv i kriget mot utbrytarrepublikerna Donbass och Luhansk.
Att säga sig beskriva läget i Ukraina utan att över huvud taget nämna förekomsten av omfattande nynazistiska aktiviteter kan inte beskrivas som annat än en form av medvetet ljugande om förhållandena i landet. Något som Svenska Dagbladet, som jag prenumererar på sedan många år, även sysslar med. Liksom Sveriges Radio och SVT. Kännedom om dessa förhållanden borde åtminstone i någon mån kunna dämpa de närmast hysteriska aktiviteterna i västvärlden för att på alla områden ta avstånd från allt som kan ses som ryskt.
En kommentator som lugnt och stilla står med båda fötterna på jorden är Alexander Mecoulis på The Duran som menar att vad gäller det militära läget i Ukraina är det som händer kring Donbass och Luhansk det avgörande. Där har ryska styrkor nu inneslutit de ukrainska trupperna, varav många just tillhör Azov-bataljonen, inom ett område som de inte kan ta sig ut ur. Som en gång de nazityska trupperna vid Stalingrad.
Han säger också att Kina är villigt att delta som medlare i diskussionerna mellan Ukraina och Ryssland. Men att framgångar i denna medling kräver att västmakterna har förståelse för de förslag som Ryssland tidigare har lagt fram om säkerhetsläget i Europa.
Alexander Mercouris är att rekommendera att lyssna på. Han dillar aldrig han är vederhäftig markerar sina egna tankar det andra har han läst sig till genom militära och politiska depescher som han kommer över och intervjuer och tidningar Kina Globels Financial Times m fl.
Även Israel lär ha intagit en överraskande hållning i visst avseende visavi USA. Om detta är sant, så är det synnerligen anmärkningsvärt på tal om vad som inte sägs.
Att ljuga genom att publicera information.
På steigan.no kan man läsa:
”Kapitalismens nuvarande kris är den värsta någonsin. Det började som en finanskris 2019 som kamouflerades av coronakrisen. Genom nedstängningspolitiken överfördes biljoner dollar från centralbanker och statsbudgetar runt om i världen till finansinstitut. Regeringar var tvungna att låna pengar för att finansiera den galna nedstängningspolitiken. Stängningen av en stor del av ekonomin har i sin tur utlöst ett fall av dominobrickor i allt från transportsystem och energi och därifrån till misslyckanden med gödselproduktionen. Energi har blivit för dyrt för att producenterna skall kunna upprätthålla produktionen.”
”Värsta någonsin”? Om det nu är så, kämpar naturligtvis den krisutsatte med näbbar och klor för sin överlevnad. Dessutom kom nog denna kris relativt överraskande, från Sovjetunionens fall fram till 2019. På bara mindre än hälften av min livstid gick det alltså från eufori över den liberalglobala emotsedda totala kontrollen, ”historiens slut”, till fullständig desperation. Desperationen tar sig många uttryck. Allt från Ursula von der Leyens tal om att förstöra Rysslands möjligheter att raffinera råolja, över uteslutningar ur olika idrottssammanhang, och ända ner till portning från tävlingar med katter.
Av de tre krig som pågår, det militära angreppet i Ukraina, det ekonomiska mot Ryssland och informationskriget mot Ryssland, har vi i Väst klart förlorat det sista, och det påpekar A. Merkouris väldigt ofta.
”Att ljuga genom att undanhålla information” är en mycket viktig ingrediens i detta informationskrig. Men det är en väldigt, väldigt svår krigföring. Det stora flertalet människor i Väst måste stå förundrade över att Ryssland hotas med att förlora den kunskap och förmåga till olika tekniska verksamheter som man själv varit med om att bygga upp sedan andra världskriget. Och förbudet mot deltagande i kattävlingar måste framstå som skrattretande.
En information som det också är svårt att ljuga om, är den nu allt tydligare rasismen. Indiska studenter som vill lämna Ukraina får stora problem t ex. Glen Diesen har idag skrivit om denna rasism ”Varför är en del offer mer värdiga än andra”
Den svenska politikerklassen inklusive Vänsterpartiet är i ”gott” sällskap.
Om cirka två timmar kan man följa en debatt på the Duran om ”Russia, Ukraine & US Sanctions target India (Live)”.
Håller helt med Henrik L. En liten rättelse dock. Utbrytarrepublikerna är Donetsk och Luhansk. Donbass är såvitt jag förstår namnet det område där båda republikerna ligger.
Det är omöjligt för mig att veta varför, men nu när jag läser nyheter på Sputnicnews, kommer jag inte åt detta och detta. Problemen har pågått några dagar.
Men även om jag inte vet, så vet jag ändå att Ursula van der Leyen för någon dag sedan sade att EU skall stoppa lögnerna från Ryssland.
Bertil C skriver:
“Av de tre krig som pågår, det militära angreppet i Ukraina, det ekonomiska mot Ryssland och informationskriget mot Ryssland, har vi i Väst klart förlorat det sista, och det påpekar A. Merkouris väldigt ofta”.
Hm…? Har “vi” verkligen “förlorat informationskriget mot Ryssland”. Vad grundar du den bedömningen på, Bertil C? Hur kommer det sig att många människor skickar filtar och kläder och engagerar sig i mottagandet av flyktingarna? Varför tvingas ryssar och vitryssar sluta tävla i skidspåren, med eller utan gevär? Trots att de inte är så många syns dom (och hörs dessutom i radio, Studio Ett i går), de frivilliga som åker till Ukraina för att “skjuta ryssar”! På vilka områden och på vilket sätt har “vi” vunnit något “informationskrig”?