Ännu en effekt av Västvärldens sanktionerna mot Ryssland och avstängningen av gasflödet från Ryssland för Europa är bland annat att tyska företag kommer att flytta sin verksamhet över Atlanten till USA, där tillgången på billig energi är bättre. Alltså, den nuvarande konflikten i Ukraina skadar Europas ekonomi och gynnar USA:s.
Det här kan man läsa i en artikel på The Duran, som bygger på en bok av den tyske historikern Eric Zuesse med titeln AMERICA’S EMPIRE OF EVIL: Hitler’s Posthumous Victory, and Why the Social Sciences Need to Change. (AMEIRKAS ONDA IMPERIUM: Hitlers slutliga seger, och varför samhällsforskningen behöver förändras).
I USA är skatter, säkerhets- och miljöregler mindre strikta och arbetskraftens rättigheter mycket sämre och USA har egna energitillgångar. Därför hävdar man i USA att leveranskedjorna är enklare att upprätthålla än i Europa.
I tyska affärstidningen Handelsblatt kan man läsa: ”Immer mehr deutsche Unternehmen bauen ihre Standorte in Nordamerika aus: Washington lockt deutsche Firmen mit billiger Energie und niedrigen Steuern. Das gilt vor allem für die Südstaaten. Berlin ist alarmiert – und will gegensteuern.” (Fler och fler tyska företag expanderar sina flialer i Nordamerika: Washington lockar tyska företag med billig energi och låga skatter. Detta gäller framför allt sydstaterna. Berlin är oroat – och vill vidta motåtgärder.)
Den 25 september skriver tidningen Irish Examiner: ”Europeisk industri pressas av trycket från stigande energipriser: Volkswagen, Europas största biltillverkare, varnade förra veckan för att den kan omfördela produktionen från Tyskland och Östeuropa om energipriserna inte kommer ner.”
Samma dag skriver Oil Price dot com att… ”den amerikanska ståljätten ArcelorMittal tidigare denna månad meddelat att de skulle minska produktionen till hälften vid ett stålverk och en enhet i Tyskland. Och detta på grund av höga gaspriser. Man planerar istället att utöka sin verksamhet i Texas.
Den 26 september skrev New York Times: ”Fabriksjobb blomstrar som om det är 1970-tal: amerikansk tillverkning upplever en återhämtning, med företag som ökar antalet arbetare just som det är hög konsumentefterfrågan på produkter. […] Från och med augusti i år hade tillverkarna återskaffat cirka 1,43 miljoner jobb, en nettovinst på 67 000 arbetare över de nivåer som rådde före pandemin.”
Den 26 september hade socialisten, författaren och journalisten Thomas Fazi en ledarartikel UnHeard med rubriken ”EU går i sömnen in i anarki: Dess sanktioner drabbar arbetarklassen”, där han visade att urholkningen av Europas ekonomier mest drabbar Europas lägre fattiga, de som har minst marginaler, medan bättre bemedlade gruppen, investerarna, skickar sina pengar utomlands på samma sätt som bananrepublikernas oligarker gör.
Den 19 september hittade man i New York Times, en artikel med rubriken ”’Förlamande’ energiräkningar tvingar Europas industrier att släcka ner, med underrubriken: ”Tillverkare friställer arbetare och stänger verksamheterna eftersom de inte kan betala gas- och elavgifterna.” Politikens effekter är alltså fullt väl kända.
Alltså, resultatet av att USA:s och Europas ledare tillsammans för en politik för att Europas ekonomier skall krympas, och för att USA:s skall blomstra, alltså att locka fler investerare att investera i USA kan tyckas märklig. Hur länge kan denna utveckling pågå innan någon säger stopp?
Kommer det nya industriella landskapet att karaktäriseras som en underordning av Europeisk industri till den amerikanska? Och den kan möjligen ha sin orsak i vad de tidiga amerikanska kritikerna av globaliseringen och finanskapitalets stärkta makt under senkapitalismen skulle innebära. Dessa produktionsförhållanden har hittills uppvisat en förmåga att anpassa sig till förändringar i det omgivande samhället som kommit många förhoppningar om kapitalismens snara undergång att grusas.
Studera min kommande översättning från Counterpunch om detta här på bloggen!
Vasallerna, som Sverige, tiger och lider. Firstpost har två korta snuttar om vad Eric Zuesse skriver om. Först en om Volkswagen och sedan en mer allmän om utflyttningen till USA.
Om Tyskland kommer att drabbas hårt, kommer Sverige även genom detta att drabbas. 10 procent av Sveriges export går till Tyskland, 171 miljarder kronor 2021. Samtidigt kommer runt 17 procent av alla importerade varor från den stora ekonomin söder om Östersjön. Importen uppgick till cirka 274 miljarder kronor år 2021.
Jag, som inte är ekonom, förstod vartåt det barkade genom att läsa vad ekonomen Michael Hudson skrev om sanktionerna redan förra året. Vår avgående statsminister, tidigare finansminister, som är utbildad ekonom, varifrån fick hon sin information om att sanktionerna mot Ryssland skulle lyckas?
I veckan får jag nog åka och köpa ett Trangiakök. Det finns på Clas Olsson för 599 kronor. Samtidigt skall jag köpa en ficklampa till, att hänga vid sängen. Det finns en bra på samma ställe för 24,90 kronor. Ved, spisar och en kakelugn har jag, liksom egen brunn, men strömmen kan komma att fallera. Brunnen är populär för det sitter ingen ejektorpump i vägen när man skall hinka upp vatten. Efter ”Gudrun” 8 till 9 januari 2005, var det flera i byn som kom och hämtade vatten här.
Efter detonationerna utanför Bornholm letar jag upp vad Sveriges Radio har att säga:
”…Flera länder eller grupper kan vilja genomföra sabotage mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Det säger Arnold Dupuy, chef för en forskningsgrupp inom Nato som övade hybridhot i Sverige förra veckan.
– Det kan vara grupper som är emot Kreml, kanske från Ukraina eller någon annanstans. Det kan också vara pro-ryska aktivister eller personal.
SAS-163 är en forskningsgrupp inom Natos avdelning STO, en motsvarigheten till svenska FOI. Arnold Dupuy är ordförande i SAS-163, en systemanalysstudie som tittar på hybridhot mot energiförsörjningen.
Han kommenterar uppgifterna om ett misstänkt sabotage mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 som upptäcktes på måndagen.
– Jag vill inte kalla det sabotage i det här läget, men jag tror att det är den termen som man använder även i Kreml. …”
Husbondens röst, alltså. Eller är det parodi?
Jag frestas ta till en schablon för att peka på den interkapitalistiska krigföringen, som tycks gå i vågor. Följande är ett litet citat från min och Anders Romelsjöns bok ”USA som världspolis” från 2013 (Nomen förlag):
”I kölvattnet på Europas återhämtning efter andra världskriget kom USA-företag att göra stora företagsköp i Europa. Dessa, och upprättande av amerikanska dotterföretag, skapade vissa spänningar både av ekonomisk och kulturell art. Först under 1960-talet kom motreaktionerna och de tog sig olika uttryck… Kulturkritik och kritiken mot amerikanska företagsuppköp kom på 1960-talet att träda i förgrunden. Framför allt franska journalister och ekonomer publicerade artiklar och böcker. Veckotidningen L’Express exponerade stark USA-kritik, och några böcker blev storsaljare, till exempel J-J Servan-Schreibers bok Den amerikanska utmaningen (1968). Den såldes i 600.000 ex bara i Frankrike, och till det kom många översättningar, bland annat till svenska. Boken hävdade att det pågick ett ekonomiskt krig mellan USA och Europa, och att Europa höll på att förlora det.” (s. 315-316)
Tyskland har grävt sin egen grav med sin eftergivenhet med USA. Tyska politiker tycks drivas av någon slags skuld till USA sen efter andra världskriget och har inte kunnat slänga av sig ryggsäcken under resans gång. Det gäller många länder i Europa som fick skvättar från Marshallhjälpen.
Ingen kunde väl tänka sig att USA med hjälp av sanktionspolitik märkt Washington skulle riva ned europeisk välfärd som sker nu i rasande fart i den av Trump skapade devisen USA first.
Skadegörelsen på gasledningarna i Östersjön (allt tyder på USA) är den anmärkningsvärda desperata sjuka utvecklingen, ja rent av paranoja som USA står bakom idag, och USA slår vilt omkring sig skapar fiender i alla hörn av världen på bekostnad av folk i länderna som drabbas av den sjuke mannen.
Vart tar Europa vägen i sin maschoism.
Givet att USA sprängt gasrören skall det bli intressant att se huruvida ”eliten” i lydlandet Sverige framhärdar i sin våta dröm att få krypa in i Nato. Om de lyckas, kommer utvecklingen till bananmonarki fullbordas.