Grysta gammelgård. Där finns samlingar av bruksföremål som använts genom åren.
I mer än tre år har man arbetat med en 46 meter lång handbroderad (ullgarn på linnetyg) bildbonad – tapet – som skildrar de sex socknarnas historia i Södra Trögd (vid Mälaren söder om Enköping); Boglösa, Vallby, Lillkyrka, Kungs-Huby med Arnö, Torsvi och Veckholm. Den premiärvisas för närvarande i Boglösa kyrka och ska turnera runt i de övriga fem socknarna under hösten.
Jag var där i fredags och mötte tre mycket stolta entusiaster bakom projektet. De berättar att idén kom från en grupp som sett den 40 meter långa Pilgrimstapeten på Pilgrimsmuséet i Ransbyn i norra Värmland.
Jag läser att den tapeten utfördes av 10 brodöser från norra Värmland och Norge så sent som 1997 och skildrar pilgrimsleden från Hammarö i Värmland till Nidaros (Trondheim) i Norge.
Pilgrimstapeten i sin tur inspirerades av Bayeuxtapeten från 1100-talet och kanske också av den samtida så kallade Överhogdalstapeten, som av en händelse hittades 1910 i ett härbre intill Överhogdal kyrka av konstnären Paul Jonze. Han förstod att detta gamla tygbylte var en raritet varpå det till slut hamnade hos experter i Östersund efter 900 år, nu på Jämtlands läns muséum.
Det finns sålede en mer än 1000-årig tradition att brodera berättande ”tapeter” för eftervärlden.
Under pandemin startades Boglösaprojektet. I en 27 sidors skrift får man veta det mesta och hur det hela gick till. Ett kul inslag i denna urgamla traditionella verksamhet var Youtube-kanalen för olika broderistygn. Titta på dem, så blir du säkert sugen på att börja brodera.
Tänk vad kyrkorna och den äldre generationen betyder för våra bygder och för framtiden. Här har 66 brodöser och 1 brodör skapat alla dessa drygt 100 bilder i en lång rad, som kommer att kunna tolkas av efterkommande i minst 1000 år, som Pilgrimstapeten, Bayeuxtapeten och Överhogdalstapeten. Och bilderna i färgglatt yllegarn på naturfärgad linnebotten blir förbluffande levande. Husen, kullarna, träden och människorna lever verkligen. Till och med Härjarö skjutfält får vara med som en påminnelse om att vårt land i just vår tid var extra krigiskt.
Du som inte vill missa denna sevärdhet kan läsa mer om hur man kan se den i verkligheten eller besöka Boglösatapetens Facebooksida.
Tack för att du skrev om detta, så roligt att få veta.
Hej, kul att du är med.
Så roligt att här läsa om Södra Trögd-tapeten om bygdens historia från istid till nutid. De sex kyrkorna varav fem från 1200-talet talar sitt tydliga språk om vilken betydelse trakten haft genom århundradena. Idag finns den lantliga prägeln kvar genom Mälaren som ”skyddar” mot omvärlden.
Uppvuxen i Enköping har jag på äldre dagar börjat intressera mig för staden och landsbygden runtomkring. Jag har börjat med kyrkorna. På söndag blir det gudstjänst i Lillkyrka kyrka. Där ligger bl a en morbror till Gustav Vasa begravd. Gustav Vasas mor Cecilia Månsdotter föddes på Eka, en gård några kilometer bort. Härförleden besökte jag Sparrsätra kyrka. Där stod år 1247 ett betydelsefullt slag mellan stormännen och allmogen, vilket allmogen förlorade. Gällde bl a beskattning. Som en kyrkobesökare sade till mig: Från det slaget har vi ”Oms”, (en föregångare till Moms?).
Ingegerd Troedsson (rikspolitiker, m) var bosatt i Hacksta socken (i Norra Trögd) med sin
familj. Hon har tillsammans med olika medförfattare skrivit två mycket informativa, välgjorda
och rikt illustrerade böcker om Enköpingsbygden. Den ena heter ”Historia om Enköpings-
bygden. Saga och sanning. Från forntid till nutid.” Den andra har en knastertorr titel,
”Kommunal revolution i Enköpingsbygden” men är rolig och intressant att läsa. Handlar om den korta period från år 1952 och drygt 20 år framåt, då vi fick vad man tyckte var ”storkommuner”. Storkommunerna ersatte det myller av sockenkommuner, vi tidigare haft.
Säkert kan denna bok läsas över hela landet med stor behållning.
Några stenkast från Ingegerd Troedsson växte Anna Lindh (rikspolitiker, s) upp med sin familj i en f d folkskola med stora fönster. Fadern var konstnär, modern visst lärare i Grillby, ett stationssamhälle någon mil norrut på sträckan Stockholm–Enköping.
I Hacksta socken bodde också Sveriges siste indelte soldat. Han hette Knut Ramén, städslades år 1899 och tillhörde gården Helgestas rote. Där bodde han även som änkling i sitt soldattorp, de sista åren endast sommartid. Vid något tillfälle då jag var med och plockade flyghavre på gården intill hans stuga, var han ute på tomten och vi fick en liten pratstund. Sina militära åligganden i form av repetionsövningar vid Upplands regemente uppfyllde han plikttroget upp i 90-årsåldern. Fast enligt hörsägen ska han på ålderns höst ha varit mera utsatt för hedersbetygelser än för svettiga militärövningar. Efter hans bortgång år 1973 hade militären en flyguppvisning över Helgesta och soldattorpet. En ärebetygelse över landets siste indelte soldat!
Ska bli spännande få se Södra Trögd-tapeten!
Kristina Magnusson!
Ja, Ramén träffade jag på S1 i Uppsala när jag gjorde lumpen 1967. Han inställde sig troget varje år till den avtalade tjänstgöringen, tror det var en månad och tydligen fanns det ingen övre gräns. Han behandlades som VIP, hade eget rum och fick i stort sett utforma sin arbetsdag som han själv tyckte och orkade. Han var specialist på fönster så han ägnade tiden åt att renovera dem, t ex kitta om regementets fönster.
Lennart Petersen!
Så du gjorde lumpen, när vi fortfarande hade allmän värnplikt! Kul och intressant det du berättar om Sveriges siste indelte soldat.