Apartheidklassade Israel påstår att landet har rätt att försvara sig. Det är ett ganska magstarkt påstående samtidigt som Israel bedriver krig på Västbanken och är på väg att fullborda ockupationen av området. Det är oomstritt att alla länder har rätt att försvara sig. Palestina bedriver inget krig mot apartheidklassade Israel. Det är precis tvärtom. Det är palestinierna som har rätt att försvara sig.
Många politiker, däribland Sveriges utrikesminister Tobias Billström framför ideligen att Israel har rätt att försvara sig. Men de områden som Palestinska Myndigheten kontrollerar ser på en karta ut som skorpsmulor. Billström hävdar att han är för en tvåstatslösning. Men det är bara ord. Han har inte lagt två strån i kors för att arbeta för en sådan lösning. Är ockupationen ett led i det israeliska självförsvaret? USA hävdade att både Afghanistan och Irak efter 9/11 egentligen var ett amerikanskt självförsvar. Ska Israels aggression mot
Palestina också klassas som självförsvar. ”Netanyuaho-kramarna” kanske tror det. Men när det gäller Västbanken-Palestina som ju är ett av få länder som helt saknar en armé, beväpnade styrkor mäktiga att göra motstånd mot ockupationen. Palestina Myndigheten äger inte ens en pistol.
Men även Gaza är palestinskt territorium vilket många debattörer den senaste tiden inte verkar ha förstått. Nu ser det ut att apartheidklassade Israel försöker förverkliga en idé om att tömma Gaza på folk och få dem förflyttade till Egypten. Varför skulle annars apartheidklassade Israel föra invånarna i Gaza till den södra delen av Gaza. Den som tvivlar på dessa planer bör ta del av ett dokument från Apartheidklassade National Security and Zionist Strategy angående en plan att öppna Gazas gräns mot Egypten för att få Gazaborna att fly till Egypten. Det är avsikten bakom terrorbombningarna i Gaza och apartheidklassade Israels uppmaning till
invånarna att dra söderut. Och ju fler man bombar, desto färre bostäder finns det ju att komma tillbaka till. Det handlar alltså inte bara om att förgöra Hamas.
Vad gäller apartheidklassade Israels rätt till självförsvar kan det kan förstås se ut som att raketerna från Gaza in i Israel är ett väpnat angrepp från andra sidan av en gräns. Gränsen mellan Gaza och Israel har inte palestinierna i Gaza skapat. Gaza är ett olagligt koncentrationsläger, där miljoner palestinier sitter bakom lås och bom. Fråga: Hur ska invånare i ett koncentrationsläger bete sig för att göra sig fria? Eller saknar de den rätten?
Det verkar som en del debattörer anser det. Aphartheidklassade Israels mångåriga politik mot Gaza gjorde området till en tryckkokare. Till slut måste någonting ske. Enligt fysikens lagar. Hamas är resultatet, inte orsaken. Hamas terrorangrepp mot civila inne i apartheidklassade Israel förtjänar all kritik. Men frågan återstår – vad ska Gazaborna göra i stället? Sitta och titta på medan bomberna faller? De försmäktar i ett koncentrationsläger där det saknas allt – arbeten, el, bränsle, mat, vatten… Men framför allt saknas en framtid. Ska Gazaborna leva i ofrihet och vanära i all evighet?
På Västbanken där de israeliska soldaterna i många år inte mött något väpnat motstånd, vad händer nu där? Islamistbetonade miliser dyker upp. Är det islamister som ska driva ut israelerna från Västbanken? Sovande IS-celler ser sin chans? Det skulle välkomnas av USA, som då kan ”engagera sig”, komma som den ädle riddaren och styra upp. Och på nytt bygga upp och befästa sitt inflytande i området som man förlorade efter Irakkriget.
I många ockuperade länder kan flera olika befrielseorganisationer, gerillagrupper, miliser driva egna krig var för sig mot ockupationsmakten. Så var det i Afghanistan, Angola och i flera länder under andra världskriget. Detta är inte brott mot folkrätten. Många dylika grupper eller rörelser har säkert begått brott mot krigets lagar men det tar inte ifrån dem deras rätt att försvara sitt land. När det handlar om Hamas är terrorangreppet mot civila klara krigsbrott. Hade man i stället angripit infrastruktur, militäranläggningar eller
myndighetsbyggnader hade det varit något helt annat.
Apartheidklassade Israels försvarskrig mot palestinierna är inget försvarskrig. Apartheidklassade Israel har ingen rätt att försvara sig mot palestinierna. Apartheidklassade Israel har en skyldighet att ge palestinierna frihet, inget annat. Om ett annat land sedan angriper apartheidklassade Israel, då först har apartheidklassade Israel rätt att försvara sig. Att kalla terrorn i Gaza eller ockupationen av Västbanken för ”försvarskrig” är bedrägeri.
Den palestinska polisen på Västbanken har ju förstås beväpning och kan agera på de små ytor som finns kvar för Palestinier, område A med hel kontroll 18 procent, område B med delad kontroll. Israel härskar över 62 procent av ytan. Hamas i Gaza torde också vara väl beväpnad med insmugglade vapen från Sinai (där IS fanns under en tid).
Men det vi ser nu i agerande från Israel är ju helt exceptionellt och kanske kan jämföras med belägringen av Leningrad. Folket kommer ju helt enkelt att svälta till döds.
Mat, vatten!, bränsle (för elverk och transporter) saknas. Kommer uppgift att 13 lastbilar med förnödenheter släppts fram. Är det 20 ton i varje så blir det ett hekto person. En människa behöver ca 3 l vatten per dag minimum. 1 kg mat? 3 l bränsle? 1000 lastbilar är rimligt. Och om inte avlopp fungerar så kan man ju använda fantasin och fundera.
Och ingenstans kan jag se att det historiskt funnits något liknande Västbanken och Gaza.
Antingen ockuperar man ett område och då har ockupationsmakten skyldighet att sörja för befolkningens basbehov så länge ockupationen pågår. Eller så annekterar man och befintliga befolkning blir medborgare med alla rättigheter som följer. Eller så lämnar man över områdena. Men här råder något svårförklarligt limbo statsrättsligt.
Ursäkta att jag skrivit virrigt men det verkar vara mer virrvarr hos Israels regim.
Bara ett par klargörande.
I Osloavtalet delades Västbanken i områden A, B och C med olika ansvar för Palestinska myndigheten och Israel. Men i praktiken är det så, och har alltid varit så under de senaste 30 åren att Israel har full kontroll av alla områden, A såväl som B och C vad gäller ”säkerheten”. Israels armé har gått in utan några som helst hinder på områden A där den i teorin inte har någon rätt att agera. Israels armé ringer till den palestinska ”liason office” och meddelar ”nu kommer vi” och palestinska myndigheten har aldrig någon möjlighet att göra något åt det.
Innan andra intifadan 2002 och Arafats död försökte man hålla formerna en aning. Efter det har den palestinska myndigheten agerat alltmer som en förvaltare av ockupationen. Historiens dom mot Mahmood Abbas kommer att vara att han, helt eller delvis, hamnar i samma hög som Quisling och Petain.
Det är viktigt att påpeka detta. Det är en viktig del av argumenten för att kalla Israel en apartheidstat, vilket aktivister i Israel, Palestina och många länder såg och sade för många år sedan.
Det är sant att palestinska myndigheten har vapen, lite i sammanhanget. Det finns palestinsk polis som utöver ”vanligt” polisarbete förbjuder demonstrationer, fängslar oppositionella och har redan dödat åtminstone en person i tortyr. Men det är inte orimligt att jämföra den palestinska poliskåren med de judiska poliskårer som fanns i ghettona under kriget i Europa.
Peos artikel är mycket viktigt. Israel har ingen rätt att försvara sig eftersom Israel borde dra sig tillbaka till de enda områden landet juridiskt sett har rätt till, United Nations Partition Plan från 1947. Varje kvadratcentimeter utanför det området är illegalt ockuperat OCH alla världens länder, inklusive Sverige har skyldighet att agera för att förhindra detta övergrepp.
Det finns, tyvärr, otaliga exempel i historien på stater som har agerat med samma brutalitet som Israel har gjort. Varje fall är unikt och det hjälper inte oss att jämföra.
Israel är det sista större fall av Västs kolonialism. Befrielsen från kolonialismen har aldrig varit lätt.
Tack Peo för att du sätter ner foten och förklarar läget!
Statsbildningen ”Israel” har en enda ”rätt” att försvara sin existens: Att föra en sådan politik och uppträda så att deras närmaste ”grannar”, såväl utan- som innanför deras ej fastställda ”gränser” börjar älska dom och därmed kan starta sina privata processer att glömma det nu 75-åriga förtrycket, dödandet och ständiga apartheidreglerandet som förgiftat tillvaron för dem sedan 1948 då tjuv- och mördarstaten ”Israel” grundades.
Det är endast genom ett långt och tålmodigt försoningsarbete som ockupation, annektering och landtjuveri under tre kvarts sekel på sikt kan försvinna ur de förtrycktas medvetande och vända till folklig förbrödring och ömsesidig frånvaro av hot av alla slag. Det är det enda som skulle finnas att försvara i Palestina, som området historiskt heter. Glöm ”Israel”! Leve det hjältemodiga palestinska folket och dess verkliga försvarare!
Det är väl Amnesty som klassat Israel som Apartheidstat.
Apartheid betyder åtskillnad och avser att hålla etniska grupper åtskilda. Och jag har varit både i Apartheid Sydafrika och Israel och av dessa två fann jag Sydafrika minst rasistiskt. Inte sagt för att raljera utan det var faktiskt så. Sydafrika var ju förstås absurt men det fanns ett ordentligt regelverk man följde. Och man var inte alltid så noga med att följa reglerna strikt, särskilt i Kapprovinsen var man rätt toleranta. Och i grunden fanns det hos de flesta vita en respekt för den svarte mannen och som jag uppfattade det var väl de flesta lite förlägna om saken. Man insåg ju också att systemet inte skulle hålla, efter några försök med reformer gav man upp och alla fick lika rättigheter.
Nathan Shachar rapporterar för DN, Dagens Nyheter, och gör det som jag tycker på ett bra sätt. I dag 29/10 avslutar han med ett citat från i lördags av f d chefen för underrättelsetjänsten Shabak amiral Avalon: ”Hamas är ingen organisation utan en ideologi. Den går inte att utrota,även om det går att slå ihjäl dess ledare. Det enda sättet att bekämpa Hamas dödskult är att erbjuda palestinierna hoppet om något annat. Vi vet vad det betyder fast våra ledare slutat prata om det: Fred och en palestinsk stat intill Israel.”
Hur det nu ska gå till och se ut kan man ju undra när det ser ut som det gör. En tanke som flugit i mig är en flerdimensionell federal lösning som Belgien. Belgien är dels indelat i tre geografiska delar, Vallonien, Flamland och Bryssel. Och så finns det tre språktillhörigheter, franska, flamländska och tyska. Det gnisslar ibland men man slår inte ihjäl varandra.
Bosnien är också ett statsbygge där tre folkgrupper samsas, fungerar långt ifrån perfekt och har beskrivits som dysfunktionellt men man slår inte ihjäl varandra längre.
På samma sätt borde palestinier och israeler kunna samexistera och komplettera varandra.
En sak som intresserade mig var sultanatet Aceh (Sumatra) eftersom jag hade vänner och kollegor som var verksamma i Sverige för frihetsrörelsen och ledaren Prins Hassan bodde i Stockholm. Då och då fick min kollega ta ledigt för att förhandla i Genève där FN har en verksamhet. Så vältes Aceh bokstavligt över ända efter Tsunamin och blev det värst drabbade området. Då insåg man, nu eller aldrig, och började förhandla på allvar med Indonesien under ledning av den skicklige Ahtisaari (frid över hans minne). Vapnen lämnades in och det blev fred med viss självständighet.
Om man frågar på Bings sökmotor ”Har Desmond Tutu uttalat sig om apartheid i Israel?” får man första svaret. Frågar man samma sak om Nelson Mandela får man andra svaret.
”Ja, Desmond Tutu har uttalat sig om apartheid i Israel. Han har jämfört Israels behandling av palestinier med apartheidregimen som diskriminerade svarta i hans hemland Sydafrika. Tutu har kritiserat Israels politik mot palestinierna och jämfört den med apartheidregimen som diskriminerade svarta i Sydafrika. Han har också uttryckt sitt stöd för användning av bojkotter och ekonomiska sanktioner som ett sätt att tvinga Israel att ändra sina politiska beslut.”
”Ja, Nelson Mandela har uttalat sig om apartheid i Israel. Han har jämfört Israels behandling av palestinier med apartheidregimen som diskriminerade svarta i Sydafrika. Mandela har också uttryckt sitt stöd för palestiniernas kamp för självständighet och självbestämmande.”