Det går aldrig att själv förbli oföränderlig i en föränderlig värld. Motstånd mot tidens dårskaper och sammangaddade girighet kräver en förmåga att finna nya tankar för att dels förstå, dels försöka förändra.
”Allt fast och beständigt förflyktigas”, skrev en klok filosof. Betydelsen, djupet av denna insikt, tarvar många ansträngande tankeövningar. Jag försöker. Jag ger mig inte. Klar blir jag aldrig.
Det går inte att förbli overksam eller apatiskt pessimistisk i en tid av grymhet, inskränkthet, systematisk girighet.
”Vi ger oss inte. Vi försöker igen”, som författaren Lars Gustafsson sammanfattade det.
Kollegan P O Enquist framhöll: ”Vad vore vi om vi inte försökte.”
Eller, för att i stället framhålla den store Sven Delblanc, att även om samtiden skenbart tycks se svart ut och ger näring åt en otäck och i värsta fall förlamande pessimism får hoppet aldrig förtvina.
Vi – och denna reservation innehåller Delblancs viktigaste lärdom – måste kämpa emot Som Om det är det mest avgörande vi gör här i vårt liv.
Som Om…
Man tycker ibland att allt är fel, ingenting stämmer och ingen väg finns… men så kommer det liksom en inre kraft, världen öppnar sig och allt är möjligt…