November 2022, Billström i Kiev. Hur hjärtligt var mötet? (Foto: Regeringskansliets hemsida)
Nu regnar drönares spränglaster över några få platser i det jättelika Ryssland. Metaforen ”knappnål i en höstack” räcker inte ens till för att få grepp om vad som sker. Ytterst få ryssar märker av vad som händer. Däremot serveras Vladimir Putin och hans krets oskattbara möjligheter att ge det ryska folket handfasta bevis på att Västvärlden – med Zelenskyregimen som redskap – hotar Ryssland även militärt. Ja, de behöver inte ens ljuga om den saken.
Att det här skulle försvaga Putin och hans krets är lika dåligt tänkt som när de allierade i slutet av andra världskriget bombade tyska städer till grus för att de skulle ge upp och störta Hitlers regim. Det kanske t o m fördröjde det tyska sammanbrottet, eftersom hatet mot de som bombade indirekt stärkte stödet för Hitler.
I tyska Bundestag säger Kansler Scholtz att en ny fredskonferens – med ryskt deltagande! – måste sammankallas för att få till förhandlingar och ett slut på Ukrainakriget.
USA:s och Storbritanniens utrikesministrar reser i dessa dagar tillsammans till Kiev. Vad kan de ha i kikaren? Med säkerhet kommer de att försöka övertala (med tumskruvar) Zelensky att överge sin helt orealistiska ”fredsplan”, som endast går ut på total rysk kapitulation. I våra medier talar man om att de besökande ministrarna ska ge tillstånd till att använda deras långdistansvapen mot ryska mål, trots att alla vet att detta är en återvändsgränd. *
Utrikesminister Billström har av någon anledning fått kalla fötter – ingen förstår varför – och har sagt upp sig. Kanske har han förstått det man absolut inte får förstå – att vapenstödet till Ukraina mycket snart även i Sverige kommer att bli en politisk bumerang mot vårt nuvarande regeringsgarnityr. Svenska regeringen går samtidigt på i ullstrumporna och beslutar om ytterligare ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. De spelar ett högt spel, vilket många inom kretsen säkert inte riktigt förstår.
Alltså, drönarregnet över Moskva och anfallet mot Kursk kan med säkerhet ses som ett sista desperat försök (med betoning på desperat) att vända på krigslyckan. Graden av desperation i dessa galna aktioner kan förklaras av de enorma investeringar som gjorts och med all prestige som plöjts ner i ”Ukrainaprojektet”. Ingen reträttväg gives längre. ”It is, perhaps, The Beginning of the End” (fritt efter Chrurchill). Många fruktar säkert för sin egen framtid och säkerhet. Billström slank undan.
* Denna mening tillägg 12 sep 10:25
I frågan om förhållandet i världen mellan de 200 staterna med mera olika folk och ännu mera olika språk och hur det utvecklas framöver med ökat inflytande på ordningen från hela tredje världen (som den kallades förr) tycker jag nog att Churchills originalcitat fungerar bättre:
”This is not the end, not even the beginning of the end. Perhaps it’s the end of the beginning” sade han för att betona svårigheten att bekriga en motståndare och att det skulle ta ansenlig tid att förändra historiens gång.
”Att det här skulle försvaga Putin och hans krets är lika dåligt tänkt som när de allierade i slutet av andra världskriget bombade tyska städer till grus för att de skulle ge upp och störta Hitlers regim”
Vill lägga till Blizsen bomningarna mot London skulle få britterna att vända sig mot sin regering, istället slöt man upp för sin regering och försvars viljan ökade, eller ta överrasknings-anfallet mot Kursk som blev Ryssarnas Pearl Harbour. Fick Pearl Harbour USA att vända sig mot sin regering, nä det gjorde att USA gick in aktivt i andra världskriget. På samma sätt sluter nu ryska folket upp bakom sin regering när Kursk angrips.
When will they ever learn
When will they ever learn
Och kanske det svåraste i den här situationen är att ha tålamod nog att invänta och se den förändring som långsamt börjar ta form. BRICS-projektet verkar vara en process som behöver tid för att sätta sig. Och det är väl inte för vågat att gissa att västvärlden kommer att anstränga sig för att motverka projektet. Men ser man vart världen är på väg med krig och ett allt kraftlösare FN – och en klimatkris (?) – förefaller ändå BRICS vara något som pekar i rätt riktning. Slutet på början? Så kan det vara.
Tomas Billström- i min värld, trots allt, förmodligen en trogen och lojal arbetare i den moderata vingården, förstod kanske med sin erfarenhet utifrån god politiskt insikt, att överlåta sin uppgift i Arvfurstens palats till någon annan bättre följsam inför ett eskalerat krigshot, världen sällan skådat.
Med tanke på hur det parlamentariska läget ser ut där Moderater och Sverigedemokrater anger tonen – ja då är det nog svårt att stoppa stridstupparna i Svea Rikes Land.
Därtill med tanke på att det största oppositionspartiet övergett sina traditioner som fanns i fredsvänners anda.
Jag vet inte vilket som uttalats flest gånger: Putins s k röda linjer (24 stycken till dags dato) eller Knuts spådomar att NU minsann är slutet nära för Ukraina (har tappat räkningen). I båda fallen börjar de dock bli tjatiga.
Mats Ö!
Vad vill du egentligen säga med detta? Vill du ha ett storkrig mellan Nato och Ryssland? Har du inga som helst funderingar på den splittring vi alla tydligt ser inom EU, Nato, USA, Tyskland, Frankrike…? Tror du att denna inhomogena del av världen kan hålla samman i ett slags modernt korståg mot det onda Österlandet, utan avskaffad demokrati? Du verkar leva i en drömvärld.
Du behöver inte svara…
Mats Ö, vi skall nog vara glada att Putin svarar så ”soft” när Rysslands röda linjer bryts. Det betraktas som en svaghet från väst och hånas (exempelvis från dig). Ryssland ser säkert risker för Ryssland att svara hårt, men till slut så infaller säkert läget att risken blir större för Ryssland att inte svara hårt.
På vilket sätt skulle det riskera bli ett storkrig mellan Nato och Ryssland? Om Ryssland inte ens klarar av att besegra Ukraina så kan man givetvis inte heller besegra Nato.
Putin är många saker, men har är inte dum och skulle aldrig ge sig på Nato. Han kan därför bara hota, skramla och försöka skrämmas med sina röda linjer. Han har dragit upp 24 sådana röda linjer hittills och inte en enda gång har han gjort allvar av sina löjliga hot. Av det enkla skälet att han inte är dum nog att ge sig på en försvarsallians med 2/3 av världens militärmakt när han inte ens kan besegra Ukraina. Få går på den bluffen.
Kan du förklara varför Ryssland ska få använda vilka medel som helst för att sina syften i Ukraina, inklusive köpa långdistansrobotar från Iran, men Ukraina ska inte få försvara sig med samma medel? Du vill bakbinda våldtäktsoffret som försvarar sig (”app, app, app, inga långdistansvapen mot ryskt territorium!”) medan du hejar på våldtäktsmannen. Logiken är lika obegriplig som förkastlig.
Mats Ö!
Jag vet att du är övertygad om att Putin är en Hitler och att ingen förhandlingsuppgörelse är möjlig. Och att ett tredje världskrig inte kommer p g a att Putin vet att han kommer att förlora det. Din riskbedömning härvidlag ger jag inte mycket för. Det finns andra bedömningar, förklaringar och omständigheter som du helt bortser ifrån. Men det har jag ältat tillräckligt med dig. Tänker inte upprepa dem igen.
Mats Ö!
Först vill jag säga att jag tycker det är bra att du går i svaromål här. Diskussionen behöver få inlägg från flera håll med skilda utgångspunkter. Dessa förtjänar sedan att prövas på egna meriter.
Och där vill jag avskilja mig från din ingång i debatten. Du ser Ryssland som ”våldtäktsman” i Ukraina, som du samtidigt ser som ett offer med rätt att försvara sig. Det är helt enkelt osant. Ända sedan Sovjetunionens sammanbrott har säkerhets- och ordningsläget i världen kraftigt förändrats. Helt naturligt eftersom det då återstod endast en av yttre omständigheter ohotad imperialistmakt i världen. Men utvecklingen går vidare och de inre hoten mot positionen som överst på historiens dynghög kvarstår. Den naturliga strävan från USA:s ledning att bibehålla den bestämmande makten i världen yttrar sig i såväl fortsatt expansion till förre utmanarens närområden (färgrevolutionerna, bl a i just Ukraina med statskuppen 2014 som den verkliga kronan på verket) som försök att stärka positionerna på andra håll, i närområdet med Mexico som ett mera lyckat exempel och Venezuela som fortsatt möjlighet och i Europa där nordiska anslutningarna till Nato kunde genomföras.
Därför går det lika bra att se Ukraina och Ryssland som offer för amerikanska våldtäktsförsök. Pröva den utgångspunkten i stället! Då får du en bättre förklaring till hur utvecklingen kunde leda fram till den nuvarande situationen där unga män (i huvudsak) i båda länderna tvingas offra sig i en kamp för att bryta (eller stärka) nuvarande imperialistiska ordning i världen. På ett liknande sätt som det krig i sydostasien, vilket slutade för nästan femtio år sedan och varit en ljudande väckarklocka till antiimperialistisk kamp under tio års tid.
Mats Ö!
Problemet är inte att Ukraina skulle kunna använda långdistansmissiler långt in i Ryssland. Problemet är att Ukraina inte har egna långdistansmissiler. Skulle de få sådana från USA kan de inte använda dem ändå eftersom de inte klarar av tekniken. Därför måste amerikaner eller personal från annat Natoland sköta den ”affären” då det krävs hjälp av satelliter för exakt styrning för att missilerna ska träffa önskat mål.
Det är detta som är haken och Putin menar då att USA/Nato hamnar i krig med Ryssland. Vi ser att USA/Nato eskalerar konflikten och till slut finns en gräns där Ryssland kommer att svara. Anfallet på Ukraina utlöstes av Rysslands röda linje; det var otänkbart för Ryssland att Ukraina ska bli Natomedlem. Det finns röda linjer som inte får överträdas om vill inte vill se ett storkrig i Europa.
Man kan i detta sammanhang också allvarligt fundera över USA:s syfte med att överge de kärnvapenbegränsande avtalen ABM, INF och Open Skies.