Jag läser Gunnar Sandelins Den stora omvandlingen (Karneval förlag 2024), en redogörelse för vad som hänt med Sverige efter ”flyktingkrisen” 2015, kan samtidigt inte låta bli att stillsamt undra: varför blev han så hudflängd 2008, när han begick sin invandringspolitiska debattartikel i DN?
Byggd på torr, offentlig statistik från SCB och Brå. Fakta på bordet. Och, som Gunnar Myrdal var inne på, fakta trilskas eller sparkas. Ingrodda föreställningar utmanas.
Sandelin ansågs på orättvis grund vara ”främlingsfientlig”. Han var heller inte utsänd av SD. Var det för att tidpunkten var fel?
Numera kan ju det mesta av det sägas, som Sandelin förmedlade och fortsätter med i sin bok. Ingen, ja knappast ingen, förnekar längre de problem som genererats i spåren av en omfattande invandring från länder med främmande (termen används värderingsfritt) kulturer.
Det talas om ”bristande integration”. Men om människor genom religion, tradition och för oss väsensfrämmande sedvänjor inte kan eller vill integreras? Inget att moralisera över, bara att inse och förhålla sig till utan ideologiska skygglappar. Ska vi acceptera förekomsten av parallellsamhällen?
I Tyskland skördade Sahra Wagenknechts nya parti, BSW, nyligen framgångar i delstatsvalen i forna DDR. I februari nästa år val till förbundsdagen. Partiet spås nya framgångar på ett nationellt plan.
Den tyska socialdemokratin, all europeisk socialdemokratis moder, riskerar att snart raderas ut, om inte kursen läggs om.
Medan S i Sverige fortfarande är största parti. Kan det bero på att de invandrade ersätter S traditionella väljare som gått till SD? Det påstås åtminstone av dem som klassificeras som konspirationsteoretiker.
Marx sade: Att vara radikal är att gå till roten med allt. Ur det perspektivet för Wagenknechts parti en politik som inte kan betraktas som annat än realistisk. Partiet, som räknas till vänsterfållan, ser den samtida verkligheten utan att skygga eller fly in i politiskt korrekta floskler.
Lars Gustafsson myntade begreppet ”problemformuleringsprivilegiet”. Det är hög tid i Sverige att för vänstern ta ifrån SD detta. Men någon sådan vänster ser jag inte. Och visionen om en ”återuppstånden” klassisk socialdemokrati, som partiet närstående Reformisterna och andra månar om, tror jag är illusionspolitik.
Sandelins statistikmättade, angelägna bok vill jag återkomma till med en längre betraktelse.
Lasse E!
Ser fram emot att läsa din ”längre betraktelse” av Sandelins bok. Speciellt är jag spänd på att läsa hur du hanterar:
”Byggd på torr, offentlig statistik från SCB och Brå. Fakta på bordet. Och, som Gunnar Myrdal var inne på, fakta trilskas eller sparkas. Ingrodda föreställningar utmanas.”
Men som sagt fakta på bordet, om jag minns rätt så var det Jan Myrdal och inte pappa Gunnar som yttrade: ”fakta trilskas eller sparkas. Ingrodda föreställningar utmanas.” Eller?
Även första delen är för mig tveksam: ”torr, offentlig statistik från SCB och Brå”. Statistik kan upplevas som torra fakta men är som bekant behäftade med en mängd problem. T ex så kan man få helt olika resultat beroende på hur man definierar det man mäter.
Lasse E säger vidare: ”Det talas om ’bristande integration’. Men om människor genom religion, tradition och för oss väsensfrämmande sedvänjor inte kan eller vill integreras?” Jag undrar då, när är man integrerad? Är det när man arbetar och betalar skatt?
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var sysselsättningsgraden för utrikes födda i åldern 20-64 år cirka 67,3 procent år 2022, jämfört med 83,0 procent för inrikes födda i samma åldersgrupp. I Finland är man nu oroad över en för liten invandring. Och trots den mindre invandringen har man en mordfrekvens på 1,4 mord per 100.000 personer medan Sverige ligger på 1,15.
Är man först integrerad när man har konverterat till den lutheranska formen av kristendom? Och vilka är dessa ”för oss väsensfrämmande sedvänjor”? Skulle vara intressant att få se en definition både på vad som är väsensfrämmande sedvänjor och även våra svenska sedvänjor. Ingår spiddekaga och rögad ål i våra svenska sedvänjor?
Och hur går det med den torra, offentliga statistiken när t ex Jacques Baud häromdagen i en youtube-intervju torgförde den i vissa kretsar vanliga uppfattningen att invandringen till Sverige från Mellanöstern har lett till att vi är världsledande när det gäller våldtäkt?
Vad är definitionen i Sverige på våldtäkt efter att ”under 2000-talet har flera ändringar i lagstiftningen om sexualbrott gjorts, bland annat har våldtäktsbegreppet utvidgats vid flera tillfällen.” T ex så ger ”upprepade incidenter numera upphov till separata rapporter, i syfte att synliggöra problemet” och ”kan vara till exempel blottande eller tafsande, vilket är det vanligaste. Straffet för sexuellt ofredande är böter eller fängelse i högst två år.”
I praktiken innebär det att om jag våldtar min fru varje dag i ett år så leder det till 1 rapport i flertalet länder men 365 rapporter i Sverige.
Dessutom så finns det ”forskning som visar att risken att åtalas och fällas för våldtäkt är avsevärt högre för personer som kan uppfattas som avvikande. Det rör sig om män som har låg social status: arbetslösa, personer med låg utbildning, kriminellt belastade, missbrukare eller invandrare.” Källa.
Ytterligare ett problem med statistiken är beskrivningen av vilka som begår brott: ”Delaktighet i brott börjar vanligtvis under tonåren och ökar relativt snabbt under några år, för att sedan avta vid 18–20-årsåldern. En majoritet av dem som begår brott under tonåren upphör att begå brott antingen redan som tonåringar eller under övergången till de nya roller och relationer som präglar livet som vuxen.”
”Lagföringsbeslut mot ungdomar (15–20 år) utgör 18 procent av samtliga lagföringsbeslut, trots att den här åldersgruppen endast utgör 8 procent av den straffbara befolkningen. Det innebär att antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden är större i de yngre åldersgrupperna (15–17 år och 18–20 år) än i de äldre. Antalet lagföringsbeslut per 100 000 personer tenderar också att minska med ökad ålder.” Källa.
Så hur kopplas det till invandrares brottslighet när den genomsnittliga åldern för hela befolkningen i Sverige år 2023 (inkl invandrare) var 42,1 år medan den genomsnittliga åldern för invandrare i Sverige var cirka 32 år?
Sandelin är uppenbart oroad av att den ”svenska” andelen av befolkningen minskar. Han skriver: ”Skulle förändringen fortsätta i samma takt, så skulle det innebära att befolkningen med svensk bakgrund blev en minoritet om 30 år, 2053.” Men vilka är ”svenskar” år 2053? Är flyktingfamiljen som kom från Syrien 2015 men som 2053 består av ett antal barnbarn kanske av blandad härkomst p g a ingifte med t ex svenskar, är de fortfarande invandrare eller är de svenskar? Om man nu på allvar skall ”ta problemformuleringsprivilegiet från SD” så måste man nog kunna svara på den frågan. Enligt SD kan det ta många generationer innan man blir svensk och bl a Björn Söder har ifrågasatt om vår judiska minoritet är svenskar. Även när det gäller samer och tornedalsfinnar t ex så ifrågasätts deras svenskhet och därmed också om de är integrerade. Är man en väl integrerad svensk om man har en judisk tro och eller pratar ett annat språk än svenska, t ex tornedalsfinska?
Som sagt, skall bli spännande att läsa din nästa artikel Lasse E. Och för tydlighetens skull, jag menar inte att Sverige klarar att ta emot fler invandrare än vad vi kan erbjuda i form av arbetstillfällen och bostäder. Och för mig är man väl integrerad om man arbetar, betalar skatt och respekterar svensk lagstiftning.
Sven A!
Tack för ditt välutvecklade inlägg! Jag välkomnar en kritisk diskussion på empirisk grund om väsentliga samhällsproblem. Från vänner i Berlin, hör jag som en reaktion på min artikel, Sahra Wagenknecht talas om som ”Putinkramare” och ”stalinist”. Även ”narcissist”. Dylika etiketter föder ju ingen kritisk diskussion, de bara blockerar. Jo, nog var det väl ändå Gunnar Myrdal som menade att ”fakta sparkar”, han förespråkade en värderingsfri vetenskap i Axel Hägerströms efterföljd. Jag återkommer så snart jag hinner om Gunnar Sandelins bok och därvidlag med kommentarer på ditt inlägg.
Lasse E!
Vi får söka hjälp hos Myrdalsexperterna här på bloggen, både far och son. När det gäller frågan om huruvida Gunnar Myrdal förespråkade en ”värderingsfri vetenskap” så har vi återigen olika minnesbilder.
Så vitt jag kommer ihåg från alla gamla uppsatser man tvingades skriva med sina metoddelar så var det tvärtom. Myrdal hade en väldigt kritisk syn på möjligheten till en värderingsfri vetenskap. Gunnar Myrdal hävdade att fullständig objektivitet inom samhällsvetenskaperna är ouppnåelig eftersom forskarnas värderingar och fördomar oundvikligen påverkar deras arbete. Han ansåg att det var viktigt att erkänna dessa värderingar för att uppnå en mer transparent och ärlig vetenskaplig undersökning.
I Objectivity in Social Research (1969) betonade G Myrdal att samhällsvetare bör vara tydliga med sina värderingsbedömningar snarare än att låtsas vara helt neutrala. Han menade att denna transparens skulle öka den vetenskapliga forskningens trovärdighet och integritet.
Har jag rätt så skulle det i så fall stämma dåligt överens med idèn att ”fakta sparkar”. Verkar som om vi inte ens lyckas lämna startblocket för en diskussion om Gunnar Sandelins bok. Av det lilla jag läst av Gunnar Sandelins bok så känns det definitivt som att han borde redovisa sina värderingar, neutral ger han inget intryck av att vara. När det gäller Wagenknecht så finns det mycket jag gillar, men nog är hon lite narcissist. Vem döper annars ett parti efter sitt eget namn? Skulle aldrig drömma om att bilda ”Sven Andersson-partiet”.
Sven A!
Nå, det beror på, som du också är inne på, vad man lägger in i begreppet ”värderingsfri vetenskap”. Om det ens är möjligt, som ideal eller praxis. En tolkning, jag säger en, är att man explicit deklarerar sina ståndpunkter eller, om man så vill, sina utgångspunkter. Therborn skrev, vill jag minnas, ganska bra om detta i sin Vad är bra värderingar värda? Jag vidhåller att Myrdals vetenskapsbegrepp var influerat av Uppsalaskolan, d v s Hägerström. Håll borta värderingarna. Försök inte vara ”objektiv”, men värderingsfri. Ja, hur? Återkommer om Sandlin.
Sven Andersson kommentarer fick mig att reagera. Men orkade inte längre än att gräva djupare i hans påstående om: “Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var sysselsättningsgraden för utrikes födda i åldern 20-64 år cirka 67,3 procent år 2022, jämfört med 83,0 procent för inrikes födda i samma åldersgrupp.”
När jag nu grävt färdigt så har jag kommit fram till att begreppet sysselsättningsgrad ändrades från och med referensår 2019.
Åren 1993-2019 utgick sysselsättningsgrad från de kontrolluppgifter som ingått till skattemyndigheten. Alla som fått en kontrolluppgift räknades som sysselsatta. Det fanns också ett gränsvärde; en inkomstnivå som skulle uppnås för att någon ska räknas som sysselsatt. [Källa]
“Gränsvärdet som avgör om en anställd person är förvärvsarbetande eller inte skattas enligt en modellbaserad metod. Syftet är att hitta ett gränsvärde, en nivå av löneinkomst, som så långt det är möjligt, motsvarar den internationella arbetsorganisationens (ILO) definition av sysselsättning. Personer som har en löneinkomst som är högre än gränsvärdet antas vara förvärvsarbetande.”
Men 2019 ändrades begreppet till att alla som “fått en lön i november som överstiger 99 kronor klassificeras personen som förvärvsarbetande” samt att “personer som arbetat minst en timme under en referensvecka” anses som sysselsatta. [Källa]
Även de som uppbär sjuk- och föräldrapenning från Försäkringskassan inkluderas i sysselsättningsbegreppet, både det nuvarande och det tidigare.
Så om Sven Andersson tycker att en timmas arbete i november är fullgod integration så må han vara nöjd med integrationen. Hans övriga argumentation måste jag av, just nu, bristande motivation avstå från att bemöta. Det tar ju tid och energi, för den som är intresserad, av att söka fakta.
Magnus B!
De enda siffror jag har är den spegelbild som SCB ger som antingen visar att man är sysselsatt eller arbetslös. Vet inte om du har några andra siffror. Om vi börjar med att repetera sysselsättningsgraden:
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var sysselsättningsgraden för utrikes födda i åldern 20-64 år cirka 67,3 procent år 2022, jämfört med 83,0 procent för inrikes födda i samma åldersgrupp. Tittar vi istället på arbetslösheten d v s de som är anmälda som arbetslösa så är den enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar bland utrikes födda till 15,1 procent år 2023.
År 2023 var över 2 miljoner personer utrikes födda, vilket är 20 procent av befolkningen. Skillnaden mellan den första siffran där nästan 33 procent inte är sysselsatta och den senare siffran där c:a 15 procent är arbetslösa borde vara de som inte är sysselsatta men av olika skäl inte anmäler sig som arbetslösa. Tjänar man 99 kronor i månaden så får man skaffa sig andra inkomster antar jag. Man kan jobba svart, man kan utbilda sig, ta hand om barn etc. Söker man försörjningsstöd så antar jag att man fortfarande är skyldig att vara arbetssökande. Den här gruppen kom upp i valdebatten i förra valet då Ulf Kristersson menade att 700.000 utrikesfödda inte arbetade. Bl a flera medier granskade påståendet. Arbetet t ex redovisade de här siffrorna för alla de som har låga inkomster alltså både svenskfödda och utlandsfödda.
Så försörjer sig de (utlandsfödda och svenskfödda) som tjänar under 18.550 kronor i månaden (alltså alla de som tjänar 99 kronor i månaden och uppåt). Totalt består gruppen av ungefär 1,7 miljoner personer.
Ersättning för arbete: 25,5 procent
Ersättning vid arbetslöshet: 7,8 procent
Ersättning för studier: 16 procent
Pension: 3 procent
Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga: 11,4 procent
Ersättning vid sjukdom: 3 procent
Ersättning vid föräldraledighet/närståendeomvårdnad: 2,9 procent
Ekonomiskt stöd: 5,6 procent
Saknar ersättningar: 24,8 procent
Jag antar att det förklarar vad de utlandsfödda som inte är varken arbetslösa eller sysselsatta gör om dagarna. Vård av barn och studier är väl att betrakta som en investering rent samhällsekonomiskt och låga löner (under 18.500) är väl vad varje politiker drömmer om. Så ungefär hälften sysslar med samhällsnyttig verksamhet. Ungefär 1/4 lever på socialförsäkringar (som få vill avskaffa antar jag) och ytterligare 1/4 saknar officiella inkomster, misstänker att rika, hemmafruar, svartarbetare, kvarbo och brottslingar finns bland dessa. Så om vi går tillbaka till skillnaden mellan sysselsatta och arbetslösa (c:a 18 procent eller c:a 360.000) bland utlandsfödda så sysslar hälften (180.000) med ”samhällsnyttig verksamhet” och 90.000 lever av socialförsäkringar och 90.000 vet vi inte mycket om.
Skall man jämföra med Tyskland t ex så verkar Sverige ligga hyfsat till. För invandrare som helhet närmar sig sysselsättningsgraden den tyska befolkningens nivå efter ungefär tio år, då cirka 70 procent av invandrarna är sysselsatta efter denna period.
När det gäller flyktingar, som utgör en specifik grupp av invandrare, tar det längre tid för dem att integreras på arbetsmarknaden. Efter fem år i Tyskland är cirka 50 procent av flyktingarna sysselsatta, och efter tio år ökar denna siffra till cirka 60 procent. Enligt Arbetsmarknadsverket behöver vi en nettoinvandring på c:a 50.000 per år för att klara välfärden i framtiden. Själv misstänker jag att återvändarbidrag på 350.000 främst lockar bl a välutbildade invandrare som har en alternativ arbetsmarknad i hela världen ofta med högre löner. De utlandsfödda som är bidragsberoende föredrar nog svenska bidrag framför en osäker framtid i ett krigshärjat land. Nu gäller ovanstående enbart utlandsfödda, men Sandelin är även orolig för andra och tredje generationens invandrare, de som inte är ”pursvenskar” som han kallar det:
”Barnen till en familj från Afrika eller Mellanöstern (det är alltmer dessa det handlar om) blir i SCB:s beräkningar lika svenska som ’pursvenskarna'”
Där krävs en helt annan statistik, den över ”arvssynden”. I stor utsträckning saknas statistik över ”pursvenskar” av förklarliga skäl. Alla ovanstående siffror kan diskuteras men jag uppfattar ändå att det pekar i en viss riktning d v s att vi har behov av huvuddelen av de invandrade. Opererades förra året på ett svenskt sjukhus och undrar hur den operationen gått om jag bara vårdats av ”pursvenskar”.
BSW:s framgångar är, som jag ser det, det mest positiva som hänt i europeisk politik på långliga tider. I Storbritannien företräder Galloway en liknande linje. Hans parti har det inte gått så bra för, men han har är åtminstone en röst som hörs. För ett antal år sedan var Proletären inne på liknande spår, men de som stod för den linje, främst Jenny Tedjeza och Robert Mathiasson, drevs tyvärr ut ur partiet. Inte heller verkade det som om de lyckades nå utanför de egna ledan.
Det stora ”flyktingmottagandet” runt 2015 marknadsfördes som en stor humanitär insats, men var i praktiken något helt annat. Hela tiden finns det hundratals miljoner människor i världen som gärna skulle vilja komma till Europa och få garanterad försörjning om bara möjligheten fanns. 2015 halverades priset för en flyktingbiljett till Europa samtidigt som Sverige och vissa andra länder öppnade dörrarna. Migranter från Syrien behövde inte ens ha några andra skäl än att de kom därifrån.
Skälen till att man öppnade landet för denna migration var många och varierande. Dels var det en drängtjänst åt USA och Västimperialismen som då var fixerad vid att krossa Assadregimen. Man försökte locka de välutbildade att lämna landet, folk som givetvis behövdes för att hålla samhällsfunktionerna i gång i Syrien. Samtidigt var det ett sätt att pressa lönerna i låglöneyrkena i Sverige, något som den svenska underklassen var väl medveten om och som drev den rakt i famnen på SD. De fattiga svenskarna såg också hur en allt större del av välfärdssektorns resurser kanaliserades mot migranterna vilket ytterligare försämrade framtidsmöjligheterna för den outbildade inhemska delen av befolkningen. För detta var den svenska vänstern helt oförstående och betraktade motreaktionerna som rasism. Och så är det fortfarande.
Statistik måste tolkas med stor försiktighet. Här gäller att som man ropar får man svar och ropen är politiskt bestämda. ”Utrikes födda” är en sådan kategori som används för att dölja verkligheten. Den inbegriper både välutbildade människor från Västvärlden, Indien och Kina som kommit hit för att de fått jobb här och vars sysselsättningsgrad bör vara nästan 100 procent och migranter från Afrika och Mellanöstern som i många fall inte har minsta chans att komma in på den verkliga arbetsmarknaden.
Bengt H!
Ur Kommunistiska Partiets splittring kom alla sorter. Några bildade partiet Framåt Sverige med f d VAM-medlemmar (Vitt Ariskt Motstånd) med starka fascistiska tendenser och andra hade en mer sansad kritik.
I övrigt upplever jag det som om ditt inlägg ofta blandar ihop orsak och verkan. Jag tror inte på en stor konspiration där syftet var att ”pressa lönerna i låglöneyrkena i Sverige”. Däremot är det möjligen effekten av att USA hade bestämt sig för att krossa 7 länder i Mellanöstern. Det borde ha ingått i den berömda s k ”regelbaserade världsordningen” att deltar man i ett olagligt krig mot något land så är man också skyldig att ta hand om de flyktingar som uppkommer som ett resultat och reparera skadan. Att Sverige kan delta i krig i Afghanistan och Libyen t ex (i det första fallet i 20 år) och sen bara dra sig ur utan konsekvenser är för mig märkligt.
Du skriver: ”Hela tiden finns det hundratals miljoner människor i världen som gärna skulle vilja komma till Europa och få garanterad försörjning om bara möjligheten fanns”
Ja du har rätt i att antalet som flyr från förföljelse, konflikter och våld nått 122,6 miljoner. Barn står för 40 procent. De flesta blir flyktingar i sitt eget land, s k internflyktingar. Där jag bor har man 8 miljoner internflyktingar och 3 miljoner venezolanska flyktingar, ingen av dem har flytt för att få ”garanterad försörjning”, tvärtom.
Jag är också lite nyfiken på vad en ”flyktingbiljett” är och vem som ”halverade priset”?
Du skriver vidare att: ”Migranter från Syrien behövde inte ens ha några andra skäl än att de kom därifrån”
På mig låter det som ett bra skäl för att fly, enligt olika uppskattningar har antalet döda överstigit 500.000 sedan konflikten började 2011. De flesta som flydde ville antagligen inte ingå i dödssiffran. Många hade tidigare bra liv i Syrien och längtade sannolikt inte efter att bo i ett av Sveriges utsatta områden på socialens existensminimum. Du antyder själv detta i ”man försökte locka de välutbildade att lämna landet”. Du har rätt i att ursprungslandet spelar en roll för hur snabbt man kan integreras och få ett jobb. Vissa från Mellanöstern, som du mycket riktigt skriver, är välutbildade andra inte och har i några fall inte det ”minsta chans att komma in på den verkliga arbetsmarknaden”. Det sista är en stor överdrift, vad som oftast skiljer är hur lång tid det tar att integreras.
Men problemet med det stora antalet flyktingar är reellt och många länder är mer utsatta än Sverige. De länder som tar emot flest flyktingar är Iran, Turkiet, Colombia, Tyskland och Uganda. Flyktingströmmarna har definitivt ritat om den politiska kartan i världen och partier som SD har kunnat utnyttja situationen.
Hur gör man då för att lösa problemet? Till att börja med så tror jag inte på lösningar som att lägga skulden på flyktingarna själva. Inte heller tror jag att lösningen ligger i att bilda fascistiska partier som ”Framåt Sverige” för att locka SD-väljare att ta ytterligare ett steg åt höger. Så vad är lösningen? Ett sätt är att bekämpa SD på ett ideologiskt plan. Det nationalistiska budskapet i SD:s politik parat med folkhemsnostalgi som uppenbarligen hade en stor lockelse på väljarna finns inte längre. Kvar finns ett parti som sålt ut Sverige till USA, Nato och EU-eliten kombinerat med en stark islamofobi. Att stärka den antiimperialistiska kampen och därmed peka ut vilka som skapat flyktingströmmarna är ett annat sätt. Antalet flyktingar måste givetvis ha en gräns men jag tycker inte vi kan undvika ansvar för flyktingar från de länder vi själva bidragit till att förstöra. De flyktingar som kommer måste få tillgång till program med utbildning, fortbildning och jobbintroduktion värd namnet.
Efter att ha arbetat som invandrarlärare, varit ingift i en flyktingfamilj och ett helt liv (innan jag lämnade Sverige) i olika ”utanförskapsområden” påstår jag att den sönderprivatiserade invandrarundervisning som nu bedrivs inte har som syfte att lära ut något vettigt överhuvud taget. Det är istället en affärsverksamhet bland andra med syfte att snygga till statistiken. Bättre resultat när det gäller integreringen minskar spänningarna i samhället.
Alla kommer inte någonsin att älska alla, inte ens på den tiden då en invandrare fick en spark i baken ut på arbetsmarknaden. Gnället började redan på 60-talet så som jag minns det: jugoslaver är sådana och greker är sådana för att inte tala om finnarna. Det kommer alltid att finnas grogrund för ett parti som hämtar näring ur den typen av gnäll. Och till Sandelins besvikelse kan jag konstatera att ”pursvenskarnas” tid är förbi. Men svenskar kommer att vara väldigt mycket svenskar även i framtiden även om inte alla kommer att vara blonda och blåögda eller vara medlemmar i svenska kyrkan. Min erfarenhet av de som bott i Sverige en tid för att sedan besöka sina ursprungsländer är att de där betraktas som svenskar och snabbt upptäcker hur starkt de förändrats.
Men God Jul och Gott Nytt år till er alla. Tack för alla intressanta artiklar och debatter och tack Knut L för slitet med att hålla en hög nivå på lindelof.nu, som är ett av de få andningshålen i ett alltmer kvävande samhällsklimat.
Vårt julbord här i Colombia kommer som vanligt att vara lite svenskt och lite colombianskt. Hittar jag inte de råvaror jag behöver blir det att lita till egna uppfinningar (inlagd lax istället för inlagd sill t ex). Det blir nog också en sväng till Ikeas nya varuhus i Medellin för att se om de har svenskt julbord.
Ikeas nya varuhus i Medellin? Det enda jag tidigare hört om Medellin var ”Medellinkartellen”. Man lär så länge man läser. Dock inte vad som helst.
Bengt S om man får tro media så har det skett en rokad, Medellins maffia har flyttat till Sverige och Kamprad till Colombia. Pablo Escobar har upprättat högkvarter i Elmtaryd – Agunnaryd där man har fler skjutningar än i Medellin på 80/90-talet.