Navalnyj skrattar och skojar med en domare så sent som i går (15 februari).
Som subversiv kraft hade Navalnyj nu spelat ut sin roll. Ska man leta efter storpolitiska motiv bakom hans död är det nog hos de som hoppas undergräva stabiliteten i Ryssland, det vill säga oss. Ärligt talat vore även detta meningslöst, i betydelsen utsiktslöst. Men tajmingen en månad inför Putins nästa omval kan vara lockande och desperationen över Ukrainakrigets utveckling tvingande. Tekniskt vore det en spektakulär bragd men kanske inte omöjligt för oss att lura i honom något nytt gift. Han ska exempelvis ha fått besök av sin advokat så sent som i förrgår.
Redan i början av Navalnyjs fängelsevistelse slutade jag tro på påståenden om att han behandlades illa, att man försökte knäcka hans hälsa, eftersom anklagelsernas substans var klen och det politiska motivet uppenbart. Så sent som i går verkar han dessutom ha varit i hyfsat skick. Ändå känns en hälsokomplikation som den mest närliggande förklaringen. Förgiftningshistorien 2020 verkar oavsett orsak ha varit ett mycket svår fysiskt trauma och ryskt fängelseliv kan säkert vara prövande.
Så blev han mördad av Ryssland eller av oss, dog han av den ryska kriminalvårdens plågor, eller av helt normala fängelseumbäranden i kombination med 2020 års trauma? Jag vet inte. Det är klart att det spelar roll, men jag vet verkligen inte.
SVT:s korrespondent sa i kvällens Rapport att Navalnyj hade stått för hoppet i Putins Ryssland. Vad Navalnyj egentligen gjorde var att inskärpa i ryssarna hur hopplöst korrupt landet var, och att om man bara lyckades bli av med Putin skulle han själv bygga framtidens underbara Ryssland. Det var ett slags urban och ungdomlig populism som väckte motvilja hos den överväldigande majoriteten av befolkningen. Som mest sympatiserade omkring en femtedel av ryssarna med Navalnyj, och det var just efter 2020 års förgiftning.
På den tiden uppskattade jag själv hans rappa och fyndiga Youtube-framträdanden och jag skulle förmodligen ha gillat honom som person om jag hade träffat honom. Men nu känns hans livsöde bara tragiskt.
Först publicerat på Tobias Ljungvall – Substack
Tobias Ljungvall!
1. Lanserar du hypotesen att ett västland har mördat Aleksej Navalnyj? Med hans advokat som medhjälpare?
2. Finns någon indikation därpå?
3. Om NEJ på 2, varför då framkasta möjligheten först i artikeln? Med det resonemanget funnes ju inget, som ett västland vunne på (enligt logiken att allt som skadar Ryssland är bra för väst), som inte hypotetiskt skulle tillskrivas västländer, om det vore fysiskt möjligt? Med ditt resonemang skulle dödlig matförgiftning bland soldater i Burjatien, som först nämnda hypotetiska förklaring tillskrivas västländer, eftersom det skadar Ryssland?
4. Vore ett mord av ett västland en sannolikare hypotes än ett politiskt mord av Ryska federationens statsledning? I första och andra styckena bedömer du sannolikheter, så du kan svara på frågan.
5. Satt han i fängelse, menar du, på grund av en korrekt rättsprocess, som följd av att han brutit mot lagar?
6. Om JA på 5, var en eller flera av dessa lagar orimliga i ett demokratiskt land?
7. Om NEJ på 5, satt han i fängelse, tror du, på grund av att Rysslands dömande makt ej vore oberoende av Rysslands verkställande makt, och att Rysslands verkställande makt beslutat, att han skulle sitta i fängelse?
8. Om han mördats, som du anser mycket möjligt, vore inte hans livsöde mer är ”bara tragiskt”?
Slutligen en mindre detaljerad fråga till Knut L och andra skribenter och läsare här: Anser ni, att Aleksej Navalnyj har dött på grund av beslut fattade av Ryska federationens statsledning? Det går att svara JA, NEJ eller VET EJ.
Jan Arvid G!
Du riktar i sista stycket en fråga till mig och jag ska svara.
Eftersom du har med alternativet VET EJ, väljer jag för min del det. Det vore ju rent fnoskigt att välja något annat. Endast en oberoende utredning skulle kunna reda ut vad som hänt. Men att spekulera gå naturligtvis. Jag ger mig dock inte in på det eftersom jag är dåligt insatt i Navalnyjs verksamhet. Jag har faktiskt hållit mig ifrån det p g a att all västpropaganda som omger honom. Men att människor dör i spänningsfältet mellan stormakterna är alltid lika förfärligt.
Än lever Julian Assange trots västs rättsvidriga behandling. Låt oss hoppas att han överlever.
Amerikanska ”Redacted” har gjort en genomgång av fenomenet Navalnyj.
https://www.youtube.com/watch?v=g8g4QRTyN9E
Jan Arvid G!
Tack för frågorna. Kanske bör jag nämna att i originalversionen av min text på Substack finns ett första stycke som inte har tagits med här, där jag nämner indicierna för att Ryssland låg bakom förgiftningen av Navalnyj 2020:
”Efter en mystisk förgiftning och tre år i fängelse rapporteras Aleksej Navalnyj i dag plötsligt ha avlidit. Jag är fortfarande osäker på vad som låg bakom förgiftningen i augusti 2020, och än mer på vad som nu har hänt. 2020 fanns ett rimligt ryskt motiv: Navalnyjs subversiva verksamhet, kanske i samarbete med utlandet. Dessutom fanns indicier i form av västliga labbtest och ett telefonsamtal, där Navalnyj lurade en av sina förmodade förgiftare att bekräfta att denne efteråt hade tvättat bort giftspåren från hans omhändertagna kalsonger. Alldeles övertygande var det dock inte.”
Lanserar jag hypotesen att ett Västland mördat honom, frågar du. Ja, det gör jag ju uppenbarligen. Finns någon indikation därpå, undrar du också. Tja, det finns en mängd omständigheter som man kan spekulera om, skulle jag säga, men det enkla svaret är väl att vi saknar konkreta indikationer för någon av de fyra möjligheter jag tar upp. I förrgår skojade och skrattade Navalnyj och i går dog han knall och fall och varför vet vi inte.
Som fängslad var han uppenbarligen inom räckhåll för Ryssland. Advokatbesöket nämnde jag för att visa att han kanske även var inom vårt räckhåll. Tycker du att en medskickad förgiftad chokladpralin låter alltför fantastiskt?
Är det mest sannolikt att vi eller Ryssland mördat honom, frågar du också. I min text ovan lutade jag väl kanske mer åt att han dog i sviterna av 2020 års förgiftning, i kombination med mer eller mindre normala fängelseumbäranden. Men samtidigt är det ju svårt att frigöra sig från känslan att han, som Knut L uttryckte det, dog i spänningsfältet mellan stormakterna.
Som sagt, jag vet inte.
Angående fängelsestraffet så hade han under en längre tid innan förgiftningen inte följt reglerna för anmälningsplikten, jag vill minnas att han dök upp på måndagar i stället för på torsdagar eftersom han var upptagen med sitt politiska turnerande. Och efter förgiftningen dröjde han nog längre än ursäktligt med att återvända till Ryssland och återuppta inställelserna. Åtminstone om man som det ryska rättsväsendet inte utgick från att Ryssland hade legat bakom förgiftningen. Så, ja, juridiskt tror jag inte han behandlades sämre än någon annan i det avseendet. Kanske snarare tvärtom.
När det gäller den underliggande villkorliga Yves Rocher-domen så har jag inte försökt tränga in i den. Vill minnas att Europadomstolen för mänskliga rättigheter kom fram till att den var orättvis men samtidigt inte ville eller kunde hävda att Navalnyj var oskyldig, och förmodligen låg detta utanför dess prerogativ. Vill också minnas att ”brottsoffret” Yves Rocher själva frisvor Navalnyj från ansvar. Men detta kan ju vara ett utslag av PR-politisk opportunism eller kanske rentav påtryckningar.
Till sist: Ryssland var väldigt illa ute på 90-talet och har sedan dess haft problem med väststödd subversion. I den mån man lyckas hantera detta utan att bryta mot rättsstatliga principer är det förstås bra. Men, tja … vi kanske bör överväga att avsluta subversionen innan vi kastar sten i glashuset?
PS. Apropå ditt hypotetiska fall med matförgiftade soldater i Burjatien, så läste jag för länge sedan om den finlandssvenske självständighetsaktivisten Konni Zilliacus. I konspiration med en japansk militärattaché ska han bland annat ha utlöst myterier bland polska soldater i tsarens tjänst under det rysk-japanska kriget 1904-5. Nu i höstas hade vi också de uppretade dagestanierna i Machatjkala som gav sig på mellanlandande israeler, uppviglade av Telegram-kanalen Morgon i Dagestan, som ingår i den Ukraina-baserade exilryske politikern Ilja Ponomarjovs nätverk av ”Morgon”-kanaler. Visst liknar dessa historier ditt hypotetiska exempel? Dock kan även dålig livsmedelshygien leda till matförgiftning, tror jag.
Hans hustru vandrade in på scenen vid NATO:s hårt bevakade ”säkerhetskonferens” i München mindre än tre timmar efter att nyheten kablats ut. Snabbheten kanske säger något om hur nära kontakterna är mellan Navalnyjs team och den amerikanska statsledningen.
Om dödsorsaken så är väl det enkla svaret att ingen vet. Vad vi vet är att dödligheten allmänt är hög i ryska fängelser – har känt folk med direkt erfarenhet av dessa. Kanske något lägre idag än under Jeltsins tid.
Navalnyj tillhörde väst, han återvände från Tyskland efter vården efter förgiftningen. Att han kunde åka till Tyskland för vård tyder på att högre nivåer i Ryssland inte var inblandade i förgiftningen av Navalnyj. Sanningen blir fördold som med våra egna ”statsmord”.