Just nu pågår två likartade krigsoperationer i Mellanöstern – i Aleppo i Syrien respektive Mosul i Irakiska Kurdistan. I nästa vecka kan något helt annat vara i allas blickfång som Jemen till exempel just nu.
De två aktuella krigsoperationerna är den mot Mosul ledd av irakiska armén med stöd av amerikanskt flyg och den andra är mot östra Aleppo ledd av syriska armén med stöd av ryskt flyg. I båda fallen gäller det att befria stora städer från islamistiska terrorister samt att civilbefolkningen sitter fast mellan islamistiska ockupanter och anfallande utifrån.
Att befria Mosul från IS’ skräckvälde är nödvändigt. Att befria östra Aleppo från al-Nusras (& Co) skräckvälde är lika nödvändigt. Att blunda för någon av dessa nödvändigheter är att stoppa huvudet i sanden. Det är det här Ryssland och USA misslyckats att komma överens om i ett år nu, varför kriget bara fortsätter.
Svenska mediers olika bilder
Men, av någon anledning förmedlar medierna helt olika bilder av dessa militäroperationer. Angreppet på östra Aleppo framställs som ett blodtörstigt angrepp på civilbefolkningen, medan det stundande slutangreppet mot Mosul framställs som en visserligen tragisk men ändå nödvändig upprensningsoperation, där man gör allt för att hjälpa civilbefolkningen.
Det här är emellertid cynisk politisk teater. För svenska makthavare är den bistra sanningen att Sverige tjänar miljarder på att Syrienkriget ska fortsätta. Men av någon anledning måste det avslutas i Irak, IS drivas in i Syrien – för att där göra gemensam sak med sina vapenbröder för att störta al-Assad – eller? Det är nämligen så Saudiarabien, Turkiet och USA verkar vilja ha det. Om Sverige motsätter sig detta skulle våra mycket lukrativa vapenaffärer med Saudiarabien hotas. Därför åker nu Marcus Wallenberg med sig Stefan Löfvén (istället för Kungen) till Saudiarabien i helgen (och då har jag inte ens nämnt kriget mot Jemen).
Svensk feministisk utrikespolitik
I dagens stora utrikespolitiska frågor verkar det i realiteten vara Wallenberg & Co som sätter agendan. Han har alltså tillräckligt med hållhakar på Stefan Löfvén för att få honom att hoppa som en marionett och djupt förnedra sig inför den svenska Socialdemokratin och det svenska folket. Jag skäms!
Pratet om att mötet med Saudiarabien tillkommit för att Sverige nu har en plats i säkerhetsrådet och för att till kungahuset framföra frågan om kvinnors rättigheter, är gles dimma som lätt genomskådas. Att Margot Wallström – vår feministiska utrikesministern – inte står i spetsen för resan talar sitt tydliga språk. Nej, prio 1 är affärerna och prio 2 är att rikta all tänkbar demoniseringskraft mot al-Assad och Putin.
Knut L!
Jag har i likhet med dig förundrats över hur olika dessa båda krigsskådeplatser (Aleppo och Mosul) skildras i bl a SVT. Utanför Mosul traskar Stefan Åsberg omkring i återerövrade byar och säger att kriget går ganska bra. Man ligger till och med före tidsplanen. Inget tal om övergrepp mot civilbefolkningen. Den inbäddade Åsberg tycks nästan småtrivas när han strosar runt i sanden utanför Mosul.
Striderna i Aleppo utmålas däremot av SVT som rena barbariet.
Min fråga är om det verkligen är så stor skillnad mellan dessa båda krigsskådeplatser som våra officiösa medier vill göra gällande. Eller beror skildringarna på att det är olika stormakter som är inblandade på respektive ställe?
Citat från pressmeddelandet från regeringen:
”Den 1 januari 2017 tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd. Högst upp på dagordningen finns Syrien vilket är ett viktigt skäl till att statsministern reser till regionen.
– Saudiarabien är en viktig politisk och ekonomisk aktör med en nyckelroll för utvecklingen och säkerheten i regionen. Situationen i Syrien kommer att vara en prioriterad fråga under samtalen. Jag ser också goda möjligheter till ett ökat utbyte inom bland annat innovation och hållbarhetsfrågor.”
Ingenting om kvinnofrågor.
PS. Markus (och inte Jacob) deltar i resan. DS
Tack för Markus! Nu ändrat. Blandar lätt ihop de där förnamnen.
Läste i UNT att Sverige är mer hämningslöst än USA.
”Med Saudiarabiens krigföring i grannlandet Jemen har USA distanserat sig från sin allierade. Den sunnimuslimska Saudiledda alliansen anklagas för mängder av anfall mot vårdinrättningar, skolor och bostäder. Över 10 000 människor har dödats.”
Ja, kära svenska vänner, så här känns det att vara medborgare i en stat som tjänar pengar på affärer med Saudiarabien, samtidigt som vi kritiserar Ryssland som lagligt hjälper den syriska regimen. Vi är så oroliga att Pippi Långstrumps pappa ska framställas på ett rasistiskt sätt, samtidigt som vi stöder grupper i Ukraina som är rent nazistiska.
Att media behandlar dessa två strider olika beror förstås på att de är olika. I Aleppo handlar det verkligen om att ett angripet land befriar en del av sitt territorium, men i Mosul handlar det om att ockupationsmakten USA nu gör ett nytt försök att med sina allierade som kanonmat inta staden efter att hittills alltsedan 2003 ha misslyckats med det. IS är en förevändning. Någon befrielse är det inte fråga om, däremot bestraffning av befolkningen för dess envetna motstånd. Att Sverige nu dragits in i detta irakiska krig är i sanning upprörande, men att svenska medier hejar på ”våra” krigsförbrytare bör inte förvåna någon.
P.S. I media används begreppet ”återta” om striderna i Mosul. Det är naturligtvis vilseledande. Man kan inte återta något som man aldrig haft.
I SvD förutspådde Robert Egnell att Mosul sannolikt jämnas med marken.
Gunilla von Hall kräver att bombningen av Aleppo stoppas men skriver om Mosul utan att kräva samma sak, fastän hon förväntar att det blir lika inhumant.
Kan det bli tydligare: det beror på vem som ligger bakom som avgör om bomberna ska stoppas eller är en acceptabel del av terroristbekämpningen. Nu tror inte jag att striden om Mosul blir som G von H befarar, för IS får fri lejd att fly till Syrien.
Anders P!
Idag passerade du min ”red line”: ”Vi är så oroliga att Pippi Långstrumps pappa ska framställas på ett rasistiskt sätt, samtidigt som vi stöder grupper i Ukraina som är rent nazistiska”.
Jag ska framöver, vid alla möten med ukrainare, landet som stod för den näst största insatsen vid krossandet av Hitlertyskland (där min frus far och farbror deltog och överlevde, men inte morfar som stupade, som högt och mycket högt [farbror] dekorerade veteraner i det stora fosterländska kriget) framhålla att en svensk meteorolog anser att Sverige stödjer ukrainska nazister.
Löfvén lånade ut 100 miljoner dollar till Porosjenko, pengar som aldrig kommer återbetalas. Dessutom enligt Aftonbladet, citat:
”Därtill skrivs ett avtal på som ger Ukraina ett fortsatt stöd på 220 miljoner kronor om året i sju år framåt.”
Tänk om våra egna ungdomar som tvingas bo hos mamma tills de är 30 kunde åtnjuta sådant stöd.
Ukraina stod inte för någon insats överhuvudtaget eftersom landet inte existerade vid den här tiden. Det är samma löjliga argument som på sina håll lades fram i samband med Förintelsens minnesdag.
För övrigt delar jag Anders P:s uppfattning till etthundra procent.
Det finns uppgifter nu om att 1500 historielärare i Ukraina avskedats som ett led i den nya statliga historieskrivningen. Budskapet om att Bandera var en nationalhjälte m m ska nu ges monopol i den ukrainska skolan.
Historielärarjobben är dock dåligt betalda så det lär bli problem att fylla de här vakanserna.
Mats L!
Jag lade ner extra tankemöda på den formulering du blivit irriterad av. För att spola det matematiskt-logiska så kan jag hänvisa till den kommentar 2016-10-19 kl. 10:39 under 4:e delen av Estlandsserien där jag ger Molotov en känga för att han misstolkade Aleksandra Kollontaj – på samma sätt som jag tror du har gjort med mig.
Jag har alltså inte sagt att alla grupper i Ukraina är nazistiska. Flera är det, tyvärr, och de drar nytta av det stöd, direkt eller indirekt, som Sverige ger dem. Jag skrev alltså inte ”de nazistiska grupperna i Ukraina”, vilket hade kunnat tolkas som att jag ansåg alla grupper i Ukraina vara nazistiska.
Men jag tänker inte gå omkring och säga att en fysikprofessor vid KTH går omkring och sprider för mig högst förolämpande och ogrundade anklagelser, eftersom det är mer som förenar oss än skiljer.
För att ytterligare klargöra min inställning i denna mycket viktiga fråga, kan jag hänvisa till en e-post som jag skickade ut igår (kl 11:13) till en del bekanta, bl a Redax. Den innehöll en i mitt tycke klok kommentar till en artikel ”Solberg, oligarken ig fascisterne” på Pål Steigans blogg, av signaturen ”Erland” kl 23:41, som just polemiserar emot ett slentrianmässigt tänkande om Ukraina. Jag kan bara citera en bit av den långa kommentaren:
”Du [Steigan] er svært aggresiv i Ukraina-spørsmålet. Det er bare svart-hvitt her. Og du greier ikke å beskrive det annerledes, noe som kan vitne om kunnskapsløshet….Du som er en ’folkets mann’, Steigan, burde kunne ha en mistanke om at alt kanskje ikke er så enkelt i Ukraina som det du framstiller i dette innlegget. Folk er ikke nazister. Du stempler indirekte 25 til 30 millioner mennesker i et av Europas største land som nazister, fordi en del av dem ( men ikke alle) har Stepan Bandera som en nasjonal helt. Vi må forstå den historiske konteksten; Banderas….samarbeidet med de tyske nazistene, fordi han trodde at det var nyttig i kampen mot polsk og russisk overherredømme. Tyskerne invaderte vest-ukraina og lovet gull og grønne skoger, og brukte de ukrainske nasjonalistene som nyttige idioter.”
Till slut: samma problematik med nazikollaborerande nationalister möter oss i de baltiska staterna. Låt oss för diskussionens skull anta att det var förståeligt i kampen emot de sovjetryska trupperna. Men varför i h-e skulle dessa ”frihetskämpar” ta aktiv och ofta entusiastisk del i massiva judeutrotningar? De lär ha varit grymmare än SS-trupperna…
Vad stod Banderas frihetskämpar för?
Var vitgardisterna 1917-23 frihetskämpar och i så fall måste vi fråga oss för vem!
Freedomsfigthers kallas alla som lierat sig med USA efter det att USA fick världsdominans efter ww2.
Det var inte svårt att ta ställning mot freedomsfigheters/rebeller i Libyen när Nato backade upp dem. Samma sak i Syrien. Jag förstår inte hur ”vänstern” blivit så desorienterad i tillvaron att de hamnar på Natos sida i dagens konflikter.
När Löfvén beviljade lånet till Ukrainas regering gav han samtidigt legitimitet till Svoboda som hade flera ministrar i regeringen. Reportern Vladislav Savic var tydlig när han yttrade sig ”nazismen har redan slagit rot i Ukraina, de styr redan i ock de hyllar de gamla nazisterna och SS”.
Carl Bildt hade vid tillfället mage att säga att det nazistiska partiet Svoboda när de fick sina regeringsplatser att ”de är europeiska demokrater som arbetar för värderingar som våra”. Minst sagt häpnadsväckande.
Sverige fanns med när EU erbjöd Ukraina ett frihandelsavtal för att få fart på ekonomin. Fortfarande nazister i betydande positioner. Ett avtal som ratificerats av de olika nationella parlamenten men som i efterhand nu stoppats av folkomröstningen i Nederländerna, men som häpnadsväckande nog fortgår som ursprungligen beslutat. i sann demokratisk EU-anda.
Alla dessa överenskommelser och det tydliga svenska stödet till händelseutvecklingen i Ukraina får naturligtvis konsekvenser. Glasklart att Sverige stödjer nazister i Ukraina då de för tillfället finns med i den beslutande hierarkin.
Lika självklart är att den ukrainska befolkningen inte är nazister, samtidigt som de haft starkt stöd i valen. Svoboda hamnade under spärren vid extra valet oktober 2014 men samtidigt gick Radikal Partiet framåt.
Högra sektorn har i sin tur vid ett tillfälle hotat att marschera mot Kiev då de var missnöjda mot politiken. Högra sektorn är ett rent gangstervälde med nazistiska och rasistiska värderingar som utgör ett konstant hot det ukrainska samhället.
Slutsatsen blir att det finns miljontals ickenazister i den ukrainska befolkningen, långt fler än nazister, problemet är bara nazisternas maktposition i dagens Ukraina.
Mats L!
Tycker du ska säga till dina anhöriga som slogs i det stora fosterländska kriget och där morfar avled, att de ska vara stolta över det de gjorde och
utan att känna dem kan du hälsa dem från denna norrlänning, som idag troligen liksom många européer hade levt i en annan värld om inte dina släktingar bidragit till att stoppa fascismen.
Erik Skogh!
Om vi börjar med Vänsterpartiet så har de ingen egen utrikespolitik, utan de anpassar den efter hur de tror att den uppfattas av sina politiska motståndare. Vad gäller de olika trotskiströrelserna så är det knappast förvånande eftersom trotskisterna alltid varit en femtekolonn inom vänstern.
Vad jag menade var att inte bara Vänsterpartiet, utan även allmänvänster utan partipolitisk hemvist och vänstersossar hyllar, eller åtminstone accepterar att det blev ”regime change” i Ukraina via utländsk inblandning. Om Carl Bildt, Sikorwski&Applebaum, Nuland och Soros applåderar borde vänstermänniskor dra öronen åt sig.
Ukraina har, så vitt jag vet, varit en svag länk i Sovjetunionen och därför alltid intressant för USAs/UKs penetrationer via agenter. En stark borgar- och bondeklass mot arbetarklassen företrädesvis i öster. Jag menar att det vid alla revolutioner kommer att finnas organiserat motstånd med utländskt stöd. Som i Nicaragua med Contras. De ser sig som nationalister som vill rädda landet från ”marxister” som per definition är en ”främmande kropp” i nationalistens ögon. Så såg Franco och Pinochet på sin uppgift, men det gör varken Contras eller Franco till frihetskämpar!
Anders P!
”…varför i h-e skulle dessa ´frihetskämpar´ ta aktiv och ofta entusiastisk del i massiva judeutrotningar?”
Svar: Det är en logisk följd!
Helt enkelt för att med den typ av etno-nationalism följer att andra etniska grupper, minoriteter, inte tillhör ”nationen”. Den nationen de vill se kräver etnisk rensning eller, som i Banderas fall, både dödande och fördrivning av de främmande inslagen.
Jag förstår inte vad ni bygger er bild av verkligheten på? Ni tycks se världen som ett schackbräde. Om jag lyssnar på olika röster från Aleppo hör jag att där finns människor som deltar i ett demokratiskt uppror mot Assads diktatur, och som inte vill bli ”befriade” av honom (med ryskt bombflyg som stöd), medan det i Mosul finns människor som välkomnar befrielse från en ockupation av IS.
Jonnie B!
Den bild man får via medierna är välregisserad. Var har du lyssnat på olika röster från Aleppo?
Får inte du din bild via media? Var lyssnar du?
Något ”demokratiskt uppror” i Syrien har det aldrig någonsin varit tal om.
Jonnie B!
Jo självklart. Men kritisk lyssning och läsning är avgörande i det här fallet.
Det är att göra det enkelt för sig att tala om ”islamistiska terrorister” som civilbefolkningen behöver befrias från. Civilbefolkningen, både i Aleppo och Mosul stöder ju (i viss utsträckning) ”terroristerna” och utgör också (i viss utsträckning) manskapet hos de militanta grupper som håller Mosul och östra Aleppo.
Det är uppenbart att två blodbad i Aleppo och Mosul skildras uppseendeväckande olika i svenska medier. Jag har svårt att tro att dessa är styrda av Wallenberg eller statliga påtryckningar. Men någon orsak måste det vara. Varifrån hämtar media sin information? Vad gör MSB med ansvar för psykiskt försvar, åt propagandan från bägge håll? Har någon fler förslag till orsaken till skillnaden i rapportering?
Det är utifrån en kritisk läsning av det du, Knut, skrivit, som jag gjort mitt inlägg. ALLT måste granskas kritiskt! Du har ett perspektiv som den som följer ett schackspel. Pliktskyldigast nämner du folks lidande (bondoffren), men dina gamla strategier hindrar dig att se just det här folkets KAMP.
Att påstå att det inte finns någon demokratisk opposition i Aleppo eller i Syrien (som S-E H gör) är att förneka att något uppror i Syrien aldrig ägt rum under ”den arabiska våren” och heller aldrig brutalt slagits ner av den syriska regimen. Det måste innebära att det inte finns eller har funnits någon diktatur i Syrien? Vissa saker läser vi kritiskt, andra sväljer vi eller blundar för?
Jonnie B!
Hur upproret startade i Syrien är omdiskuterat. Att där finns en Assad-opposition är självklart. Att Assad är en diktator är också klart. Men att utifrån störta en folkvald och internationellt erkänd ledare (även om han är diktator) är folkrättsbrott. Att en seger för dagens rebeller skulle föra folket ur askan i elden är också klart. Vad som är pliktskyldigt skrivet är din tolkning…
Du beskriver Assad som en folkvald ledare? Blev han inte ledare för att han var sin fars son? Vilka är det som utifrån försöker störta honom? Den demokratiska oppositionen i Syrien får inget stöd någonstans utifrån. Den skulle behöva det, på sina egna villkor. Jag tar tillbaka det jag skrev om pliktskyldigt. Det var illasinnat, jag tror dig om bättre.
Huruvida en regim anses ”diktatorisk” eller inte är irrelevant i det internationella umhänget, detta enligt både NF- och FN-statuterna. Det är ”Blairdoktrinen” som ger klartecken för militärt angrepp om en stat kan klassas som ”diktatorisk”. Bortsett från det rent juridiskt, principella felet har vi problemet att veta vilka länder som är ”diktatoriska”. Vem avgör det?
Ty föreställ er att Sverige kom i onåd hos någon stormakt. Denna inleder en propagandakampanj om Sverige som en socialistisk diktatur, där kvinnan tvingas bära korta kjolar och inte får vara hemma med barnen, utlänningar trakasseras och hela medievärlden är i händerna på kommunistiska judar. Valen sker inte enligt personvalsprincipen utan man röstar för ett ”block” mm mm.
Vad har människor söder Gibraltar och öster om Bosporen för möjligheter att avgöra om detta är sant? Beroende på vad Sverige beskylls för kommer istället en hel del människor att tro det är nödvändigt att ”diktaturen” i Sverige krossas och dess invånare befrias.
Birgitta H!
Du skriver: ”Det är uppenbart att två blodbad i Aleppo och Mosul skildras uppseendeväckande olika i svenska medier. Jag har svårt att tro att dessa är styrda av Wallenberg eller statliga påtryckningar. Men någon orsak måste det vara.”
I ena fallet är den aktiva stormakten vår gode vän och allierad USA (Mosul), i det Ryssland (Aleppo) vilken, som bekant, kommer att invadera oss vilken dag som helst! Eftersom MSB är en statlig myndighet måste det jobba under denna förutsättning, d v s propaganda från väst stärker oss, propaganda från öst försvagar oss.
Sedan har jag på känn att den s k Statens Informationsstyelse som verkade 1939-45 har återuppstått i hemlighet. Den brukade skicka ut små ”grå lappar” om vad tidningarna borde skriva.
Anders P!
Jag är överens med dig om att icke-inblandningsprincipen är fundamental inom folkrätten. Däremot så blir det svårare att konstatera att alla rebellgrupper/terroristgrupper/revolutionärer arbetar som agenter åt främmande makter vilka kränker Syriens rätt till självbestämmande. Som jag förstår dig menar du att det förhåller sig så, och att all väpnad kamp mot den syriska regeringen därmed är illegitim.