Än mullrar kanonerna…

1. Att militärt kontrollera ett område, stort till ytan som Skåne(?) kräver i min värld goda resurser av militärt manskap och material.

   Därtill god kännedom om terräng och i övrigt veta exakt vad man vill uppnå för att sedan avsluta kriget. Annars är det ett desperat tilltag som kan sluta med svåra förluster på många plan och då inte minst människoliv.

   Och dessa omfattande resurser byggs upp av Ukraina utan att Ryssland har en aning om detta.
   Vare sig utifrån Rysslands eller Ukrainas perspektiv får jag inte ihop vad sker med tanke på att detta verkar alltför enkelt eller amatörmässigt i min värld.

2. Knut!
   Tack för att du skriver och orkar upprätthålla ett realistiskt perspektiv gentemot det mainstreamförhärskande perspektiv vi har här i Sverige (framförallt). Eminent sammanfattning av det som varit och hur det ser ut idag. Hur framtiden ser ut vågar jag inte ens tänka! I valet mellan Kamala Harris och gänget omkring Biden – och den tidigare presidenten (Trump, som ändå inte startade några nya krig) lutar jag nog mot den tidigare presidenten. Och det är den framtiden som är oförutsägbar!

3. Knut L!
   Du skriver (igen) ”Med en massiv invasion tänkte ryssarna snabbt tvinga fram förhandlingar, men så blev det inte. Ukrainarna gjorde oväntat kraftigt motstånd, men ett fredsavtal togs ändå fram efter några veckor, som både Ryssland och Ukraina var beredda att skriva under, men som stoppades av Boris Johnson (på USA:s uppdrag).”

   Och jag frågar (igen). Vad har du för konkreta belägg för dessa påstående? Vilka är dina kontrollerbara källor? Och utveckla gärna på vilket sätt Boris Johnson lyckades stoppa Ukraina från att skriva under?

   Och om nu Ryssland verkligen vill ha slut på kriget som du påstår, så kan de ju närsomhelst avsluta det och dra tillbaka sina styrkor till inom Rysslands internationellt erkända gränser. Har du någonsin reflekterat över att Ryssland har den möjligheten?

4. Din redogörelse för krigets framväxt och förlopp är utmärkt! Till frågan om Rysslands s k speciella militära operation, kan påminnas om att den truppstyrkan var avsedd att visa att man menade allvar med sina upprepade varningar emot att Nato skulle avancera ända fram till Rysslands gräns. Alla kan se likheten med Kubakrisen. Folkrätten används när den behövs… dessutom vet alla, eller borde inse, att en styrka tillräcklig stor för att invadera och ockupera ett land stort som Ukraina skulle behöva vara mångdubbelt så stor för att kunna genomföras. Ibland, i vår verkliga värld, kan anfall vara bästa försvar och ofrånkomligt. Alltså är uttrycket FULLSKALIG OPROVOCERAD INVASION medvetet missvisande, men avsett att fungera propagandistiskt. T o m en Bert Sundström och möjligen en Paasikivi (tveksamt) kan förstå detta. Den pågående ”offensiven” är snarare ett skri på hjälp, en nödraket inför insikten om sakens hopplöshet.

   Uttrycket USA/Nato strider till sista ukrainare verkar besannas.

5. Verkligheten ger ett entydigt svar. Anfallet var en massiv militär manifestation för att tvinga fram förhandlingar – som misslyckades, inte ett försök att erövra landet. Du och andra vill beskriva det som ett fumligt, misslyckat och tungfotat ryskt försök att erövra Kiev, och att en heroisk insats från snabba, effektiva och högmotiverade ukrainska patrioter lyckades stoppa den dumma ryska krigsmaskinen. Lika lite som ukrainarna talar om vad de vill åstadkomma med sitt anfall mot Kursk, gjorde ryssarna det 24 feb 2022.

   Om du inte tror på det där med Boris Johnson, är du nog ganska ensam idag. Angela Merkels erkännande att förhandlingarna i mars-april 2022 var till för att vinna tid för upprustning, tror du inte på det heller?

   Om du på allvar menar att kriget inte kommer att ta slut förrän Ryssland dragit sig tillbaka till pre 24 feb 2022-gränser lär det aldrig bli fred.

6. Knut L!
   Du skriver: ”Om du på allvar menar att kriget inte kommer att ta slut förrän Ryssland dragit sig tillbaka till pre 24 feb 2022-gränser lär det aldrig bli fred.”

   Du tycker inte det påståendet lite går stick-i-stäv med ditt första påstående?: ”Anfallet var en massiv militär manifestation för att tvinga fram förhandlingar – som misslyckades, inte ett försök att erövra landet.”

   Om anfallet inte var ett försök att erövra land som du påstår, varför skulle Ryssland då inte kunna dra sig tillbaka till sina gränser före 24/2 2022?

   Och du tycker heller inte att det faktum att Ryssland redan innan invasionen hade annekterat en del av Ukrainas territorium och sedan efter invasionen annekterade ytterligare delar, talar emot ditt påstående att Rysslands invasion inte var ”ett försök att erövra landet.”?

   Och om försöket med anfallet inte var ”ett försök att erövra land”. Då borde det väl heller inte ha funnits några krav från Rysslands sida på Ukrainskt territorium i det ”fredsavtal” som Ryssland lade fram? För det går nämligen stick-i-stäv med de faktiska krav som Ryssland offentligt framförde nämligen att Ukraina måste avträda Donbas(s).

   Intressant att nämnas kan också vara att Ryssland där och då försäkrade att man inte var intresserade av ytterligare områden i Ukraina för att enbart runt 6 månader senare även annektera Cherson och Zaporizjzja.

   Du skriver: ”Du och andra vill beskriva det som ett fumligt, misslyckat och tungfotat ryskt försök att erövra Kiev, och att en heroisk insats från snabba, effektiva och högmotiverade ukrainska patrioter lyckades stoppa den dumma ryska krigsmaskinen.”

   Det stämmer inte. Min kommentar var en fråga till dig om du kunde presentera några belägg för ditt påstående om att Boris Johnson hindrade Ukraina från att skriva på ett fredsfördrag.

   Du skriver: ”Om du inte tror på det där med Boris Johnson, är du nog ganska ensam idag. Angela Merkels erkännande att förhandlingarna i mars-april 2022 var till för att vinna tid för upprustning, tror du inte på det heller?”

   Om jag är ensam om att tro det, då borde det ju vara enkelt för dig att presentera flera trovärdiga källor för ditt påstående och dessa välkomnar jag. Sen förstår jag inte vad Angela Merkel har med saken att göra. När Ryssland invaderade Ukraina så var hon inte längre förbundskansler i Tyskland. Hade du missat det?

7. Knut L!
   Vi får se om din förhoppning ”Att en ukrainsk offensiv in i ryskt kärnland skulle kunna bli något annat än en snabbt övergående historia inser nog alla” åldras lika väl som din prognos den 23 februari 2022 att ”Självklart kommer Ryssland inte att invadera Ukraina, det är bara USA-propaganda”) eller något ditåt.

   Som jag sagt tidigare, historiens dom över Putinapologeterna kommer att vara lika hård som över Molotov- och Ribbentropapologeterna och andra diktaturapologeter. Vi väljer själva hur vi vill bli ihågkomna av eftervärlden. Jag tycker det är synd för även om ditt internationella perspektiv alltid varit vänstervridet så har jag en bild av att du tidigare ändå alltid stått upp för den svage, för den angripne, för folkrätten, mot aggression och invasion. Nu står du på angriparens sida, på den som mördar, våldtar och skövlar en hel nations sida. Ingen är ledsnare för det än jag.

8. Christian Nilsson!
   Det finns en alldeles utmärkt bok som besvarar alla dina frågor; The Ukraine War & the Eurasian World Order av Glenn Diesen. Jag har själv med hjälp av en översättningstjänst gjort en svensk översättning av boken i epub-format som kan laddas ner här.

   Vad gäller fredsförhandlingarna och Boris Johnson så tar jag mig friheten att nedan publicera ett helt stycke ur Glenn Diesens bok som handlar just om de sabbade fredsförhandlingarna. Observera att Glenn har källor till sina påståenden. Källorna är i många falla mainstreammedier i USA. Man kan fråga sig varför svenska mainstreammedier behagar undanhålla sina svenska läsare/lyssnare/tittare all den information som finns om USA:s roll i Ukraina och Ukrainakriget. Varför ska inte vi svenskar få veta det som alla amerikaner får veta?

   Nu lämnar jag över till Glenn Diesen:

   RYSSLANDS PLAN FÖR EN BEGRÄNSAD INTERVENTION OCH NATO:S SABOTAGE AV FREDSFÖRHANDLINGARNA

   Rysslands invasion av Ukraina kan i clausewitzianska termer ses som en fortsättning på politik med andra medel. Efter Kievs misslyckande med att implementera Minsk-2-avtalet och NATO:s ovilja att tillmötesgå ryska säkerhetsintressen, beslutade Moskva att alla fredliga medel hade uttömts. Hot bedöms utifrån förmågor och avsikter. Den förmåga som Ryssland stod inför ökade snabbt i takt med att en mäktig ukrainsk armé beväpnades och tränades av väst samtidigt som den stegvis omvandlades till en de facto-medlem i NATO. Avsikterna framstod också som hotfulla då Kiev och NATO verkade vara fast beslutna att hitta en militär lösning på Donbas och till och med återta Krim. Med dessa växande hot ansågs riskerna med ett ryskt militärt ingripande så småningom uppvägas av risken med passivitet.

   Det efterföljande beslutet att använda militärt våld formulerades som en ”särskild militär operation”, delvis på grund av det begränsade målet att pressa Kiev att acceptera Moskvas krav. Rysslands invasion indikerade att målet var att påtvinga Ukraina en uppgörelse eftersom detta inte kunde uppnås med diplomati. Ryssland gick inledningsvis in i Ukraina med en armé på cirka 150.000 man, vilket var alldeles för lite för att erövra och ockupera Ukraina.

   Steven Myers, som tidigare tjänstgjort i det amerikanska utrikesdepartementets rådgivande kommitté för internationell ekonomisk politik under två utrikesministrar, hävdade att den ryska militära taktiken var ”helt oförenlig med erövring” eftersom agendan var att hålla Ukraina utanför NATO. 509 Vidare undvek den ryska militären attacker mot kritisk infrastruktur och var återhållsam för att begränsa civila förluster. Den ryska arméns återhållsamhet i krigets tidiga skeden återspeglade de begränsade målen att pressa Ukraina till förhandlingar utan att skapa överdriven animositet inom den ukrainska befolkningen, eftersom detta också skulle göra det svårt för Kiev att förhandla. Omfattningen av den ryska militära styrkan i Ukraina var organiserad för att sätta press på Ukraina och väst; den var inte tillräckligt robust som en invasionsarmé som kunde ockupera stora delar av ukrainskt territorium. Detta gjorde det dock möjligt för NATO att föra fram berättelsen om en svag och bakåtsträvande rysk armé som skulle kunna besegras av ukrainarna.

   Under de första veckorna av kriget gjordes tre försök att förhandla fram ukrainsk neutralitet för att få ett slut på kriget innan mer överdriven förstörelse kunde utlösas. Alla försök var nära att lyckas innan de torpederades av USA och Storbritannien. Ur ett strategiskt perspektiv hade Washington ett intresse av att förhindra Ukrainas neutralitet, medan ett visst blodbad skulle göra det möjligt för USA att försvaga Ryssland och säkerställa en permanent skilsmässa mellan Ryssland och Ukraina. USA sänkte Rysslands mål om en kort och begränsad intervention genom att sabotera fredsförhandlingarna och drev istället på för ett långt krig.

   Den 25 februari 2022, dagen efter den ryska invasionen, sade president Zelenskyj ”Idag hörde vi från Moskva att de fortfarande vill prata. De vill prata om Ukrainas neutrala status…. Vi är inte rädda för att prata om neutral status.”510 Om Kiev hade gått med på neutralitet och därmed avslutat sina ansträngningar att gå med i NATO, skulle kriget sannolikt ha varit mycket kort – som avsett. Dagen därpå, den 26 februari, bekräftade Zelensky återigen sin beredskap att förhandla om Ukrainas neutralitet: ”Om samtal är möjliga bör de hållas. Om de i Moskva säger att de vill föra samtal, inklusive om neutral status, är vi inte rädda för detta. Vi kan prata om det också.”511 Dagen efter, den 27 februari, meddelade Moskva och Kiev att de skulle hålla fredssamtal ”utan förhandsvillkor” i Vitryssland.512 Senare efterlyste Zelensky till och med ett ”kollektivt säkerhetsavtal” som även skulle omfatta Ryssland för att mildra de ömsesidiga säkerhetsproblem som har utlöst kriget.513

   I väst uttrycktes oro över utsikterna för ett fredsavtal och incitament erbjöds för att hålla kriget igång. Den 25 februari 2022, den första dagen efter den ryska invasionen, meddelade den amerikanske talesmannen Ned Price, trots att Zelensky gick med på att diskutera neutralitet, att Washington avvisar alla fredssamtal utan förhandsvillkor och insisterade på att USA inte kunde acceptera diplomati innan Ryssland drog tillbaka alla sina styrkor från Ukraina:

   “Nu ser vi Moskva föreslå att diplomati ska ske med vapen i hand eller när Moskvas raketer, granatkastare och artilleri riktar sig mot det ukrainska folket. Detta är inte riktig diplomati… Om president Putin menar allvar med diplomati vet han vad han kan göra. Han bör omedelbart stoppa bombkampanjen mot civila, beordra tillbakadragande av sina styrkor från Ukraina och mycket tydligt och otvetydigt visa världen att Moskva är berett att trappa ner. ”514

   Européerna gav också incitament till att förlänga kriget. Den 27 februari, samma dag som Ryssland och Ukraina tillkännagav fredssamtal, godkände EU 450 miljoner euro i militärt stöd till Ukraina i en kraftfull uppvisning av stöd, vilket minskade incitamenten för Kiev att förhandla med Moskva. 515 Som EU:s utrikespolitiske chef Josep Borrell senare under kriget skulle erkänna, skulle kriget sluta ”på några dagar” utan militärt stöd från väst. 516 Det efterföljande och pågående påståendet från både EU och USA var att militärt stöd skulle stärka Kievs makt vid förhandlingsbordet, men varken EU eller USA förespråkade förhandlingar under det följande ett och ett halvt året. Istället saboterades fredsförhandlingarna aktivt.

   I början av mars gjordes ett andra försök att förhandla fram ett snabbt slut på konflikten under ledning av Israels premiärminister Naftali Bennett. Den israeliske premiärministern sade att Zelensky hade kontaktat honom och begärt fredssamtal med Putin.517 Enligt Bennett var Putin främst upptagen av hotet från NATO:s expansion och var därför villig att göra ”enorma eftergifter” genom att överge mål som demilitariseringen av Ukraina. Putin bad Bennett att säga till Zelenskij att invasionen skulle upphöra om Zelenskij accepterade att stå utanför NATO, och Zelenskij accepterade dessa villkor som innebar att Ukraina inte skulle gå med i NATO.518 Bennett föreslog att Ukraina kunde följa den israeliska modellen med en stark oberoende armé som kan försvara sig själv istället för att förlita sig på NATO, vilket var acceptabelt för både Putin och Zelenskij. Bennett hävdade att ”båda sidor verkligen ville ha ett eldupphör” och att det därför ”fanns en god chans att nå ett eldupphör.”

   Bennett hävdade dock att västvärlden ingrep och ”blockerade” fredsavtalet. Medan Tyskland och Frankrike var pragmatiska, var Storbritannien och USA hökaktiga och ville utnyttja kriget för att bekämpa och försvaga Ryssland. Enligt Bennett blockerade väst fredsavtalet eftersom det fanns ett ”beslut från väst att fortsätta slå mot Putin” istället för att sträva efter fred. Den 21 mars 2022 menade USA:s talesperson Ned Price att en diplomatisk lösning inte var helt upp till Ukraina eftersom det också var en konflikt om världsordningen:

   “[D]et här är ett krig som på många sätt är större än Ryssland, det är större än Ukraina…. Den viktigaste punkten är att det finns principer som står på spel här och som har universell tillämplighet överallt, oavsett om det är i Europa, i Indo-Stillahavsområdet eller någon annanstans däremellan. Och det är dessa grundläggande principer som president Putin har försökt att kränka och nonchalera och som våra ukrainska partner, med stöd av det internationella samfundet, har försökt att försvara – principen att varje land har en suverän rätt att bestämma sin egen utrikespolitik, har en suverän rätt att själv bestämma vem man väljer att associera sig med när det gäller allianser, partnerskap och vilken inriktning man vill ha på sin blick. I det här fallet har Ukraina valt en demokratisk väg, en väg som ser västerländsk ut, och det är något som president Putin uppenbarligen inte var villig att acceptera.”519

   Ett tredje försök att nå ett fredsavtal inleddes i slutet av mars, då Turkiet tog på sig rollen som medlare för att förhandla fram fred mellan Ukraina och Ryssland. Det största hindret för fred övervanns då Zelenskij erbjöd neutralitet i förhandlingarna.520 Moskva och Kiev var därmed återigen nära ett fredsavtal. Det preliminära fredsavtalet bekräftades av Fiona Hill, en tidigare tjänsteman vid USA:s nationella säkerhetsråd, och Angela Stent, en tidigare underrättelseofficer för Ryssland och Eurasien. Hill och Stent skrev en artikel i Foreign Affairs där de redogjorde för de viktigaste villkoren i avtalet. I artikeln erkändes att NATO:s expansionism hade varit källan till konflikten. Nästan hela den politiska mediaeliten i väst hade unisont hävdat att Rysslands militära agerande inte hade något att göra med NATO:s expansionism och att det inte var möjligt att förhandla med Putin. Artikeln av Hill och Stent var ett erkännande av motsatsen:

   “Enligt flera tidigare högt uppsatta amerikanska tjänstemän som vi talat med verkade ryska och ukrainska förhandlare i april 2022 preliminärt ha kommit överens om konturerna av en förhandlad interimslösning: Ryssland skulle dra sig tillbaka till sin position den 23 februari, då man kontrollerade en del av Donbasregionen och hela Krim, och i utbyte skulle Ukraina lova att inte söka NATO-medlemskap och istället få säkerhetsgarantier från ett antal länder.”521

   Senare avslöjade Putin det utkast till avtal om ett fredsfördrag som hade nåtts mellan Ryssland och Ukraina. Titeln på avtalsutkastet, ”Fördraget om permanent neutralitet och säkerhetsgarantier för Ukraina”, beskrev att Ukraina skulle införa ”permanent neutralitet” i sin konstitution.

   Den 9 april 2022 reste dock den brittiske premiärministern Boris Johnson till Kiev för att i all hast sabotera avtalet. Morden i Bucha angavs som skäl för att avbryta fredsförhandlingarna. Rapporter från Ukraina hävdade att Storbritannien och USA hade övertygat Zelensky att överge fredsavtalet genom att erbjuda Ukraina de vapen de behövde för att besegra Ryssland på slagfältet.522 Ukrainska medier rapporterade att Johnson kom till Kiev med två budskap:

   “Det första är att Putin är en krigsförbrytare, han bör utsättas för påtryckningar, inte förhandlas med. Och det andra är att även om Ukraina är redo att underteckna vissa avtal om garantier med Putin, så är de [Storbritannien och USA] inte det.”523

   De turkiska förhandlarna bekräftade att väst inte ville ha fred eftersom USA och Storbritannien hade skapat en gynnsam situation där de kunde försvaga Ryssland genom att strida med ukrainarna som ombud. Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu hävdade att vissa NATO-länder ville förlänga kriget för att tömma Ryssland på dess styrka. Cavusoglu förtydligade:

   “Efter samtalen i Istanbul trodde vi inte att kriget skulle ta så här lång tid…. Men efter NATO:s utrikesministermöte fick jag intrycket att det finns de inom NATO:s medlemsländer som vill att kriget ska fortsätta – låt kriget fortsätta och Ryssland bli svagare. De bryr sig inte så mycket om situationen i Ukraina.”524

   Numan Kurtulmus, vice ordförande i Erdogans politiska parti, bekräftade att Zelensky var redo att skriva under fredsavtalet innan USA ingrep:

   “Detta krig är inte mellan Ryssland och Ukraina, det är ett krig mellan Ryssland och väst. Genom att stödja Ukraina påbörjar USA och vissa länder i Europa en process som förlänger detta krig. Vad vi vill ha är ett slut på kriget. Någon försöker att inte få slut på kriget. USA anser att det ligger i deras intresse att förlänga kriget.”525

   Den pensionerade tyska generalen Harald Kujat, tidigare chef för tyska Bundeswehr och tidigare ordförande för NATO:s militärkommitté, bekräftade att Johnson hade saboterat fredsförhandlingarna för att utkämpa ett krig genom ombud med Ryssland. Kujat bekräftade att man nästan hade nått en överenskommelse där ”Ukraina hade lovat att avsäga sig NATO-medlemskapet och inte tillåta några utländska trupper eller militära installationer”, medan ”Ryssland uppenbarligen hade gått med på att dra tillbaka sina styrkor till nivån den 23 februari, dvs. innan attacken mot Ukraina inleddes”. General Kujat bekräftade dock också att ”den brittiske premiärministern Boris Johnson ingrep i Kiev den 9 april och förhindrade ett undertecknande. Hans resonemang var att väst inte var redo för ett slut på kriget”526 Enligt Kujat krävde väst vad som var liktydigt med en rysk kapitulation: ”Nu krävs upprepade gånger ett fullständigt tillbakadragande som en förutsättning för förhandlingar.”527 General Kujat förklarade att denna ståndpunkt berodde på USA:s krigsplaner mot Ryssland:

   “Möjligen kommer man en dag att fråga sig vem som inte ville förhindra detta krig… Deras uttalade mål är att försvaga Ryssland politiskt, ekonomiskt och militärt till en sådan grad att de sedan kan vända sig till sin geopolitiska rival, den enda som kan hota deras överlägsenhet som världsmakt: Kina… Nej, det här kriget handlar inte om vår frihet… Ryssland vill förhindra sin geopolitiska rival USA från att få en strategisk överlägsenhet som hotar Rysslands säkerhet.”528

   Niall Ferguson på Bloomberg citerade också källor i USA:s och Storbritanniens regeringar som förespråkade att ”konflikten skulle förlängas och därmed få Putin att blöda”, eftersom ”det enda slutspelet nu är slutet för Putinregimen. ”529 Washington trodde att kriget kunde användas i en bredare geopolitisk kampanj eftersom en försvagning av Ryssland och ett störtande av Putin skulle sända en stark signal till Kina. I den imperialistiska traditionen att låta andra nationer utkämpa deras krig hävdade den pensionerade amerikanska generalen Keith Kellogg i mars 2023 att ”om man kan besegra en strategisk motståndare utan att använda några amerikanska trupper, då har man nått toppen av professionalism”. Kellogg förklarade vidare att genom att använda ukrainare för att bekämpa Ryssland ”tar man bort en strategisk motståndare från bordet” och gör det därmed möjligt för USA att fokusera på sin ”primära motståndare som är Kina”. NATO:s generalsekreterare Stoltenberg hävdade också att om man besegrar Ryssland och använder Ukraina som ett bålverk mot Ryssland ”blir det lättare” för USA ”att också fokusera på Kina … om Ukraina vinner, då kommer du att ha den näst största armén i Europa, den ukrainska armén, stridshärdad, på vår sida, och vi kommer att ha en försvagad rysk armé, och vi har också nu Europa som verkligen ökar sina försvarsutgifter.”530

   Anklagelserna och rapporterna om sabotage av fredsavtalen för att använda Ukraina som en proxy för att försvaga Ryssland bekräftades aldrig av London eller Washington. Men den retorik som följde tyder på att britterna och amerikanerna förberedde ett långvarigt krig genom ombud. I april 2022, efter att Kiev dragit sig ur fredsförhandlingarna i Istanbul, hävdade Johnson att ”jag tror att det är mycket svårt att se hur ukrainarna kan förhandla med Putin” och förespråkade istället att ”fortsätta med strategin” att leverera vapen till Ukraina. I juni 2022 argumenterade Johnson i ett tal till G7 och NATO att ”det inte är dags att nöja sig med och uppmuntra ukrainarna att nöja sig med en dålig fred” och argumenterade istället för ”strategisk uthållighet”.”531 I september 2022 argumenterade Johnson ännu en gång mot ett fredsavtal med Ryssland eftersom det var nödvändigt att hålla kursen i Ukraina eftersom Moskvas position försvagades. 532 Senare publicerade Johnson en debattartikel i Wall Street Journal där han argumenterade mot alla förhandlingar: ”Kriget i Ukraina kan bara sluta med Vladimir Putins nederlag.”533 I oktober 2022 åberopade president Zelensky ett dekret från Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd som gjorde det olagligt att hålla förhandlingar med president Putin. En politisk uppgörelse skulle kräva att president Putin avlägsnas från makten. NATO:s ansträngningar att förlänga Ukrainakriget för att få till stånd ett regimskifte i Ryssland tog fart.

   Kina föreslog en fredsplan i 12 punkter i februari 2023 för att inleda förhandlingar. Både Ryssland och Ukraina reagerade till viss del positivt på förslaget och dess principer. Ukrainas utrikesminister, Dmitri Kuleba, uttryckte att Ukraina var berett att diskutera förslaget. Från rysk sida bekräftade också president Putin att förslaget utgjorde en bra utgångspunkt för förhandlingar. USA uttryckte dock ”djup oro” och sitt bestämda motstånd mot det av Kina förmedlade eldupphöret. John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, hävdade att ”vi inte stöder kraven på eldupphör just nu” eftersom ett eldupphör ”i princip ratificerar vad de har kunnat ta i Ukraina och ger dem tid och utrymme att förbereda sig för framtida operationer, och det kommer helt enkelt inte att vara acceptabelt. ”534 I juni 2023 upprepade utrikesminister Anthony Blinken avvisandet av en vapenvila när Washington pressade Kiev till en motoffensiv:

   “[En] vapenvila som helt enkelt fryser nuvarande linjer på plats och gör det möjligt för Putin att konsolidera kontrollen över det territorium han erövrat, och sedan vila, åter beväpna sig och åter anfalla – det är inte en rättvis och varaktig fred. Det är en Potemkin-fred. Den skulle legitimera Rysslands landövertagande. Den skulle belöna angriparen och straffa offret.”535

   USA:s avvisande och sabotage av fredsförhandlingar blev ett växande problem eftersom världsopinionen, särskilt utanför NATO-länderna, inte stödde västs proxykrig mot Ryssland. Washington sponsrade därför sina egna fredstoppmöten, som först hölls i Danmark och därefter i Saudiarabien. Ryssland bjöds dock inte in till dessa fredsmöten och landets säkerhetspolitiska oro över NATO:s expansion togs inte upp. Huvudsyftet var att skapa splittring inom BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), och Kiev förklarade uttryckligen att syftet var att organisera världen kring Ukraina. Därför var fredstoppmötena alliansskapande initiativ.
   —–
   Källor:
   509 J. Bacon and J. L. Oritz, “‘Zelensky is in a box’: Some experts say Ukraine won’t win the war,” USA Today, 27 July 2023.
   510 V. Zelensky, “Address by the President to Ukrainians at the end of the first day of Russia’s attacks,” President of Ukraine: Official website, 25 February 2022.
   511 P. Polityuk, “Ukraine ready for talks with Russia on neutral status—official,” Reuters, 25 February 2022.
   512 S. Raskin and L. Brown, “Ukraine and Russia to meet for peace talks ‘without preconditions,’ Zelensky says,” New York Post, 27 February 2022.
   513 M. Hirsh, “Hints of a Ukraine-Russia Deal?,” Foreign Policy, 8 March 2022.
   514 U.S. Department of State, “Department Press Briefing,” 25 February 2022.
   515 J. Deutsch and L. Pronina, “EU Approves 450 Million Euros of Arms Supplies for Ukraine,” Bloomberg, 27 February 2022.
   516 M. McMahon, “‘If we don’t support Ukraine, Ukraine will fall in a matter of days,’ says Josep Borrell,” Euronews, 5 May 2023.
   517 N. Bennett, “Bennett speaks out,” videotaped interview with Naftali Bennett, 4 Feb. 2023, 4:51:31, https://youtu.be/qK9tLDeWBzs?si=OVzKMzo7Z3AYNgBT.
   518 Ibid.
   519 U.S. Department of State, “Department Press Briefing,” 21 March 2022.
   520 Guardian, “Ukraine has offered neutrality in talks with Russia—what would that mean?,” The Guardian, 30 March 2022.
   521 F. Hill and A. Stent, “The World Putin Wants How Distortions About the Past Feed Delusions About the Future,” Foreign Affairs, September/October 2022.
   522 C. Echols, “Diplomacy Watch: Did Boris Johnson help stop a peace deal in Ukraine?,” Responsible Statecraft, 2 September 2022.
   523 R. Romaniuk, “Possibility of talks between Zelenskyy and Putin came to a halt after Johnson’s visit—UP sources,” Ukraniska Pravda, 5 May 2022.
   524 R. Semonsen, “Former Israeli PM: West Blocked Russo-Ukraine Peace Deal,” The European Conservative, 7 February 2023.
   525 “Son dakika… Numan Kurtulmu? CNN TÜRK’te: (Rusya-Ukrayna) Birileri sava?? bitirmemek için çabal?yor” [Last minute… Numan Kurtulmu? on CNN TÜRK: (Russia-Ukraine) Someone is trying not to end the war]. CNN Turk, 18 November 2022.
   526 J. Helmer, “Whr. Gen. Kujat: Ukraine War is Lost, Germany Now Faces an Angry Russia… Alone,” Veterans Today, 25 January 2023.
   527 Ibid.
   528 “Russland will verhandeln!” [Russia wants to negotiate!], Emma, 4 March 2023.
   529 N. Ferguson, “Putin Misunderstands History. So, Unfortunately, Does the U.S.,” Bloomberg, 22 March 2022.
   530 T. O’Conner, “So, if the United States is concerned about China and wants to pivot towards Asia, then you have to ensure that Putin doesn’t win in in Ukraine,” Newsweek, 21 September 2023.
   531 E. Webber, “Boris Johnson warns against seeking ‘bad peace’ in Ukraine,” Politico, 23 June 2022.
   532 “Boris Johnson warns against a Ukraine-Russia peace deal,” BBC¸ 22 September 2022.
   533 B. Johnson, “For a Quicker End to the Russia War, Step Up Aid to Ukraine,” Wall Street Journal, 9 December 2022.
   534 T. Hains, “NSC’s Kirby: Ukraine Should Reject Any Russian-Chinese Ceasefire Plan,” Real Clear Politics, 20 March 2023.
   535 U.S. Department of State, “Russia’s Strategic Failure and Ukraine’s Secure Future,” 2 June 2023.

9. Knut L!
   Den 23 juni, 2023, målade du upp bilden av hur kriget höll på att ta slut. Du skrev:

   ”Mot detta [Rysslands militära uppbyggnad i Donbass) står Ukraina med en hårt prövad armé efter enorma materiella och personella förluster, som hela tiden attackeras av allt effektivare ryska robotar, artilleriattacker, helikoterbombningar, flyg- och drönarattacker. Talet om att USA-världens avancerade vapen skulle innebära vändningar och få ryssarna att fly har gång på gång visat sig inte stämma. Ukrainarna förmår inte hålla samman sina styrkor, har en irrationell ledning, interna slitningar, en frånvarande överbefälhavare, enorm korruption…”

   En intressant fråga är: kom Ukrainas invasion av ryska Kursk oblast som en överraskning för dig?

   När man ser Putins tal från den 12 augusti märks att han inte är i form. Han läser ovanligt mycket innantill, tittar bara ibland kort i kameran och stakar sig.

   Alexander Mercouris senaste inlägg på YouTube är inte bättre. Han inleder med en monumental felsägning, som han inte korrigerar, när han säger ”Ukraine’s ongoing offensive in the Kiev region”. Mercouris, en engelsk jurist som blev avstängf 2006 och nu tycks tjäna pengar på att vara språkrör åt Putin på YouTube. Hur någon orkar lyssna på honom en timme dag efter dag övergår mitt förstånd.

   Jag hörde i morse en mycket dyster guvernör i Belgorod oblast förklara att situationen var mycket svår. För första gången sedan 1941 står utländsk trupp på ryskt territorium.
   Att ryssarna stoppat ukrainarna, som du påstår, hittar jag inga belägg för. Ukraina har intagit en rysk ledningsplats som övergavs när ryssarna flydde hals över huvud.

10. Magnus B!
    Tack för ditt svar. Att hänvisa till en bok skriven av en av Putins västerländska springpojkar som okritiskt för ut det ryska narrativet känns dock inte särskilt trovärdigt. Det blir också tydligt att om man granskar texten, då den i huvudsak består av antingen uttalanden som är förvanskade/tagna ur sitt sammanhang eller uttalande av personer som knappast har haft någon insikt i förhandlingarna/sedan lång tid tillbaka har varit proryska sympatisörer. Men kanske viktigast av allt, boken visar inte på något konkret som styrker påståendet att Boris Johnson ”hindrade” Ukraina att skriva under ett fredsavtal eller hur/på vilket sätt han hindrade Ukraina.

    Det är dessutom faktiskt irrelevant om Boris Johnson hindrade Ukraina från att skriva under ett fredsavtal eller inte. Ryssland startade kriget genom att på ett folkrättsvidrigt sätt invadera Ukraina och blir därmed ansvarig för dess konsekvenser. Dessutom om Ryssland vill, kan de närsomhelst också avsluta kriget. Att de efter 2.5 år och hundratusentals döda och sårade ännu inte har gjort det, talar enligt mig sitt tydliga språk vilka motiv Ryssland har.

    Sen så svarar boken heller inte på mina andra frågor som jag för fram. De var egentligen ställda till Knut L, men om inte han vill svara så får du gärna göra det. 1) Om syftet med anfallskriget inte var att erövra land, varför skulle Ryssland då inte nu kunna dra sig tillbaka till gränserna som rådde före 24/2? 2) Om syftet inte var att erövra land, varför framförde Ryssland då sådana krav offentligt i samband med att invasionen genomfördes? 3) Om syftet med invasionen inte var att erövra land, varför har Ryssland då annekterat en relativt stor del av Ukraina?

11. Mats L!
    Självklart kom det ukrainska anfallet på Kurskregionen som en överraskning. Vad är intressant med den frågan?

    Vad jag skrev i juni 2023 verkar på mig fortfarande fullt adekvat.

    Du verkar tro att det här ukrainska anfallet på Ryssland kommer att fälla Putin. Du drömmer…

    En felsägning, att säga Kiev istället för Kursk är knappast en sensation. Dina utfall mot Mercouris är fåniga. Du vet att jag är alldeles för snäll för att börja nagelfara alla dina konstigheter. Så jag tror vi stoppar det här nu. Håll dig till saken och sluta tala illa om folk.

12. Knut L skriver:
    ”Fortfarande kämpar två narrativ emot varandra, västvärldens (20 procent) och övriga världens (80 procent). Väst bygger på USA:s Rules Based International Order (RBIO) och övriga världens på FN och folkrätten – trots att Rysslands invasion stred mot folkrätten.”

    Det fick mig att fundera över skillnaden. I min enfald har jag satt likhetstecken. Regelbaserad måste väl vara FN-stadga etc? Min egen bedömning av internationella konflikter utgår alltid från FN-stadgan och andra internationella avtal. Och mellanstatliga avtal. Avtal ska hållas.

    Grävde ner mig lite, och så fel jag hade.

    Politiska ledare använder de två begreppen omväxlande som synonymer, omväxlande som motpoler. Höjer inte nivån på diskussionen.

    Rules-Based har ingen allmänt erkänd definition, åtminstone har jag inte hittat någon, det gör det lite svårt att använda begreppet.

    Engelska Wikipedia döper om begreppet: ”the liberal international order (LIO), also known as rules-based order”. Bättre benämning, minskar sammanblandningen.

    För den som vill läsa på rekommenderas:
    The choice before us: International law or a ‘rules-based international order’?
    Published online by Cambridge University Press: 21 February 2023

13. Bra Mats L!
    Du är föredölig. Det går att ta reda på saker man inte förstår.

    RBIO är USA och dess allierades uppsättning regler för den internationella ordningen. Den utgår från att USA är herre på täppan och ger dem själva rätten att se till att alla som mopsar sig får känna på USA:s vapen och sanktioner. RBIO omfattar alltså inte världens alla suveräna stater som FN-systemet gör. RBIO används av Väst i debatter som om det vore detsamma som folkrätten, vilket alltså inte är sant. Men hur många har förstått det?

14. Christian Nilsson!
    Svaret på dina tre frågor är: av säkerhetsskäl.

    Ryssland vill pressa Ukraina till att inte bli medlem i Nato.

    Ryssland vill naturligtvis inte lämna ifrån sig Krim där deras flottbas ligger.

    Rysslands krav var initialt inte att överta Donetsk och Luhansk, utan att dessa skulle få självstyre inom Ukraina. Detta eftersom den till övervägande ryskspråkiga befolkningen var utsatta för dödlig krigföring sedan 2014 av den egna nationen Ukraina. 14.000 personer har dött under de åren. Under dessa år har Ukraina också gjort allt för att försvåra livet för de som inte talar ukrainska.

    Hade det varit Ryssland som angripit sin egen befolkning hade västvärlden förfasat sig och media i västvärlden gått i spinn. Och om landet inte varit lika försvarsstarkt som Ryssland hade USA/Nato påstått sig förpliktade att gå in och skydda befolkningen i enlighet med “responsible to protect”, som USA annars brukar använda som argument för att militärt angripa andra länder.

    Nu är förhållandena motsatta och västvärldens hyckleri och dubbelmoral står i öppen dager. Ukraina får angripa, döda och förtycka minoriteter och västvärldens ger sitt aktiva stöd till detta.

15. Magnus B!
    Om du kan konkret visa på att, och framförallt, hur Boris Johnson hindrade Ukraina från att skriva under ett fredsavtal med Ryssland får du gärna göra det. Sen så svarar du inte på frågan. Om syftet inte var att erövra land, varför framförde Ryssland då sådana krav offentligt i samband med att invasionen? genomfördes?

16. Nyhet från SVT
    Ett något kluvet budskap

    ”Tyskland planerar halvera sitt stöd till Ukraina
    Tyskland planerar att halvera sitt militära stöd till Ukraina,
    rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Under 2024 är stödet
    på 8 miljarder euro, 2025 ska det vara 4 miljarder euro.

    – Tyskland halverar stödet för att det finns tillräckligt med
    pengar nu, med tanke på det amerikanska stödpaketet.
    Man ger fortfarande signifikanta pengar, säger Oscar Jonsson,
    doktor i rysk krigföring, i Aktuellt.”

    SVT-avatar
    Maria Makar SVT

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.