otiveringen löd med Amanda Linds ord: ”Priset ges till hans outtröttliga arbete för det fria ordet och till stöd för hans frigivning och rätt att återuppta sin publicistiska verksamhet.”
Curt Tucholsky var en oppositionell författare i Weimarrepubliken, som tvingades i exil på grund av sin djupa motvilja mot nazisternas ökande inflytande och tog sitt liv i Sverige 1935 då han såg att tyskarna i förfärande stora skaror följde Hitler. Är Gui Minhai en värdig pristagare i Tucholskys anda? Det kan på goda grunder ifrågasättas.
Vem är då Gui Minhai?
Vad kan sättas upp på hans meritlista? Han flydde till Sverige 1988 (före oroligheterna på Himmelska fridens torg), fick svenskt medborgarskap och avsade sig sitt kinesiska. Han studerade vid Göteborgs universitet, där han avlade doktorsexamen.
Hösten 1999 lämnade han plötsligt fru och barn i Göteborg, återvände till i sin hemprovins i Kina där han etablerade sig som företagare. Varför han lämnade Sverige och familjen verkar inte intressera svenska medier. Det kan emellertid bero på att han tjänade en massa pengar i ett storskaligt utbildningsbedrägeri i Göteborg, som orsakade två dödsfall av kinesiska gäststudenter. Detta bedrägeri avslöjades av SVT den 23 juni 1999, strax innan Gui Minhai försvann. Uppgifter om det här kommer visserligen från den kinesiska ambassaden. Om han verkligen var inblandad borde undersökas. Alltså, frågan kvarstår. Varför lämnade han plötsligt sin familj i Göteborg 1999? Är han skyldig till dessa brott?
Enligt svenska Wikipedia blev Gui Minhai 2003 arresterad i Kina för en “trafikförseelse”. Det låter harmlöst, men det var ett allvarligt brott. Berusad körde han ihjäl en 23-årig flicka vid ett övergångsställe. Dessutom smet han från olycksplatsen och hävdade att flickan varit oförsiktig och alltså delansvarig. Han släpptes fri. Efter att flickans anhöriga protesterat klargjordes till slut att han kört för fort och smitit från olycksplatsen. Att enskilda medborgare motsatte sig polismyndigheternas beslut och vann fick stor spridning i kinesiska medier. Den döda flickans anhöriga blev nämast folkhjältar. Gui Minhai dömdes dock villkorligt, vilket i jämförelse med Sverige var ett lindrigt straff. Han belades dock för reseförbud.
I oktober 2004 lyckas han dock – med svenska generalkonsulatets i Shanghai hjälp – ta sig till Tyskland. Det var förstås provocerande för kinesiska myndigheter, som i det här fallet hade folkopinionen på sin sida. Gui Minhai var ju en känd och dömd brottsling.
Det här är vad man kort kan berätta om Gui Minhais ganska skumma förflutna om man gräver lite. Men denna bild hålls helt dold för svenska mediekonsumenter. Kinas ambassadör hävdade den 16 november i en TV-intervju att ”Svenska Pen-klubben gör Gui Minhai till en stor förläggare och författare, vilket inte stämmer”. Kina håller honom ansvarig och fängslad för uppenbara brott, inte av politiska skäl. Det kan alltså finnas goda skäl för den kinesiske ambassadörens kritik här, vilket borde intressera svenska medier.
Är Gui Minhai en värdig pristagare?
Att Gui Minhai ska betecknas som en seriös ”regimkritiker” i Tucholskys anda är mycket tveksamt. Han är främst utgivare av opolitisk ren skvallerlitteratur (förbjudet i Kina) inriktad på kinesiska ledares privatliv, vilket varit en mycket lukrativ verksamhet. Med detta har han jobbat från Hong-Kong.
Kina är en växande stormakt tillika en enpartidiktatur utan yttrandefrihet i vår mening. Självklart kan Kina inte ses som förebildligt för vår del i detta avseende. Vi har ju en flerhundraårig yttrandefrihetstradition att luta oss mot. Kina har en helt annan tradition. Kina är mer som en världsdel än ett land, som vi alltså inte enkelt kan jämföra oss med.
Sverige är ett litet land med en liten och lydig kulturelit som gärna följer tidens dominerande vindriktning, som idag blåser med full styrka från USA och EU. Detta har stor betydelse i föreliggande fall. Som ett led i en CIA-styrd kampanj mot Kina förstoras Gui Minhai till en outtröttlig kämpe för det fria ordet, medan hans brottsliga förflutna förtigs. Det blir till och med en skändning av Tucholskys minne.
Folkrätten förbjuder dessutom inblandning i andra länders inre angelägenheter. När en svensk minister deltar i ceremonier som förolämpar Kina reagerar man. Det är inget att vare sig förvånas eller förfasas över.
Tillägg 16 november 13:20
Från säker källa har jag nu upplysts om att det inte råder någon tvekan om att Gui Minhai tog betalt av kinesiska gäststudenter och stoppade pengarna i egen ficka. Från samma källa får jag veta att uppgiften i Wikipedia om att han avlade doktorsexamen i Göteborg är lögn.
Denna artikel bygger framför allt på två artiklar av Anders Persson och de diskussioner som fördes efter dem. En på Global politics och en på steigan.no.
Ja du, Tobias! Den som nämnde’t klämde’t! Så fram med dina belägg i stället för dina ostyrkta påståenden! Jag avvaktar din bevisning och kommer givetvis sedan att plocka sönder den. Rätt av dig att sätta ”historien” inom citationstecken. Men var är citaten?