Bildtext till AB-artikeln: ”Vi lever i en tid där demokratin är hotad både inifrån och utifrån av splittrande krafter. Det här går att möta. Genom ökad samhällsgemenskap har vi byggt samman vårt land. Vi kan göra det igen, skriver Magdalena Andersson i dag på första maj. Foto: Klipp ur Mathias Hansson, TT (Montage)
I ett debattinlägg i Aftonbladet den 1 maj skriver Magdalena Andersson bland annat om undersköterskor som riskerar att bli av med jobben i sjukvårdskrisen, samtidigt som folk får sämre vård. Hon ondgjorde sig även över att ”högerpopulister och auktoritära krafter flyttar fram sina positioner”. Hon skriver också att Ryssland inte får vinna kriget mot Ukraina.
Jag har svårt att förstå att Magdalena Andersson, andra politiker liksom medierna inte ser att det finns ett samband mellan kriget i Ukraina och att de högerpopulister växer sig starka, att kriget skapar ekonomiska påfrestningar i Europa och att folk protesterar mot detta genom att rösta högerut.
I Tyskland talas det om ekonomisk stagnation och avindustrialisering och att företag flyttar ut sin produktion till USA på grund av de höga energikostnaderna. Även de tyska bönderna har protesterat med stora demonstrationer mot höga energikostnader.
Frankrike har de senaste åren haft omfattande sociala konflikter som ytterst har handlat om folks ekonomiska situation, exempelvis de Gula Västarna. Situationen har ju inte blivit bättre på grund av kriget i Ukraina. Även vi får nu känna av den ekonomiska krisen genom nedskärning på den sociala välfärden. Pengarna går istället till upprustning av den svenska krigsmakten och vapenköp till Ukraina.
De främsta vinnarna på kriget är vapenindustrin, främst den brittiska och amerikanska. Europeiska skattebetalares pengar som skulle kunnat gå till folks välfärd går nu till vapeninköp och till att hålla Ukraina under armarna. Vi talar här om 100-tals miljarder euro.
Undersökningar visar att folk i Europa är trötta på kriget. Endast 10 procent tror att Ukraina kan vinna och närmare 40 procent tror på en förhandlingslösning mellan Ryssland och Ukraina. Ungefär lika många menar att EU haft ett negativt inflytande på kriget.
Magdalena Andersson och hennes parti måste ha en undermålig omvärldsbevakning eftersom hon inte verkar känna till detta. Då undrar man ju i vilken värld lever hon och hennes gelikar?
Eftersom de partier som sitter vid makten i Europa driver på kriget och inte lyssnar på sina folks röster, så röstar folken på de högerpopulistiska partierna, som är emot kriget. Att Magdalena Andersson & Co förbannar dem gör bara saken värre. Ett reportage i Helsingborgs Dagblad understryker detta. De skriver att högerpartiet Alternativ för Tysklands (AfD) popularitet håller i sig. Partiets budskap om fred i Europa och för att få ordning på tysk ekonomi, går hem hos unga väljare. En deltagare på ett möte i Dresten säger till HD ”Jag hade inte kunnat föreställa mig att rösta på AfD för några år sedan, men nu gör jag det, eftersom det är det enda partiet som konsekvent rösta mot deltagandet i krig.”
Varför Magdalena Andersson och de andra riksdagspolitikerna och medieetablissemanget inte förmår tänka utanför sin trånga lilla box kan man ju undra över. Förmodligen har trycket på alla att sluta upp bakom den rådande linjen varit enormt hårt.
Ett bra exempel på detta är Marta Aguirre, fjärdenamnet på Vänsterpartiets valsedel till EU-valet. Enligt Aftonbladet hade hon i en EU-debatt på Kulturhuset i Stockholm sagt att man måste förhandla med Ryssland och att ”det är oerhört tragiskt att fredstanken är död i den här panelen.”
Hon utsattes för massiv kritik från de andra partierna som var djupt chockade över hennes ställningstagande. Det dröjde inte mer än till nästa dag tills Aguirre rättat in sig i ledet och uttalat mantrat ”Ukraina måste vinna kriget […] Sverige ska ge dem det stöd de behöver, både civilt och militärt”.
Det politiska etablissemanget har tvingats leva med det narrativ som skapades i krigets inledning – att Ryssland inte får vinna – att de nu inte kan föreställa sig något annat. Vart det leder har de uppenbarligen inte reflekterat över. De är helt enkelt surrade vid masten på ett sjunkande skepp.
Jo men visst, det är en märklig debatt som sker i folkhemssverige där ingen ”tillåts” eller vågar tala om fred utan att bli dumförklarad av den etablerade makteliten. Och där fungerar media som ett mycket duktigt draglok.
Inte ens vår egen Public Service förmår att upprätthålla folkets möjligheter att öppet debattera frågan. Sammantaget ett tillstånd mycket farligt nära, som pekar mot ett stort demokratiskt underskott och vart detta leder vill jag helst inte tänka på i dessa orostider.
Därtill, inte enbart att det pågår ett öppet stormaktskrig, jag aldrig trodde mig skulle få uppleva, utan även en överhängande klimatkris råder på vår enda Planet.
Ödesfrågor som borde varit föremål för ett öppet och allmänt samtalsämne varhelst när människor möts i vardagen. Dessvärre, i min egen vardagsnära värld sker inte något påtagligt samtalsutbyte om dessa frågor som är så viktiga för våra barns framtid. Förmodligen är jag inte ensam om att uppleva detta.
Det är som om demokratins värsta fiende, rädslans och orons tystnad, tagit fäste i människors förhållande till dessa frågor. Och i den ”jordmånen” har den framväxande extrema högern hämtat sin näring.
Viktiga frågor som berör folkligt engagemang i organiserade former som jag ser förlorat sin kraft där löntagarkollektivet/arbetarrörelsen måste söka sig tillbaka till sina rötter.
Bäste Jan!
Du skriver ”Jag har svårt att förstå att Magdalena Andersson, andra politiker liksom medierna inte ser att det finns ett samband mellan kriget i Ukraina och att de högerpopulister växer sig starka, att kriget skapar ekonomiska påfrestningar i Europa och att folk protesterar mot detta genom att rösta högerut.”
Jag har inte längre svårt att förstå oförmågan att se sambanden. När jag såg Tysklands kansler Olaf Scholtz stå bredvid USA:s president Joe Biden och höra när Biden sa att USA nog skulle ”fixa” den gasledning som Ryssland och Tyskland kommit överens om, ja då blev jag helt perplex. Nu ser vi samma sak hela tiden. Det gäller Rysslands SMO i Ukraina, Israels utrotningskrig mot Palestina, liksom USA:s allt aggressivare handlingar mot Kina. Alla de stater som ingår i det Globala Nord har en gemensam ledare och det är USA-imperialismen. USA är ledaren, och det är bäst att vi lyder bossen, annars kan vi råka illa ut, på ett eller annat sätt. Första gången jag fick detta mer klart för mig var i boken The Withdrawal – Noam Chomsky, Vijay Prashad – Bok (9781620977606) | Bokus, där Noam Chomsky pekar på USA-imperialismen som ”the Don”. Ingår man då i maffiabossens läger, speciellt om man är en mycket liten vasall, så är man också djupt präglad av bossens världsuppfattning, och det moraliska ställningstagande som denna uppfattning innebär. Och den moraliska uppfattningen är inte din och min Jan, inte det svenska folkets. Men den är nu djupt rotad i svensk politikerklass och i svenska informationskanaler.
I förrgår hade Glen Diesen, Alexander Mercouris och Alastair Crook ett mycket intressant samtal Speciellt Alastair C:s resonemang om hur Ryssland nu drar sig undan även ”den anglo-amerikanska” kultursfären var mycket givande.
Det är väl olika för de olika grupperingarna i svensk politik. För borgerligheten har USA alltid varit bossen som de har underordnat sig. Socialdemokraterna hade under Palmes tid en mera självständig hållning gentemot USA. Men det har ju varit en gradvis anpassning till USA för att som det nu ser ut till att helt underordna sig USA.
Jag tycker mig se en likhet mellan Tysklands acceptans av USA:s sprängning av gasledningen och socialdemokratins acceptans av att mordet på Olof Palme inte blev löst. De vill eller vågar inte diskutera att det kanske finns en koppling mellan den utrikes- och säkerhetspolitik som Palme förde och mordet.
Ola Tunader har pekat på att detr va Natoländers ubåtar som kränkte svenska vatten och hur höga officerare samarbetade med utländsk makt för att lägga om svensk säkerhetspolitik.
Är det en tillfällighet att det finns ett samband mellan den man som pekades ut som den som mördade OP och Stay-behind?
Dels kan det vara en ideologisk förskjutning inom SAP men också att någon vridit om armen på viktiga personer inom SAP.
Sedan har vi kapitalets intresse, både i Sverige och USA. USA är fortfarande en väldigt viktig handelspartner för Europa.
Det är en jättefråga att få grepp om varför Europa huvudlöst underordnar sig USA.
”Olika för de politiska grupperna”? Ja de är ju inte identiska, men är de olika på ett avgörande sätt? Hur stort har motståndet varit mot t ex EU och Nato inom V och S? Palme dog 1986! Palme gick i demonstrationståg med Nordvietnams ambassadör i Moskva 1968.
Wikipedia skriver om Palme:
On the international scene, Palme was a widely recognised political figure because of his:
• harsh and emotional criticism of the United States over the Vietnam War;
• vocal opposition to the crushing of the Prague Spring by the Soviet Union;
• criticism of European Communist regimes, including labeling the Husák regime as ”The Cattle of Dictatorship” (Swedish: ”Diktaturens kreatur”) in 1975;
• campaigning against nuclear weapons proliferation;
• criticism of the Franco Regime in Spain, calling the regime ”goddamn murderers” (Swedish: ”satans mördare”; see Swedish profanity) after its execution of ETA and FRAP militants in September 1975;
• opposition to apartheid, branding it as ”a particularly gruesome system”, and support for economic sanctions against South Africa;
• support, both political and financial, for the African National Congress (ANC), the Palestine Liberation Organization (PLO) and the Polisario Front;
• visiting Fidel Castro’s Cuba in 1975, during which he denounced Fulgencio Batista’s government and praised contemporary Cuban revolutionaries;
• strong criticism of the Pinochet regime in Chile;
• support, both political and financial, for the FMLN-FDR in El Salvador and the FSLN in Nicaragua; and,
• role as a mediator in the Iran–Iraq War.
Det är bara att tugga i sig fakta. S lika lite som V skiljer sig idag från de övriga politiska partierna vad gäller utrikespolitik. Kom det någon kritik inifrån S när Hultqvist tvärvände i Nato-frågan? Har någon i S eller annorstädes ens antytt att man bör närmare undersöka de avslöjanden om danskt spioneri på Sverige å USA:s vägnar som kom 2021?
Hultqvist sa i SVT1 om detta spioneri ”det är inte bra”, sedan tystnad. Sverige är en vasallstat åt USA. Att riksdagspartierna bråkar om alla möjliga små och något större ting förändrar inte den saken. Även i Sverige har det hänt mycket sedan 1986.