å bilden en ung man på 20 år mellan två unga kvinnor på sommaren 1904, för snart 106 år sedan, ett år före unionsupplösningen med Norge och 17 år innan svenska kvinnor fick rösträtt. Det är min morfar Percy med Carin på sin högra sida och Margit på sin vänstra. De han just lärt känna varandra och befinner sig på sommarnöje på kurorten Helsjön med sina familjer. Här kan de umgås på ett frimodigt sätt som är helt omöjligt på vintern i stan.
Percy är förälskad i Margit, de är lika gamla. Det kändes med en gång att det var något speciellt mellan dom. Han är också säker på att Margit känner likadant. Carin är Margits äldre syster. Hon är den perfekta kamraten för att deras umgänge ska bli stimulerande. Hon vet att Margit och Percy är förälskade, tycker om att vara med dem och förstår att lämna dem ifred tillräckligt för att de ska kunna ta i varandra som man känner att man måste när kärleken gripit tag.
De är unga men lever i en mycket sträng tid. Den offentliga moralen fördömer föräktenskapliga sexuella förbindelser. Drottning Viktoria av England har just dött, så hennes moral hänger kvar men har ändå börjat gå ur tiden. Att visa sin kärlek är svårt. Att praktisera den är bara en dröm. Men att känna är oundvikligt.
Genom att ingå så kallade samvetsäktenskap vågade några enstaka modiga ungdomar offentliggöra att man har en sexuell relation. Att bo ihop var omöjligt och ansågs än mer provocerande.
Den 20 februari, just detta år 1904, deklarerade två studenter vid Göteborgs högskola, Fritiof Palmér och Signe Garling via en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning att de ingått ett samvetsäktenskap. Det blev stor skandal och intensiv pressdebatt. De straffades genom suspenderdering från sina studier. Det hade alltså just hänt denna höst 1904 några kvarter bort.
Den 22 december hittades en ung medicinstudent Hildur Sandberg död utanför medicinstudenten Adolf Björks bostad på Grönegatan 15 i Lund. De hade också deklarerat ett samvetsäktenskap. Hildur var radikal socialdemokrat, säkert skrämmande i Margits och Percys ögon, men hennes öde måste ha gripit dem. Hur Hildur Sandberg dog har aldrig klarats ut.
Margit och Percy har en mycket lycklig sommar. Den ska följa Percy hela livet som ett hemligt och hans mest passionerade minne.
På senhösten i Göteborg, under en promenad i Slottsskogen, bekänner plötsligt Margit sin stora hemlighet för Percy. Hon är redan bortlovad till Gustaf Ericsson, den berömde Lars Magnus Ericssons son. Det är avtalat och bestämt och alltså ett givet löfte, som omöjligen kan brytas. De ingår någon slags avtal som innebär att de ska förbli vänner, men Percy är djupt bedrövad och känner sig ensam i världen och bestulen på sin stora kärlek. På ett ställe i sin dagbok skriver han ”Aldrig mer ska jag älska någon flicka”.
1906 gifter sig Margit och Gustaf i Berlin, får inga barn och skiljer sig efter några år. Percy inleder istället ett lite pliktskyldigt förhållande med Margits storasyster Carin, som efter Margits sorti vågar visa sin kärlek för Percy. Men Percy älskar inte Carin.
Deras förhållande pågår fyra år i upp- och nergångar. Percy lovar till slut att gifta sig med Carin – när han fått ordning på sitt nystartade Aktiebolag och när föräldrarna uttryckt sitt samtycke. Så blir det aldrig. Affärerna går dåligt och hans far meddelar i brev att familjen, d v s båda föräldrarna, kommit fram till att Carin är ett dåligt val för Percy. Det är visserligen lögn, eftersom hans mamma tidigare uppmuntrat dem och tyckt att de ska gifta sig. Men faderns uppfattning blir rådande.
Carin är mycket på resande fot. Utbildar sig till pianist och sångerska på Singakademie i Berlin och ger konserter i Berlin, Köpenhamn och Göteborg. Carins mamma drabbas av melankoli, vilket gör Carin allt mer sorgsen och mycket upptagen. Mamman tar efter ett par år på hospital sitt liv.
Percy och Carin glider sakta ifrån varandra och Percy inleder i smyg ett nytt kapitel i sitt liv. Under minsta möjliga ståhej gifter han sig i december 1913 i Stockholm (han hade ingen anknytning dit) med en annan Karin. De får tre välskapta barn, som Percy tar mycket ansvar för. Karin är nämligen en tillbakadragen kvinna som allt oftare stänger in sig med sin migrän.
Percy levde till han blev 89, ett långt och innehållsrikt liv, tog sig genom kriser, fann nya möjligheter och hade många intressen. Men dessa tre kvinnor försvann som i ett töcken?
(Blogginlägget publicerat tidigare 2010, här i något redigerat skick)
Vad blev det av den stackars Gustaf Ericsson? I Wikipediaartiklen om hans pappa får vi bara veta när han levde 1880-1965. Hittade ingen dödsannons i SvD. Vidare detektivarbetet gav dock vid handen att han 1904 startade AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik som dock gick omkull 1909. Var det då han skiljdes från sin hustru?
Han verkar sedan ha ritat bilar för Gustaf Nordbergs Vagnfabrik AB. År 1930 byggde firman en sjusitsig täckt kaross på ett Cadillac V8-chassi åt kung Gustaf V.
Deras ansikten och frisyrer tycker jag ser nutida ut. Det hade varit intressant att kunna lyssna när de talade med varandra.
Vidare efterforskning på nätet ger vid handen att Margit Karolina Lindblom gifte sig med Gustaf i Berlin 5 maj 1906. Prosten Gunnar Helander skötte ceremonin. Denna var inte släkt med den beryktade biskopen Helander som avsattes 1954 för fusk vid biskopsvalet (”Helanderaffären”). Däremot var Berlinprostens far Gunnar Helander, som senare blev domprost i Västerås och har gått till historien som en mycket framträdande kämpe mot aparteidsystemet i Sydafrika. Vid hans död uttryckte t o m Pierre Schori sin sorg.
Margits pappa var landsskapsmålaren Berndt Lindblom. Man kan undra varför denne konstnär ännu 1906 höll så hårt på konvenansen. Borde han inte ha varit mer bohemisk?
Nej, ty han var finlandssvensk, från Lovisa men från 1876 bosatt i Göteborg, där han var intendent vid Göteborgs museums konstavdelning 1877–1906 och lärare på Valand. En uppsatt herre, alltså.
Efter brölllopsmiddagen i det exklusiva Grunewald for de nygifta på bröllopsresa söderut som det heter i SvD 10 maj 1906.