På sin blogg Alla dessa dagar fortsätter Carl Bildt att försöka förklara sig. Alla högstämda bedyranden om försvar av svensk tryckfrihet blir samtidigt en kritik av Sveriges Irsraelambassadör Elisabet Borsiin Bonnier. Inte ett ord om henna. Han sitter alltså kvar i knipan. Ambassadörsproblemet kommer kanske att kunna hanteras diskret om man istället ändå antyder att Donald Boström och andra ägnar sig åt en mild form av antisemitism, som visserligen inte i dagsläget är åtalbar, men som kanske kan bli det. Carl Bildts ord kan tolkas så.
”Jag skrev tidigare här att jag kan förstå de starka känslor som väcks inför påståenden som kan upplevas som vädjande till antisemitiska sentiment. … Jag känner personligen också en stor vrede när jag konfronteras med förlöpningar av det slaget i debatten. … Det finns ett förbud mot hatbrott som inbegriper ett förbud mot antisemitisk agitation, men det är rättsväsendets – inte politikers – sak att påtala sådana brott och lagföra dem som till äventyrs sysslar med sådant.”
Ororande, vad kan komma utav detta?
Och detta med att Bildts blogg är UD:s ansikte utåt. Man kan förstå irritationen över denne ensamseglare, som verkar klara sig helt utan medarbetare när politiken ska slås fast. Ohållbart i längden. Sverige lever farligt.
Andra bloggar om: Carl Bildt, Donald Boström, Israel
