BJÖRN WIMAN: DÄRFÖR ÄR JAG EMOT SVENSKT MEDLEMSKAP I NATO

1. För oss i provinsen, som inte prenumererar på DN eller SvD, känns det ganska meningslöst med artiklar som ligger bakom betalvägg. Kopiera hela och lägg ut eller gör en sammanfattning, annars – låt bli att publicera sådant!

2. Det är förbjudet att kopiera och publicera hela artiklar, korta citat är tillåtet. Varför ska jag avstå från att tipsa om artiklar jag anser viktiga? Be en kompis som prenumererar att kopiera och mejla privat, eller besök närmaste bibliotek.

3. Rolf Nilsson måste nog klassas som en gnällspik. Själv är jag mycket tacksam för alla de referenser som lindelof.nu lägger ut. Jag kräver inte att bli matad med sked, vilket RN kanske vill bli.

   Min kritiska synpunkt på lindelof.nu är en annan. Jag tycker att många artiklar ser för mycket bakåt, är för fyllda av nostalgi, omfattar för mycket månande om att visa upp att nu har den och den äntligen gjort/sagt något gott.

   Men är denna min kritik av allvarligt slag? På inget vis! lindelof.nu är en enskild persons goda arbete för att sprida ljus i ett allt mörkare Sverige. Enskilda personer har olika uppfattningar, och lindelof.nu låter dem komma till tals. Själv har jag blivit censurerad en gång och, vad jag minns, och bortglömd någon gång. Så när allt kommer omkring är jag nöjd, och tror mig veta att redaktörn gör ett tungt arbete.

4. Bertil C! På ett ytplan har vi samma åsikt om att redaktören ”till sin stora glädje” finner och visar upp varje skribent som har tyckt rätt. Om orsaken till redaktörens frimärkssamlande har vi olika åsikter. Huvudsaken är inte sådana småsaker, utan Knut L:s goda arbete för åsiktsbildningsfriheten. Därför swishar jag nu 500 kr till denna tidning. Gör detsamma, ni som läser detta.

   Du skrev att ”själv har jag blivit censurerad en gång”. Jag tycker det är bäst att låta ”censur” betyda statliga eller statsframtvingade hinder för meningsyttringar. I denna tidning finns blott redaktörens beslutanderätt, som sig bör.

5. Månatligen bidrager jag med 100 kronor till lindelof.nu. Jag tror det är lättare för herr redaktören att arbeta med små jämna bidrag än plötsliga swishningar. Det är min uppfattning Jan Arvid G. I mitt bakhuvud har jag också tanken ”Vad i helvete kostar den där förbannade Smålandsposten jag prenumererar på, och vad får jag för det?” Då känns det som en förmån att bidra till lindelof.nu. En dag kanske den bloggen råkar ut för samma häxjakt som steigan.no.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.