Biskop Eva Brunne, t.v. och Härnösands biskop Tuulikki Koivunen Bylund i prideparaden 2009 (Bilden tagen från QX, "Sveriges största Gaynyhetssajt")

Biskop Eva Brunne är säkert en bra människa. Men en mogen och klok person ska naturligtvis kunna bortse från personliga antipatier mot politiska grupperingar i sin tjänsteutövning som biskop, särskilt om man ska hålla predikan för riksdagsmännen inför riksdagens öppnande.

I sin predikan i Storkyrkan gjorde hon ett misstag. Hon apostroferade en grupp nyinvalda riksdagsledamöter (som hon personligen ogillar) och pekade med hårda ord indirekt ut dem som diskrimineringsbenägna i största allmänhet. Det blev trots försvaret av människovärdet till ett angrepp på vår demokrati. Eller annorlunda uttryckt, ett officiellt angrepp på drygt 300 tusen väljares personliga val. Hur de utpekade valde att reagera kan diskuteras. Men att biskop Eva Brunnes formuleringar var politiskt omogna och olämpliga framstår för mig som helt klart.

De flesta i pressen försvarar henne. Den enda avvikare jag hört är den konservativt kyrklige Göran Skytte. Resten skrattar åt SD-ledamöterna som tågade ut och menar att de på så sätt avslöjade sig själva. Det kan emellertid lika lätt beskrivas som att de faktiskt kände sig kränkta av biskopens sammankoppling av demonstrationerna mot SD:s inträde i riksdagen dagen innan med det självklara påpekandet om alla människors lika värde.

De olämpliga orden i predikan som få citerar är:

”I går kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism …”

Många fler människor än de drygt 300 tusen SD-väljarna förstår att det är SD hon menar. Därför stärker det SD:s ställning och ger dem än mer sympatier.

För övrigt anser jag att det faktum att riksmötet öppnas med en gudstjänst i Storkyrkan är en anakronism, en kvarleva som borde ha avskaffats samtidigt som riksdagsarbetet moderniserades på 70-talet. Inte för att alla traditioner är av ondo, utan för att det som kan störa demokratins utveckling förstås bör reformeras.

Till sist: Varken Sverigedemokraterna eller biskop Brunne deltog i demonstrationen i lördags mot att svenska soldater skjuter för att döda fattiga motståndsmän och kvinnor i Afghanistan. Vems människovärde är det man egentligen värnar?

Läs också: DN idag, DN 2010-10-07, SvD 2010-10-07, Aftonbladet 2010-10-06, Aftonbladet 2010-10-06

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

Föregående artikelDet är isande kallt i vårt land
Nästa artikelÖsthammars kommun försvarar strandskyddet
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

3 KOMMENTARER

  1. Vari består det felaktiga och olämpliga i att en kristen präst, i detta fall en biskop, predikar mot rasism och för alla människors lika värde? Är det inte just det som är kärnan i den kristna tron och evangeliets viktigaste budskap? Svenska kyrkan är inte längre statskyrka och prästerna inte några statliga ämbetsmän eller politiker. Däremot kanske det, precis som du skriver Knut, är dags att skrota traditionen med gemensam riksdagsgudstjänst inför det nya riksdagsåret. Den traditionen är ju helt och hållet en kvarleva från statskyrkotiden. Eller också får man låta riksdagens talman sköta predikan, neutralt och menlöst, så att alla blir nöjda och känner sig vederbörligen välsignade …

  2. Du pekade själv på dilemmat. Eva Brunne var mer än en kristen präst under denna riksdagsöppningsgudstjänst – även en officiell talesman. Därför var inledningen av avsnittet om lördagens anti-SD-demonstrationer olämplig. Allt hon sedan sa var självklarheter för de flesta av oss och helt i linje med den kristna tron, som jag förstått den. Demokratins formaliteter är viktiga, särskilt i kristider.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.