Följande intervju med Noam Chomsky är från den 5 maj och är gjord av Wladislaw Jachtchenko på Argumentorik-Akademie i München. Chomsky svarar de avgörande frågorna om Ukrainakriget.
missa inte ”KRIGET ÄR ETT VANSINNIGT EXPERIMENT AV USA!” – CHOMSKY INTERVJUAS AV WLADISLAW...
Noam Chomsky säger i intervjun att Förenta staterna och Väst utför ett vansinnigt experiment: avstyra diplomatiskt framförhandlad kompromissfred och i stället beväpna Ukraina för att experimentellt utröna huruvida Vladimir Putin kommer att A) draga sig tillbaka i nederlag och nesa eller B) använda de vapen han har (kärnvapen).
Jaha. Varför då inte utforska denna frågeställning: ”Vilket vansinnigt experiment utför Rysslands statsledning?”
Noam Chomsky föreslår att suveräna territorialstaten Ukraina ger upp en del av sin självbestämmanderätt (suveränitet) för att säkra freden för sig själva och världen.
Låt oss spinna vidare på den tråden. Folkrepubliken Kina skulle frivilligt kunna gå med på att Republiken Kina (Taiwan) visserligen i princip tillhör det odelbara Kina, men att Folkrepubliken Kinas statsledning tills vidare kommer att avstå från att försöka få militär kontroll över Taiwan, och att Folkrepubliken Kina dessutom kommer att deltaga i en förtroendeskapande avspänning kring Taiwan.
Detta skulle bidraga till fred. Överenskommelsen vore visserligen principiellt diskutabel och svårsmält för Folkrepubliken Kina med tanke på Kinas historia av angrepp från stormakter, men Förenta staterna anser ju sig ha en legitim maktsfär över Stilla havet till de ”hedersvita” östasiatiska staterna, som Noam Chomsky med ett rasistiskt uttryck äskar att kalla de östasiatiska länder som i demokratiska val har valt en västlig samhällsmodell med rättsstat och allmänna val. Och Förenta staterna har maktmedel att hävda sin sfär. Då är det väl bäst att realpolitiskt ta hänsyn till det tills vidare, och tillämpa min föreslagna diplomatiska lösning?
Tycker någon att detta vore en dålig idé?
Men Jan Arvid G, Rysslands statsledning har ju provocerats att övergå från diplomati till olagligheter. Eller som Chomsky exemplifierar: Versaillesfreden gav världen Hitler.
Jan Arvid G, jag tror det ryska experimentet under december ifjol gick ut på att undersöka om de likt Kennedy 1962 med blott vapenskrammel kunde tvinga bort motståndaren från sina gränser. Det experimentet lyckades inte, och när vi nu står där vi står anser jag likt Chomsky att den allt överskuggande frågan är: hur undviker vi en katastrofal eskalering och hur får vi slut på kriget?
Knut L!
Korthet i skrift är bra, men jag förstår inte på vad du svarade på, och vad svaret betydde.
Jan Arvid G!
”Men Jan Arvid G, Rysslands statsledning har ju provocerats att övergå från diplomati till olagligheter.” Alltså deras diplomatiska utspel i december 2021, som provokativt helt avvisades av USA och dess allierade, ställde dem till slut i en omöjlig situation. Då övergick de till olagligheter (och försökte undvika ordet krig för att dölja det värsta).
Om du ordentligt kollar på intervjun med Chomsky drar han parallellen med första världskriget. Versaillesfreden krattade manegen för en Hitler i Tyskland med kända följder. En oklok fred som ledde till ett ännu värre krig. En oklok fred i Ukraina idag kan leda till något ännu värre än Putin i Ryssland. Man kan lära av historien.
Knut L, tack för längre svar.
Här finns många frågor. Finns det någon sannolikhet för att ett beslut om fullt krig mot Ukraina INTE var fattat i december 2021?
Var Ryssland (eller Rysslands statsledning) ställda i en omöjlig situation i december 2021? Hur?
Jag kollar ordentligt på material som meddebattörerna föreslår innan jag skriver. Du vill inte föreslå vad en ”klok” fred skulle vara, men vad menar du att en ”oklok” fred skulle vara?
Slutligen, min fråga ”Vilket vansinnigt experiment utför Rysslands statsledning?” var ett skämt med den västerländska vänsterns reflexmässiga inställning att det egentligen bara är Förenta staterna med allierade som kan göra riktigt fel. Andra makter kan blott bli provocerade till att göra fel.
Man skulle ju kunna säga att Vladimir Putin genomför ett ”vansinnigt experiment”: ”Jag fortsätter och fortsätter att kriga, och antingen ger Väst upp, eller så blir det storkrig.” Men den tanken kan inte uppstå i Noam Chomskys tankevärld.
Ryssland ansåg i december 2021 (som jag tolkat det) att måttet var rågat med Nato-provokationer och att de var starka nog att i nödfall kunna gå i krig. Så tänker man som ledare för stormakter. Biden uttalade sig för övrigt tydligt häromdagen att de var beredda att gå i krig med Kinna om så skulle krävas. Ja, Ryssland gav sig in i ett krig med Ukraina som fick ett annat förlopp än vad de (antagligen) hoppats och trott. De hade säkert hoppats på att Zelensky skulle ge upp när 100-tusentals soldater beväpnade till tänderna marscherade mot Kiev och Charkiv. Men målet (som jag tolkar det) var inte att besätta de två största städerna utan att militärt ta kontrollen över Donbass. Och det är vad de nu också genomför – till ett helt onödigt högt pris. Sagorna om att Putin är i färd med att återupprätta det gamla Sovjetimperiet är USA-propaganda.
Den där ständigt upprepade meningen om att ”den västerländska vänstern” och dess ”reflexmässiga inställning att det egentligen bara är Förenta staterna med allierade som kan göra riktigt fel. Andra makter kan blott bli provocerade till att göra fel” är ganska tröttsam. Chomsky, och vi andra som talar om proxykrig och USA-provokation är inte antiamerikaner – trots indianutrotning och slavsystem i historien. Men vi har med det i bedömningen av USA:s nuvarande krigspolitik, det finns latent i Förenta staternas rasistiska politiska tradition. Men där finns också goda upplysningstraditioner.
Jan Arvid G!
Återigen drar du in ovidkommande bedömningar, som leder tankarna från sakfrågorna, när du ställer frågan om vem som kan göra ”riktigt fel” till skillnad från ”bara provocerat fel”. Jag förstår inte utifrån vad du ställer frågor om ”rätt” contra ”fel” i samband med Ukrainakriget.
Vem bestämmer vad, eller finns bara ett genuint POLITISKT svar på den frågan?
Vi, som utanförstående bedömare, har ju ingen anledning att ta ställning här. Om man inte ger sig in i den gamla diskussionen om ”nationell självbestämmanderätt” förstås, men den har du, såvitt jag kan se, aldrig berört i dina inlägg. Det enda jag kan tolka fram är någon sorts rätt till ”statligt självbestämmande” enligt ditt resonemang. Och då blir det hela ändå en renodlat politisk fråga.
Knut L!
Vad menar du med ”Förenta staternas rasistiska politiska tradition”? Att det finns rasister i USA (precis som på många andra håll i världen) går ju inte att ifrågasätta. Men har den därför blivit tradition? Vi skulle lika gärna då tala om en tysk rasistisk tradition med hänvisning till Hitler och med framtoning i dagens skarpa uppslutning för Ukrainas sak.
Knut L!
Ditt ord ”tolkar” förklarar skillnaden mellan våra resonemang. Våra olika tolkningar omöjliggör samsyn – men samsyn är inget egenvärde, så det gör inget.
Du menar att Rysslands mått var rågat av Nato-provokationer, och att det utlöste storkriget.
Jag pekar på den just nu existerande russofascismen. Under de senaste århundradena har rysk politisk makt och Moskva-orienterad rysk etnicitet avancerat norr om Svarta havet bort till nuvarande Odessa oblast. Russofascismen eftersträvar Anschluss.
Förenta staterna är ett imperium och de sämsta sidorna av dess politik har orsakat miljoner dödsoffer. Förenta staternas åtgärder uppfattas med rätt eller orätt som provocerande av andra stormakter.
Men faktorn som avgör att vi har ett storkrig i Europa är russofascismen. En ”normal” stormaktspolitik från Ryssland skulle nöja sig med Krim och diverse småkrig och kontrollerade zoner i Moldavien, Georgien och Ukraina, och vasallstater som Vitrutenien, eftersom Ryssland hade ohotad säkerhet före 24 februari, Russofascismen däremot vill ha en rejäl Anschluss av ideologiska skäl. Dessa frågor är bedömningsfrågor som vi inte kan enas om.
Du menar att jag skrev en tröttsam kritik mot förment antiamerikanism. Men jag hade inte antiamerikanism i tankarna. Jag tycker att Noam Chomsky resonerar konstigt. Enligt honom är ett västligt ”vi” den enda aktören som har ansvar för att välja mellan diplomati och storkrig. Den nuvarande västliga kursen i detta val kallar han ett ”vansinnigt experiment”. Jag uppfattar det som att Noam Chomsky betraktar Vladimir Putin som en naturfaktor som det ansvarsförpliktade väst har skyldighet att ta med i sina beräkningar. Han säger inte att Folkrepubliken Kina har ansvar att uppmana Ryssland till att dra sig tillbaka till ställningen 24 februari, eller att landet Ryssland har ansvar för att stödja en fascistisk ledare, eller att Vladimir Putin genomför ett ”vansinnigt experiment” med sitt krig. Detta ensidiga fokus på Förenta staterna beror nog på att Förenta staterna identifieras med kapitalismen.
Att Förenta staterna börjar krig mot Kinna i Västergötland hoppas jag vi slipper?, vad Biden än hotar med?.
Jan Arvid G!
För det första, Ukrainakriget är inget storkrig. Storkriget är det som riskerar att utlösas om både Ryssland och Nato involveras i direkta strider.
”Russofascism” är ett begrepp som inte ens går att finna på Wikipedia. Men du tar till det för att karaktärisera Putin. Men, att alternativet till Putin skulle vara en demokratisk västvänlig ledare är önsketänkande. Alternativet skulle däremot kunna bli något mycket värre en Putin, kanske en ”rysk fascist”.
Noam Chomsky som ”naturfaktor” förstår jag inte heller. Vad menas med det? Att Chomsky anser att väst har skyldighet att ta med Putin i sina beräkningar är däremot fullt rimligt. Hans beskrivning av vad väst nu gör med Ukraina som ett gigantiskt och farligt experiment, är också fullt rimligt.
Dina perspektiv verkar alltmer sammanfalla med de som just nu dominerar i Vita huset och på Downing Street. Det förvånar mig verkligen.
Knut L!
Jag tänkte att ett krig med tiotusentals döda kunde vara ett ”storkrig” i en skala ”lokalt krig – storkrig – världskrig”. Ryssland mot Nato skulle närma sig ”världskrig”. Distinktionen jag ville göra är den mellan ett ”fullt utvecklat krig” som påverkar tiotals millioner – det kriget har vi nu – och ”begränsade lokala krig”, som det som fanns i östra Ukraina efter 2014. Jag avstår gärna från ordet ”storkrig”. Ett ord X skulle behövas i skalan ”lokalt krig – X – storkrig – världskrig”.
Efter mönster av det etablerade ”austrofascism” skriver jag ”russofascism” i stället för teleskopordet ”rascism” (rashism) som finns utförligt beskrivet på engelska, ryska med flera Wikipedior, eller det otympliga ”Russian fascism”, som också är etablerat internationellt.
Stycket med ”naturfaktor” var väl otydligt skrivet av mig. Jag menade att Noam Chomsky verkar tycka att Vladimir Putin är en faktor given av omständigheterna, som ”vi” (Väst) är förpliktade att hantera.
Han (och du) menar inte att Ryssland eller Kina är förpliktade att välja en kurs som leder bort från världskrigsrisken. Han (och du) skulle aldrig beskriva detta som att Vladimir Putin har kastat tärningarna i ett ”vansinnigt experiment”. Om detta kan vi bara säga att vi talar förbi varandra.