Chris Hedges: Ett förutbestämt folkmord

Illustration av Mr Fish på The Chris Hedges Report.

---

Folkmordet i Gaza är det sista steget i en process som inleddes av Israel för årtionden sedan, skriver den tidigare New York Times-korrespondenten Chris Hedges på sin Substack 30 mars. Översättning av Henrik Linde och Redax.

Det finns inget överraskande i Gaza. Varje skrämmande detalj i Israels folkmord har telegraferats i förväg. Det har pågått i decennier. Att beröva palestinierna deras land är det bultande hjärtat i Israels bosättarkoloniala projekt.

Fördrivandet har haft dramatiska historiska ögonblick – 1948 och 1967 – när väldiga delar av det historiska Palestina togs i beslag och hundratusentals palestinier rensades bort. Fördrivandet har också utförts stegvis – stöld av land i slow motion och ständig etnisk rensning på Västbanken, inklusive östra Jerusalem.

Hamas och andra motståndsgruppers anfall in i Israel den 7 oktober 2023, som dödade 1 154 israeler, turister och migrantarbetare och då omkring 240 personer togs som gisslan, gav Israel förevändning till vad de länge hade längtat efter – den totala utplåningen av palestinierna.

Israel har utplånat 77 procent av sjukvårdsanläggningarna i Gaza. 68 procent av telekommunikationsanläggningarna, nästan alla regerings- och kommunala byggnader, centrum för handel, industri och jordbruk, nära hälften av alla vägar, över 60 procent av Gazas 439 000 hem, 68 procent av alla bostadshus – bombningen av Al-Taj-tornet i Gaza stad den 25 oktober dödade 101 personer, inklusive 44 barn och 37 kvinnor, och skadade hundratals, och man har utplånat flyktingläger. Attacken mot flyktinglägret Jabalia den 25 oktober dödade minst 126 civila, därav 69 barn, och skadade 280. Israel har förstört eller skadat Gazas universitet vilka nu alla är stängda. 60 procent av alla andra utbildningsanläggningar inklusive 13 bibliotek. Man har också förstört minst 195 kulturhistoriska platser, inklusive 208 moskéer, kyrkor och Gazas centrala arkiv som innehöll 150 års historiska arkiv och dokument.

Israels krigsflygplan, missiler, drönare, stridsvagnar, artillerigranater och fartygskanoner pulvriserar dagligen Gaza – som är bara 322 kilometer långt och 64 kilometer brett – i en brända jorden-kampanj som inte setts sedan kriget i Vietnam. Man har fällt 25 000 ton sprängämnen – motsvarande två atombomber – över Gaza. Många av målen är utvalda med artificiell intelligens. Man släpper ostyrd ammunition (”dumma bomber”) och tvåtusen punds ”bunker buster”-bomber mot såväl flyktingläger och tätt packade stadskärnor som mot ”säkra zoner” – 42 procent av de palestinier som dödats har varit i dessa ”säkra zoner” dit de var tillsagda av israelerna att fly. Över 1,7 miljoner palestinier har fördrivits från sina hem, tvingade att söka skydd i överfulla UNRWA-skyddsrum, sjukhuskorridorer och innergårdar, skolor, tält eller utomhus i södra Gaza, och ofta leva intill stinkande bassänger av orenat avloppsvatten.

Israel har dödat minst 32.705 palestinier i Gaza, därav 13.000 barn och 9.000 kvinnor. Detta betyder att Israel har slaktat 187 personer om dagen inklusive 75 barn. Man har dödat 136 journalister, många av dem om inte de flesta medvetet utvalda som mål. Man har dödat 340 läkare, sjuksköterskor och andra som arbetar inom vården – fyra procent av Gazas sjukvårdspersonal. Dessa siffror är inte ens i närheten av de verkliga dödstalen eftersom bara de döda som registrerats i bårhus och på sjukhus har räknats och de flesta av dessa anläggningar inte längre existerar. Dödstalet, när de som saknas räknas med, ligger väl över 40.000.

Läkare tvingas att amputera ben utan bedövning. De med svåra medicinska problem – cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, njursjukdomar – har dött av brist på vård eller dör snart. Över hundra kvinnor föder barn varje dag med liten eller ingen tillgång till vård. Missfall har ökat med 300 procent. Över 90 procent av palestinierna i Gaza lider av allvarlig brist på mat och man tvingas äta djurfoder eller gräs. Barn dör av svält. Palestinska författare, akademiker, vetenskapsmän och deras familjemedlemmar har spårats upp och avrättats. Över 75.000 palestinier har sårats och många av dem blir handikappade för livet.

Orealistiskt många Hamaskrigare

”Sjuttio procent av registrerade dödsfall har konsekvent varit kvinnor och barn”, skriver Francesca Albanese – FN:s speciella rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i de palestinska områden som ockuperats sedan 1967 – i sin rapport som publicerades den 25 mars. ”Israel lyckades inte bevisa att de återstående 30 procenten, det vill säga vuxna män, var aktiva stridande för Hamas – en nödvändig förutsättning för att de skall vara lagliga mål. I början av december hävdade Israels säkerhetsrådgivare att de dödat 7.000 terrorister, detta i ett stadium av kampanjen där totalt mindre än 5 000 vuxna män hade identifierats bland förlusterna, och därmed hävdade man alltså att alla dödade vuxna män var ’terrorister’ ”.

Israel använder språkliga knep för att inte behöva ge någon person status som civil eller någon byggnad – inklusive moskéer, sjukhus och skolor – skyddad status. Palestinierna är alla stämplade som ansvariga för attacken den 7 oktober eller beskrivs som mänskliga sköldar för Hamas. Alla byggnader ses som legitima mål för Israel eftersom de påstås vara kommandocentraler för Hamas eller sägs härbärgera Hamas kämpar.

Albanese skriver att dessa anklagelser är ”en förevändning” använd för att rättfärdiga ”dödandet av civila under en täckmantel av påstådd laglighet vars allomslutande karaktär endast bekräftar folkmordsuppsåt”.

Vad gäller omfattningen har vi inte tidigare sett ett överfall på palestinierna av denna storlek men alla dessa åtgärder – dödande av civila, berövande av land, godtyckligt frihetsberövande, tortyr, försvinnanden, avstängningar som påtvingats palestinska städer och byar, rivningar av hus, återkallande av uppehållstillstånd, deportationer, förstörelse av infrastruktur som uppehåller det civila samhället, militär ockupation, avhumaniserande språk, stöld av naturresurser och då särskilt vattenkällor – har länge definierat Israels kampanj för att utrota palestinierna.

Ockupationen och folkmordet skulle inte vara möjliga utan att USA ger Israel 3,8 miljarder dollar i årligt militärt stöd och nu sänder ytterligare 2,5 miljarder dollars värde i bomber, där det ingår 1.800 stycken MK84 2000-punds-bomber, 500 stycken MK82 500-punds-bomber och jaktflygplan till Israel. Detta är också vårt folkmord.

Folkmordet i Gaza är kulmen på en process. Det är inte en ensam handling. Folkmordet är den förutsebara upplösningen i Israels koloniala nybyggarprojekt. Det är inprogrammerat i den israeliska apartheidstatens DNA. Det var här Israel måste hamna.

Sionistledare är öppna om sina mål.

Israels försvarsminister Yoav Gallant förklarade efter den 7 oktober att Gaza inte skulle få ”någon elektricitet, ingen mat, inget vatten, inget bränsle”. Utrikesministern Israel Katz sade: ”Humanitär hjälp till Gaza? Ingen elektrisk kontakt skall slås på. Ingen vattenpost skall öppnas.” Jordbruksministern Avi Dichter hänvisade till Israels angrepp som ”Gazas Nakba” och syftade på den Nakba eller ”katastrof” som mellan 1947 och 1949 drev bort 750.000 palestinier från sitt land och då tusentals massakrerades av sionistiska miliser. Revital Gottlieb, Likud-ledamot i Knesset, skrev på sitt konto i sociala media: ”Riv ned byggnaderna! Bomba utan urskillning!! … Jämna Gaza med marken. Utan barmhärtighet! Denna gång finns inget utrymme för barmhärtighet!” Ingen överträffade kulturminister Amichai Eliyahu, som stödde användande av kärnvapen mot Gaza som ”en av möjligheterna”.

Budskapet från Israels ledarskap är entydigt. Förinta palestinierna på samma sätt som vi förintade de infödda amerikanerna, australierna förintade den första nationens folk, tyskarna förintade hererofolket i Namibia, turkarna förintade armenierna och nazisterna förintade judarna.

Detaljerna är olika. Processen är densamma.

Vi kan inte åberopa okunnighet. Vi vet vad som har hänt palestinierna. Vi vet vad som händer palestinierna. Vi vet vad som kommer att hända palestinierna.

Lättare att låtsas

Men det är lättare att låtsas. Låtsas att Israel kommer att tillåta humanitär hjälp. Låtsas att det blir ett vapenstillestånd. Låtsas att palestinierna kommer att återvända till sina förstörda hem i Gaza. Låtsas att Gaza kommer att återuppbyggas. Låtsas att den palestinska myndigheten kommer att administrera Gaza. Låtsas att det blir en tvåstatslösning. Låtsas att det inte är något folkmord.

Folkmordet som USA finansierar och upprätthåller med vapenleveranser säger något om inte bara Israel utan om oss, västerlandets civilisation, om vilka vi är som folk, var vi kommer från och vad som definierar oss. Det säger att vår omtalade moralitet och respekt för mänskliga rättigheter är en lögn. Det säger att färgade människor, särskilt om de är fattiga och sårbara, inte räknas. Det säger att deras hopp, drömmar, värdighet och strävanden efter frihet är värdelösa. Det säger att vi vill säkerställa global dominans genom rasifierat våld.

Denna lögn – att västvärldens civilisation är grundad på ”värderingar” så som respekt för mänskliga rättigheter och rättsstat – är något som palestinierna och alla de i den globala södern, liksom de infödda amerikanerna och svarta och bruna amerikaner har känt till i århundraden. Men med folkmordet i Gaza i live stream blir den lögnen omöjlig att upprätthålla.

Vi sätter inte stopp för Israels folkmord eftersom vi är Israel, infekterade av vit överhöghet och berusade av vår dominans över världens tillgångar och makten att utplåna andra med våra industriella vapen. Kommer du ihåg hur New York Times-kolumnisten Thomas Friedman dagen före kriget i Irak sa till Charlie Rose att amerikanska soldater skulle gå från dörr till dörr från Basra till Bagdad och säga till irakierna ”sug på den här”? Detta är det amerikanska imperiets sanna credo.

Världen, utanför de industrialiserade fästningarna i det globala norr, är akut medveten om att palestiniernas öde också är deras. När klimatförändring äventyrar överlevnaden, när resurserna blir knappare, när migration blir ett måste för miljoner, när jordbrukets avkastning minskar, när kustområden översvämmas, när torka och bränder sprider sig, när stater kollapsar, när väpnade motståndsrörelser reser sig för att bekämpa sina förtryckare och deras ombud, då kommer folkmord inte att vara en anomali. Det kommer att vara normen. Världens sårbara och fattiga, de som Frantz Fanon kallade ”jordens fördömda”, kommer att bli nästa palestinier.