Den 25 oktober 2009 skrev jag om bilden här intill av Crudos förlisning.
Reaktioner inflöt sakta men säkert, vilket fick mig att 2 januari 2011 skriva Crudos förlisning II.
Nu har ännu mer material om denna dramatiska händelse den 7 februari 1973 inkommit. En av hjältarna från räddningsoperationen, Olle Engelbrektson, f d överinspektör i Kustbevakningen och nu bosatt i Hunnebostrand, har själv skrivit en lång och initierad skildring av hur den mycket farliga räddningsaktionen gick till.
För att kunna läsa den i lugn och ro på papper (om man så vill) har jag redigerat texten som ett pdf-dokument för nedladdning och utskrift. Mycket nöje med läsningen och …
Tack Olle!
_______________
Nu har det blivit 2 januari 2012. Igår inkom följande kommentar på Crudo I från Micael Virdstedt.
”Det var intressant att finna lite skrivet om Crudo från Donsö, själv vill jag minnas att vi låg i Skärhamn och avvaktade bättre väder och när senare vinden mojnat fortsatte vi inomskärs norrut med fraktfartyget Krossfjord som jag arbetade ombord på.
Kråkesunds Gap är ett lömskt ställe man bör vara försiktig med vid kraftig pålandsvind, vi passerade Crudo där hon nu stod på land efter att den 7:e februari i den hårda vinden, c:a 25 m/s, begärt hjälp via VHF-radion då dom höll på att driva på land.
TV 102, som låg på Käringön, avgick omedelbart och var framme efter 15-20 minuter och efter en snabb bedömning av läget för tankern och två besättningsmän som spolats iland beslöt befälhavaren, kusttullmästare Sören Martinsson, att sätta tullkryssaren rätt upp på land i lä om haveristen.
Manövern lyckades och det blev därigenom möjligt att sätta iland tre av tullkryssarens besättning för räddning av de nödställda. Det var genom kylan i vind och vatten nödvändigt att ge de skeppsbrutna en snar hjälp.
I mitt eget album finns de kort jag själv tog på Crudo där hon stod på land med ett betydligt lugnare hav i väster.”
Idag kom också korten från hans Instamatickamera från 60-talet, som jag nu publicerar:
Foto från norr
Foto från väster
Tack Micael!
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Bohuslän, Edshultshall, Hunnebostrand, Kråksunds gap, sjöräddning, Crudos förlisning
Hej.
Min pappa och två av hans arbetskamrater från Eriksberg bestämdes sig för att köpa Crudo då hon stod på land.
På februarilovet 1973 åkte pappa Thorvald Örnberg, jag (10 år gammal), Sven Fransson (smålänningen) och Otto Ljungerman (estländaren) ut men julen (Örnen på Bassholmen) ut till den Stora båten som stod på ”gapet”.
Som tioåring var det ju fantastiskt att gå på denna stora båt. Pappa som inte var rädd för arbete övertygade sina kamrater om att ”vi köper båten”. Sagt och gjort, möte bestämdes på Donsö och båten köptes på plats för 2000kr.
Nu startades ett arbete med att bränna ner Crudo på plats. Bränarställ lånades på Eriksberg och gasflaskor hyrdes på Renbergs järn i Stenungsund. Alla helger fram till midsommar tillbringades på Brödö.
Vädret där ute var inte alltid med dem. När gasflaskor skulle i land kunde det vara svårt. Pappa och Sven var i kullen. En lina löpte i land till Otto. Glasflaskorna sänktes i sjön varvid Otto drog dem i land som ingenting. Det var en stark man.
Vid midsommar hyrdes två pråmar från Göteborg som bogserades upp med en bogserbåt. Vädret var gynnsamt så man kunde lägga en pråm långsida Brödö västsida och bogserbåten på utsida och dra alla plåtar och lasta pråmen.
Vilken 43-åring skulle hitta på detta och utföra det på sin fritid?
Nåväl, när midsommar var över så låg Crudo i två pråmar på väg till Göteborg.
Om allt detta arbete gav någon förtjänst vet jag inte. Pappa ville inte prata om det. Tyvärr.
Men som liten pojk var detta ett enormt äventyr…