Den svenska regeringen har beslutat att dra in allt stöd till FN-organet UNRWA – den enda verkligt fungerande aktören för humanitärt bistånd till den drabbade befolkningen i Gaza. Beslutet borde vara den avgörande droppen för att nu anmäla regeringen för medhjälp till krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Den israeliska krigföringen i Gaza har när detta skrivs kostat över 46.000 palestinier livet. Omkring 107.000 har skadats, många med livslånga handikapp som följd. 70 procent av offren är kvinnor och barn.
Sedan snart ett år utreds Israels krigföring av FN:s högsta juridiska instans, den Internationella Domstolen (ICJ) i Haag, som misstänkt folkmord. Samma domstol konstaterade den 19 juli att Israels ockupation av de palestinska områdena i sin helhet är OLAGLIG och snarast måste upphöra. FN:s Generalförsamling har 17 september med stor majoritet fastställt att ockupationen måste upphöra inom 12 månader. Slutligen har den Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) i Haag utfärdat en efterlysning av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant – tillsammans med tre ledare för palestinska Hamas – för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Den svenska regeringen har från dag ett till nu försvarat den israeliska ockupationsregimens ”rätt att försvara sig” mot de man ockuperar. Man har inte reagerat när israeliska ministrar kallat palestinierna ”mänskliga djur” eller förklarat att ”det inte finns någon oskyldig i Gaza”. I FN-omröstningen om avbrytande av ockupationen lade man ner sin röst. Och när Israel i början av året helt ogrundat anklagade UNRWA för att stödja terrorism lade man snällt ner det svenska humanitära stödet – tills opinionsläget gjorde att man tvingades återupptaga det.
Trots att ICJ förklarat att alla stater är skyldiga att se till att man genom sin politik inte bidrar till att den israeliska ockupationen kan fortsätta, har den svenska regeringen fortsatt sitt samarbete med Israel som om ingenting hänt. Det handlar om saker som förmånliga handelsavtal, samarbete inom idrott, kultur och vetenskap och – inte minst – ett utvecklat vapensamarbete. Mitt under massakrerna i Gaza har Sverige tecknat ett nytt avtal värt 1,7 miljarder kronor med ockupationsmaktens främsta vapentillverkare Elbit, och ytterligare många hundra miljoner är avsatta för inköp av israelisk vapenteknologi.
Sedan 2 månader utsätts nu befolkningen i norra Gaza för en ny utsvältningskampanj av den israeliska krigsmakten. Endast sporadiska hjälpsändningar kommer in, och människor har börjat dö av hungerrelaterade sjukdomar. Israel har ”förbjudit” UNRWA att verka i Israel och på de ockuperade områdena (inklusive Gaza) – och när den nye svenske biståndsministern Benjamin Dousa, efter ett besök i Israel, eftergivligt beslutat att åter dra in allt svenskt stöd till UNRWA, borde måttet vara rågat.
FN:s säkerhetsråd förklarade den 30 oktober enhälligt (alltså även USA) att ingen annan organisation än UNRWA är kapabel att förse invånarna i Gaza med nödvändig hjälp, och FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme (WFP) – som av Dousa lanserats som en alternativ väg för svenskt bistånd – har meddelat att man inte klarar av att axla detta ansvar. Trots detta står det svenska beslutet fast.
Slutsatsen kan bara bli en. Den svenska regeringen har – trots att man vet vad som händer i Gaza, trots FN:s och dess domstolars direkta och tydliga beslut och anvisningar, trots medvetenhet om att till exempel framkallad utsvältning av en civilbefolkning är förbjudet enligt internationell humanitär rätt – trots detta ändå beslutat att fortsätta stödet till den israeliska folkmordspolitiken fullt ut. Man gör sig därmed skyldig till medhjälp till exakt de brott – inte minst utsvältning – som ICC nu efterlyst de israeliska ledarna att ställas till svars för.
Den rimliga konsekvensen är därför att nu också anmäla de ansvariga ministrarna i vår egen regering till svensk domstol för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten. Om inte våra egna jurister klarar av detta får vi ordna olika medborgarinitiativ för att få en granskning till stånd.
