”De fyra ryttarna” i Apokalypsen av Albert Dürer (klipp)
Efter den frikännande domen i Solna tingsrätt mot en man som anklagats för att misshandla sin hustru ställer sig frågorna helt själv. Det märkliga är inte domen i sig, några påtagliga bevis fanns inte. Det märkliga är istället vad de två nämndemännen anfört som skäl för sina ställningstaganden.
I domskälen framförs djupt fördomsfulla och rent rättsvidriga resonemang om allmänt ohederligt kvinnligt beteende, att den åtalade mannen ”verkar vara från en bra familj, till skillnad från henne vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan”, att i ”dessa kretsar” (kvinnans) är det så här det går till och allt det här ”sänker trövärdigheten” hos kvinnan. Första tanken är att det här kan inte vara möjligt, men Aftonbladet har visat dokumenten. Det står där i svart på vitt.
Jag läser om nämndemannasystemet i svenska tingsrätter och konstaterar att lokalpolitiskt utsedda lekmanna-nämndemän är i majoritet, och varje nämndeman deltar på helt jämlika villkor med de lagfarna domarna i alla avgörande omröstningar. Nämndemän har även rätt att bifoga motiveringar till domen, vilket uppenbarligen skett här.
Alla ledamöter i svenska domstolar måste svära den så kallade domareden (4 kap. 11 § Rättegångsbalken). Den har ett ålderdomligt språk med ett starkt bjudande innehåll. Men förstår alla den? Förstod Hasan Fransson och Ebtisam Aldebe vad de läste när de svor den?
”Jag Hassan Fransson/Ebtisam Aldebe lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”
Så till frågorna…
- Har Solnas centerpartister, som nominerat dessa personer, själva förstått vad domareden betyder och sedan försäkrat sig om att de nominerade också förstått? Säkerligen inte.
- Och hur kan Centerpartiet i Solna nominera personer till nämndemannaposter, som i andra sammanhang förespråkat sharialagar?
- Och hur kan sedan Solna kommunfullmäktige godkänna sådana personer?
- Och finns det ingen bland Solnas lokalpolitiker eller bland anställda tjänstemän som begriper dessa frågor och att rättsväsendet är en grundsten i demokratins fundament – som inte tål några sprickor?
- Och kan detta eller liknande saker hända på fler platser i landet?
Man häpnar faktiskt. Men förmodligen är det så illa att låg medvetenhet och okunskap om demokratins fundamenta spritt sig som ett virus i hela den svenska politiska apparaten idag. Det mesta av verklig demokratisk handfast substans verkar nu poröst som gammal våris, som ersatts med lösa formuleringar om värdegrund. Inte mycket att stå på.
Kanske får jag vara så fräck att jag citerar en icke okänd svensk författare från en understreckare i SvD 31 maj 1980 – för 38 år sedan. Han ger här en bild av situationen i skiftet mellan 70- och 80-tal, som man måste vara lite till åren för att själv minnas. Denna artikel kanske kan ses som en tidig liten demokratiutredning. Det var då som demokratins förfall satte igång på allvar. Kanske du kan lista ut vem som är författaren.
De intellektuella och mediafolket, detta uppblåsta mellanskikt, har i stället lyckats organisera sig själva för sina egna syften. Sålunda har vi full sysselsättningstrygghet för intellektuella; genom samverkande organisationer och statliga organ får de ut en stor andel av statens och kommunernas budget. Deras organisationer kontrollerar massmedia och bestämmer genom deltagande i skötseln av dessa både rekrytering och nyttjande. Det är kanske inte en klass men det är åtminstone ett starkt korporativt skrå som organiserar sig längs klasslinjer.
20 år senare hade vi en riktig statlig Demokratiutredning som leddes av Bengt Göransson. Den pekade ut alla stora problemområden. Men den fick hård kritik, så ingenting hände…
Nu kommer En handbok för demokrater, som ska bli ett ”studiematerial för de samtal som ska arrangeras runt om i Sverige i samarbete med studieförbund och folkhögskolor”. En rad svenska ”goda demokrater” deltar i ”satsningen” och har skrivit i boken. En av dess företrädare säger till Dagens Nyheter: Det viktiga är att…
… nå de människor på landsbygden som är missnöjda. Det är missnöjet som väcker tanken att ”demokratin fungerar inte, vi måste hitta på någonting annat”, fast vi mycket väl vet hur det gick till när de hittade på något annat i Tyskland. Att ge ut en bok och försöka nå dessa människor som känner sig osedda och bortglömda är vad vi kan göra på den här korta tiden.
Så, det kommer att bli väldigt mycket snack om värdegrund, men mycket lite verkstad. Rättsväsendet är inget satsningens företrädare sysselsätter sig särskilt mycket med.
Men, det här kommer med stor säkerhet alla politiker att höja till skyarna, samtidigt som samma politiker låter rättsväsendet förfalla på lokalplanet för att man inte begriper att domareden oavvisligen måste följas i en demokrati.
Det är inte konstigt, ett centerparti där ledaren Annie Lööf säger sig har Margaret Thatcher som förebild!
Usch!
För egen del häpnar jag inte det allra minsta. Att klaner och islamister ätit sig in i alla samhällsområden, inte minst inom politiken, har varit uppenbart i flera år. Det är först nu man inte, per automatik, blir kallad nazist ifall man påpekar faktum.
Alla som hängt med någorlunda vet att inte bara Centerpartiet har öppnat sin famn. S, V, M och Mp har sitt att förklara.
Ja, så ligger landet. Vi får trösta oss med att vår ledare Löfven fått goda vitsord av självaste Trumpen, gällande vårt villiga samarbete, vår beredvilliga hållning och inte minst det militära förståndet vi äger. Vi får varje dag höra: det går bra för Sverige. Jag hoppas verkligen att Löfven sa Trumpen ett sanningens ord, där i ovala rummet, när ingen annan hörde på!
PS. Onda tungor säger att råttorna nu lämnar skeppet inför höstens kommande nederlag. Skaffa sig jobb, den som kan…
Du har nog rätt Janne B! Värdegrundsdravlet är väl förankrat i hela samhället. Mångkulturen tränger sig in på alla samhällsområden. Vi får se vart det barkar. Inför valet kommer S, M, KD och möjligen även L att springa gatlopp ut på den populistiska högerkanten. Alla vill nu vara SD. Tänk så det kan bli.
Ett folkstyre utan ett folkförsvar är en motsägelse i själva ordet. Och något folkförsvar har vi inte idag. Och statssuveräniteten har vi också givit upp.
Ja, vad är dagens svenska politiska klass mer än en grupp kommunalpolitiker i en överstatlig EU-byråkrati. Och vad är dagens Sverige mer än en storkommun i detta EU/Nato-monster.
Så hur gör vi för att bli av med detta? Ja, något helt vilt i grunden måste till. Stefan Lindgren har föreslagit en svensk femstjärnerörelse.
Vad han menar med detta, vet jag inte riktigt. Men att något superkreativt krävs, den saken är helt klar. En rejäl kulturrevolution skulle man också kunna säga.
Apropå valet i Italien så är det intressant att de ”populistiska” partierna så totalt tagit över den italienska politiska kartan. Efter Trump och Brexit 2016 oroade sig många för att Europa förra året skulle gå i högerpopulistisk riktning. Men efter Nationella Frontens och Wilders Frihetspartis blygsamma framgångar i respektive val 2017, blåstes faran över. Men nu tycks populismen återkomma, denna gång med orkanstyrka i Italien. Var finns sossar och kommunister i Italien numera? Är detta ett förebud på hur den politiska kartan skall komma att ritas om i resten av Europa? Jag är övertygad om att det råder en viss panik lite varstans bland företrädare för de partibildningar som växte fram i slutet av 1800-talet.
Nu inrättas korporativa råd mellan staten och MSM-media mot så kallad Fake News i Sverige. En grundlagsändring är på gång för att försvåra medborgarnas insyn i det offentliga. Läs mer om detta på Johan Westerholms Ledarsidorna.se.
Det är den gamle räven Myrdal du citerar. Lika bra idag!