Det ni! På tyska heter det Die freiheitlichen demokratischen Grundordnung, eines der tragenden Fundamente des Staatswesens. Det gäller alltså Tysklands grundlag, närmare bestämt artikel 21 (moment 2 och 3) – om partiförbud.
2) Parteien, die nach ihren Zielen oder nach dem Verhalten ihrer Anhänger darauf ausgehen, die freiheitliche demokratische Grundordnung zu beeinträchtigen oder zu beseitigen oder den Bestand der Bundesrepublik Deutschland zu gefährden, sind verfassungswidrig.
3) Parteien, die nach ihren Zielen oder dem Verhalten ihrer Anhänger darauf ausgerichtet sind, die freiheitliche demokratische Grundordnung zu beeinträchtigen oder zu beseitigen oder den Bestand der Bundesrepublik Deutschland zu gefährden, sind von staatlicher Finanzierung ausgeschlossen. Wird der Ausschluss festgestellt, so entfällt auch eine steuerliche Begünstigung dieser Parteien und von Zuwendungen an diese Parteien.
I svensk klartext (min fria översättning):
Politiska partier – som i linje med sina målsättningar eller hur dess medlemmar tolkar och agerar – vill försämra, ifrågasätta eller åsidosätta Förbundsrepubliken Tysklands frihetliga demokratiska grundordning är författningsvidriga och kommer att uteslutas från möjligheten att få statliga bidrag. Om så beslutats kan inte längre avdragsrätt hävdas för bidrag till sådant parti.
Jag läser det här på 8 dagar som bland annat hänvisar till tyska Radio Utopie
Nu kommer de alltså, parti- eller organisationsförbuden i Europa. Tyskland, Europas mäktigaste land, går i täten, men vi vet att liknande tankegångar även finns inom den svenska politiska eliten.
Artikel 21 om ”partiförbud” i den tyska grundlagen ”ändrades radikalt” genom beslut i förbundsdagen den 22 juni. Ovanstående paragraf är den som nu gäller. Man nöjer sig med att införa restriktioner för finansiering, än så länge, ett slags partiförbud genom en bakdörr. Man inför ett partiernas B-lag och hoppas därmed framför allt kunna vingklippa de nya expansiva partierna Alternatiev für Deutschland (AfD), Patriotische Europäer gegen die Islamisierung des Abendlandes (PEGIDA) som båda är nationalistiska, EU-kritiska och mer eller mindre öppet rasistiska. De utgör idag ett växande hot mot det rådande systemet, på samma sätt som SD i Sverige.
Men…
med tanke på alla f d nazister som haft inflytelserika befattningar efter 1945, yrkesförbudet under 60-talet och akademikerutrensningarna i samband med återföreningen, är riskerna små för denna nya höger. Däremot har vänstergrupper och vänsterpartier all anledning att oroas, vilket de verkar vara medvetna om – åtminstone i Tyskland (Die Grüne och Die Linke röstade emot i förbundsdagen).
De svenska vänsterpartierna Vänsterpartiet och Kommunistiska partiet verkar däremot omedvetna om dessa risker. De uppbär båda åtskilliga sköna statliga miljoner som kan dras in. Dessutom verkar de allt annat än främmande för förbud mot högerextremister. Nästa steg blir säkert rena partiförbud.
Alltså, indragning av parti- och presstöd till dem som hotar den frihetligt demokratiska grundordningen i statsväsendets stödjande fundament. Kan det bli tydligare? Bokmässebojkottarna utgör här den politiska elitens avantgarde.
Vi bör också komma ihåg att KPD förbjöds i förbundsrepubliken 1956 och partiets tillgångar beslagtogs av staten. Man startade förundersökningar mot 125.000 till 200.000 personer och 7.000 till 10.000 dömdes – partiet hade 6.000 till 7.000 medlemmar 1956!
Även de som inte dömdes förföljdes bl.a. genom att mista sina arbeten och fackliga förtroendeuppdrag. Många av dessa var anti-fascister som suttit i fängelser och koncentrationsläger under nazitiden. Fram till 1958 förbjöds ytterligare 80 organisationer som ansågs styrda av KDP. Lagrummen var: författningsfientlig sammanslutning (§ 90a StGB), kriminell sammanslutning (§ 128–129a), Hot mot staten (§ 88–98 StGB) och högförräderi (§ 99–101 StGB).
Se vidare: KPD-Verbot
Denna historia tillhör *inte* det som brukar firas genom jubiléer i våra lydmedia såsom DDR 1953, Ungern 1956, Prag 1968. Men bojkottförkämparna borde dra lärdom av historien.