FÖRFATTAREN OCH JOURNALISTEN Fredrik Kullberg har skrivit en bok om alla de floskler och allt värdegrundsbabbel som omsluter företagsvärlden och politiken. Det finns förvisso fler böcker i den genren, exempelvis Robert Nybergs böcker, men behovet att ropa att kejsaren är naken är hur stort som helst. Det behövs alltid nya böcker som sätter det rådande språket under lupp. Kullbergs bok är en sådan bok, den är ny, den fångar upp det senaste i floskelvärlden och boken är bra. Och rolig!
Hedersdoktor, rituell utmärkelse avsedd att cementera gemenskapen mellan akademi och maktsfärer /…/ Jens Henriksson, vd Swedbank /…/ Tomas Ledin artist
Miljöbil, ett fordon med negativ inverkan på miljön.
Vinnarskalle, självförhärligande uttryck bland maktpersoner som används för att understryka den egna okuvliga segerviljan /…/ jfr skinhead
Mellanchef, se P, Padel
Det finns ofta en ironisk gliring, en poäng. Men det finns även lite längre och förklarande texter och citat som speglar den floskel som avses. Men det politiska uppdraget är detsamma: att avkläda och bli varse gängse språkbruk (eller Talepunkt som det heter nuförtiden ”makthavares inövade budskap som ideligen repeteras /…/ enligt papegojmetoden”).
Och så håller författaren på, från A (Absolut) till Ö (Österlen), på över 200 sidor.
När jag läser boken ler jag ofta igenkännande men sätter även skrattet i halsen, och blir så där förbannad som det säkert är meningen att läsaren ska bli. Kullberg placerar sig därmed i den del av den upproriska traditionen som använt och använder humor som vapen. (För vidare läsning om denna tradition rekommenderar jag salig Hans Lindströms doktorsavhandling Skrattet åt världen i litteraturen från 1993).
Hokus pokus
En söndag i september 1968 skrev Jan Myrdal i Aftonbladet en skriftställning med rubriken ”Hokus pokus”. ”Som ett led i kättrarnas kamp för att krossa kyrkans makt /…/ måste nattvarden, de heliga mysterierna angripas och klädas av.” Av inledningsorden i nattvarden Hoc est corpus (Jesu kropp för dig utgiven) vred de upproriska upp frasen några grader och fick det till hokus pokus. Det papisterna står och orerar om där uppe är bara hokus pokus. Folket förstod att kejsaren och påven var nakna; att det var dags för uppror.
I Sverige lade man också till sonen ”filijokus” och från den tiden vet idag varje barn vad som menas med hokus pokus filijokus.
Det är just denna vridning som behövs i dag. Och Fredrik Kullberg drar sitt strå till stacken. Han vrider de samtida mörkermännens och mörkerkvinnornas floskler ett varv eller två. Och vips blir det ljusare. Det var bara hokus pokus!
Varumärke, senkapitalistisk beteckning för människa
Valfrihet, individens frihet att välja rikedom, hälsa och lycka i stället för att låta sig begränsas av sjukdom fattigdom och olycka.
Stockholm; The Capital of Scandinavia /…/ Se även U, Utmattningssyndrom
Nyandlighet, personlig och kommersialiserad form av religiositet som uppfattas som fristående från institutioner och medför betydande omkostnader för utövaren.
Logistikpark, komplex av fönsterlösa byggnader kring de svenska städerna, på tidigare förstklassig åkermark.
Idag har det politiska frälset och den ekonomiska överheten nästintill total makt både över den ekonomiska basen och över tänkandet. Och Karl Marx geniala mening från Den Tyska Ideologin (1846) är lika aktuell idag som när han skrev den.
”Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, d v s den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt.”
Hur ska vi någonsin kunna bryta upp från detta? Ja, receptet är förstås det gamla vanliga, klassernas kamp. Och en del av den kampen är kampen om språket och tänkandet. Jag minns hur våra ledande kamrater (Palm, Myrdal, Lidman) uppmanade oss att vara uppmärksamma på orden, de som döljer och de som lyser upp. Blundar jag kan jag än idag höra hur Sara Lidman från podiet vid Vietnamdemonstrationen markerar varje stavelse när hon klargör att vi måste ”försvara detta land mot världens största krigsmaskin”. Det var viktigt att en spade fick vara en spade.
Kullbergs Svensk floskelbok ger samma klarhet. Den är ett vapen, i kamp för en annan ordning här i landet.
Vinjettbild: Svensk floskelordbok, Fredrik Kullberg, Karneval 2022
Underbar text, Leif Str! Kan knappt vänta på att få sätta tänder och tankar på spel i Kullbergs bok! Vad har han t ex att säga om ”samarbetsvillig”, detta nyord som egentligen ska uttydas helt annorlunda.
Eftersom det finns härskande tankar bör det också finnas behärskade tankar. Tankar som finns hos dem som inte är härskare. Och det bör ge hopp om förändringar, att den härskande klassens tankar kan omstörtas av den behärskade klassens egna tankar.
Hej Leif Str!
Har reserverat boken som är beställd och jag står på 7 plats, så jag får nöja mig med: ”Liten ordlista för nusvenskar” av Carsten Palmer från 2003.
Några smakprov:
EKONOMI = konsten att spekulera i aktier.
FOLKHEM = en manande framtidsvision som omärkligt förvandlats till ett oförglömligt minne.
FREDSÖVNING = nytt ord för militärmanöver.
Sidan 30 (om Turkiet och NATO). Redan 2003.
KORRESPONDENT = journalist som sitter i en utländsk stad och klipper tidningar.
MENINGSFRÄNDE = samvetslös parasit som försöker göra karriär genom att slå mynt av andras surt
förvärvade åsikter.
Tack för att du satte igång en trött hjärna, värmen knäcker mig snart, kan någon utföra en regndans, puh.
Björn N!
Ett tips, kolla våra folkliga ordspråk och ordstäv kommer inte på någon bok just nu. Sök upp Folkbibliotek.
Ja Björn N,
hoppas kan vi ju alltid, hoppet är det sista… osv. Men jag tror inte att det du beskriver kan fungera. Varför då undrar kanske vän av ordning (Jan Arvid G t ex)? Jo, för att härskarnas tankar inte ”kan omstörtas” av några andras tankar utan bara genom dessa andras samfällda aktion (t ex i en revolution). Sådana har ju varit några i historien med olika utfall, dock i samtliga fall med en gemensam nämnare:
Det överlevande tankesystemet innehåller en blandning av revolutionära tankar (och förhoppningar givetvis, detta är inte minst viktigt) och de gamla härskarnas tankar. Med tiden tar dock de senare över, inte minst för att de ledande (i många fall ledarEN) revolutionärerna finner sig i en ”behärskande” (som du så riktigt dragit fram i ljuset) ställning och naturligt anpassar sitt tänkande till en härskares uppgift.
Allra tydligast ser vi detta i ”inomborgerliga” revolutioner, typexempel den franska i slutet på 1700-talet, men även i ”socialistiska” eller ”antikapitalistiska” omvälvningar av senare slag. Jag står inte kvar vid Zhou Enlais bedömning att det ”är för tidigt att bedöma franska revolutionens betydelse”, utan anser nog nu i början av det på många sätt kontrarevolutionära 2000-talet att dess betydelse i princip är klarlagd eller kan klarläggas. Men huruvida resultatet av den kinesiska revolutionens seger för drygt 70 år sedan är fullt klar menar jag nog bör noga ifågasättas och granskas, vad än Xi Jinping nu må säga om detta.
Sådant här blir roligare om där finns inblandat uppslagsord som läsaren blir vred över, som Leif Str påpekar.
Definitionsmässigt är det omöjligt för mig att skriva en oväntad definition som jag själv funne felaktig. Men jag kan försöka roa andra läsare av lindelof.nu.
FOLKETS KULTUR = På ålderns höst försöka intressera andra för töntigheter man gjorde för femti år sedan.
ANTIIMPERIALISM = Stödja Folkrepubliken Kinas och Ryska federationens imperialism.
FÖRSVAR FÖR YTTRANDE- OCH TRYCKFRIHETEN = Avvisa kritik av Folkrepubliken Kina, Ryska federationen och Sovjetunionen.
TYSTAD I MASSMEDIA = Gjort sig omöjlig med befängda konspirationsteorier.
NYLIBERALISM = Minska skattetrycket från 50 procent till 40 procent.
REFORMISM = Öka skattetrycket från 40 procent till 50 procent?.
ENA FOLKET MOT HERRARNA = Tjafsa inbördes och dra sig undan när det inte passar längre.
MULTIPOLÄR VÄRLD = Russofascismens och sinofascismens världsherravälde.
Dennis Z ger ju argumenten för varför ”Den stora proletära kulturrevolutionen” utlöstes i Kina. Ett maktövertagande, som 1949, ändrar ju styret, samtidigt som ett enormt lass av gamla tankar finns kvar i samhället, och det även inom den/de klasser som gör revolution. Det krävs nya omstörtningar för att skaka bort utlevade tankar ur inte bara borgares och godsägares skallar, utan (väl mer viktigt) få arbetare och bönder att tänka i nya banor. På papperet verkar det ha misslyckats, men jag säger nog som gamle premiärminister Zhou, att det är för tidigt att göra ett slutomdöme.
Det går bra för Sverige. Alla ska med. Hela landet ska leva. Världssamfundet d v s USA med sina vasallstater. Se där några floskler.
Björn N!
Du tänker lika direkt och klokt som nånsin Bamse eller Nalle Puh! Kulturrevolutionen är ett mycket illustrativt exempel. Den uppvisar både de tendenser jag beskriver i mitt förra inlägg. Både den ”förstelning” och ”återanpassning”, som drabbade 1950-talets äldre ledarkader för att så motverkas av den fortsättning på samhällsrevolutionen, som främst drevs av yngre kadrer ”i karriären”. Just den fasen i Kina avslutades med ”de fyras gäng” mot slutet av 1970-talet och då hade ”kulturrevolutionen” och dess ledning redan svängt igen och arbetade efter de gamla beprövade metoderna som ”demokratisk centralism”, vilket ju bara är ett annat ord för ”ledningens ofelbarhet och diktatur”.
Så småningom kom också Deng Xiaoping tillbaka och ordningen stabiliserades även om det till slut krävdes människoliv 1989 på Tien An Men för att (i varje fall för tillfället och viss tid framåt) cementera samhällets nya utvecklingsväg. Om vi ser på standardhöjningen under de dryga trettio åren därefter är det tveklöst så att det kinesiska folket har tjänat oerhört mycket på detta.
Men vart den ännu i full kraft pågående kinesiska revolutionen går vidare är naturligtvis omöjligt att summera i nuläget. Och även om ”Den stora proletära kulturrevolutionen” bara blev en parentes i samhällsutvecklingen så innehöll den tveklöst element av betydelse för att säkra framgångarna för Kina som folk och nation. Så på den punkten kan vi säkerligen tillämpa Zhou Enlais försiktighetsprincip även om jag, som sagts, anser att den är överspelad i Frankrike. En mycket intressant och tankeväckande studie gjorde Alexis de Tocqueville redan 1856 i ”L’ancien régime et la révolution” (sv övers Den gamla regimen och revolutionen från 2007), så det är inte omöjligt att analysera ett skeende medan det pågår även om slutomdömet får anstå hundratalet år!
En bra grej med Kulturrevolutionen var nog att högt uppsatta kadrers barn (som Xi Jingping) fick se hur det verkligen var ute på Kinas landsbygd. Nu uppges den värsta fattigdomen vara eliminerad. Men annars är väl Maos tankar om hur motsättningar skall hanteras inom folket det mest intressanta för oss i västerlandet, och de tankarna började han ju formulera långt innan det var dags att ”bombardera högkvarteret” 1966.
Sedan finns det ju en förhistoria i Lenins och Stalins Sovjet också, där kvarvarande borgerligt tänkande bekämpades ganska valhänt/hårdhänt/ofokuserat, och som kineserna drog slutsatser av. ”Att behandla kamrater som fiender är att ställa sig på fiendens ståndpunkt”, ungefär. Det gäller alltså att praktiskt försöka förstå hur de människor ”man” (partiet kanske) tänker och fungerar i samhället.
Hej! Leif Str.
I dagens upplaga av P1:s God Morgon Världen så framförde Krönikören Katarina Barrling en förklaring vad en ”Floskel” är och några exempel ur F Kullbergs bok. Står själv i kö av en Biblioteksbok.
Hej Tommy S!
Kul. Jo, Katarina Barrling är värd att lyssna till.
Glömde lägga ut länken till programmet.