in gode vän kommunalrådet satt med i ett telefonväkteri i Radio Uppland om den ökande brottsligheten. Det var före valet 2018. Jag mejlade en fråga om detta, men ingen i panelen nappade. Hur kommer det sig att ingen talar om detta?
Hur många och vilka är kriminella?
Läget blir allt mer ohållbart. Enligt en ny rapport från Institutet för Framtidsstudier, IFF, som kartlagt vad man kallar ”den svenska antagonistiska miljön”, en fin omskrivning för MC-gäng, kriminella nätverk, gatugäng och ren maffia. Men också islamistiska-, vit makt-, autonoma- och fotbollsfirmor, men dem släpper jag från nu. Enligt rapporten finns det 5.693 personer som är med i MC-gäng, 5.094 i kriminella närverk 776 i olika gatugäng, 486 i rena maffiaorganisationer och 719 i andra kriminella konstellationer. Det blir runt 13.000 människor som alltså lever i denna undre värld. Det rör sig i stort sett enbart om utrikes födda eller med två utrikesfödda föräldrar. Endast MC-gängen domineras av svenskfödda med svenska föräldrar. Och bara män!
Denna brottslighet har – knappast förvånande – ökat jämfört med 2014, då Brottsförebyggande rådet beräknade att det fanns omkring 8.000 ”livsstilskriminella”.
Det är helt uppenbart att läget är mycket allvarligt. Människor är rädda i allt större delar av vårt land. Detta får naturligtvis konsekvenser.
Vad gör då politikerna?
Politikerna pratar oavbrutet om problemen med gängbrottsligheten, dödsskjutningarna utanförskapet etc. Men ingen talar om att det blivit extremt lönsamt att ansluta sig till denna undre värld, och att risken för upptäckt är relativt liten, åtminstone för dem som jobbat sig upp från gatunivån. Risken att bli skjuten av någon i en rivaliserande gruppering är förmodligen större än att bli tagen av polisen och bli dömd.
Hörde idag på radion att man enkelt kan försörja sig på att organisera biltrafik till Tyskland, köpa alkohol där och sälja i på undanskymda polisglesa platser i Sverige till relativt låga priser. Den enorma lönsamheten, Öresundsbron, sociala medier och bristande gränskontroll är drivkrafterna. Det vara bara ett så tydligt exempel.
För resurssvaga människor är det inte svårt att försörja sig, utan att försörja sig på ett samhällsnyttigt, någorlunda hederligt och lagligt sätt.
Moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark skrev 2018 i ett blogginlägg att…
”våldskriminaliteten och gängbrottslighet [måste] bekämpas för att besegras i varje del. Innehav av vapen på gator och torg ska vara grova brott. De ska leda till häktning och snabb domstolsprocess. Vapen i samband med brott ska ge straff i högsta straffskalan. Hot mot andra liksom mot det offentliga Sveriges företrädare ska kompromisslöst betraktas som grova brott.
Delaktighet i organiserad brottslighet, grova brott och samröre med kriminella nätverk eller våldsbejakande extremism och rasism liksom brott inom ramen för hederskultur ska leda till upphävande av uppehållstillstånd och utvisning. Olika utanförskapsområden med parallella rättssystem ska mötas av kvalificerade insatsenheter som skapar styrkeöverläge och lägger grund för polisiärt arbete där var och en som begår brott kan ställas inför rätta och få de straff som gäller.”
Det fattas bara ett par meningar om att polisen måste få skjuta skarpt mot allt och alla.
Liberalerna Jan Björklund och Tina Acketoft skrev i en debattartikel i Sydsvenskan 2017:
”Ett starkt EU som bekämpar den organiserade brottsligheten skapar ett tryggare Skåne. Vapen från krigets Balkan hamnar i händerna på kriminella i både Malmö och Helsingborg. Narkotikaförsäljningen som göder de kriminella tar vägen genom Europa till Malmö och Helsingborg […] Liberalerna vill inrätta ett europeiskt FBI. […] EU:s polismyndighet Europol har 900 anställda och EU drygt 500 miljoner invånare. Det ska jämföras med FBI som har 35.000 anställda i ett USA med drygt 320 miljoner invånare.”
Detta var bara några typiska exempel. Alla deltar i racet mot botten.
Ingen talar om grundproblemen
Som sagt, alla diskuterar på samma sätt, som om den organiserade brottsligheten vore ett naturfenomen eller som ett virus från yttre rymden. Vad är då grundproblemen?
Fria kapitelrörelser, fritt flödande varor (och tjänster) och fria strömmar av människor (arbetskraft) i ett gränslöst Europa är dagspolitikens grunbultar i vårt politiska system. I denna liberala utopi ska allt reglera sig själv. Så här är det tänkt att fungera:
De sämre lottade ska söka och få enkla jobb, hålla tillgodo med arbetsförhållanden och löner på en marknadsanpassad nivå, vara duktiga och göra karriärer (gärna starta eget), bli lite mindre fattiga och duktiga konsumenter, betala lite (!) skatt… allt i en evigt lyckosam tillväxtspiral. Det här ska dessutom generera resurser till sjukvård, skola, forskning, polis, försvar och jätteavgifter till EU för klimat- och miljöinsatser…
Att de kränkta, krigsdrabbade, fattiga, gränsöverskridande och segregerade människomassorna söker sig till det resursstarka västra Europa är knappast förvånande. När sedan inte allt blir som i den liberala utopin, måste de mest strandsatta lösa de egna ekonomiska problemen på något sätt – i glipan mellan det önskade och det möjliga. I suget efter pengar, växer den kriminella marknaden. Lockelsen är i det närmaste oemotståndlig och möjligheterna närmast oändliga.
I den liberala utopin – i kombination med den galopperande teknikrevolutionen – har ackumulationen av kapital formligen exploderat. Men alla dessa nya pengar har samlats hos de redan rika. Några har förstås varit lagligt innovativa och uppfunnit något dataprogram (Zennström, Zuckerberg…), blivit fotbollsproffs (Zlatan…) eller vunnit på lotto (Svenne som tittar på TV4). Men dessa är en mycket marginell grupp bland de riktigt rika.
Det finns fortfarande mycket få von Ankor idag (< 1%), men de är ofattbart mycket rikare än förr. Det är bara att kasta ett öga på privatyachterna som ligger och guppar i lyxhamnarna världen över. Och märk väl, detta är bara toppen på isberget. Superkapitalisterna är rikare än medelstora stater idag.
Pengarna är bara elektriska impulser?
När miljarderna dessutom inte behöver flyttas med skyffel och skottkärra som på den gamle von Ankas tid, utan kan flyttas till ett annat konto i en annan del av världen med ett knapptryck, ökar möjligheterna att leda bort små och stora penningströmmar på ett kriminella sätt. Dagens ekonomiska infrastruktur (bank- och finanssystemet) bäddar för kvalificerad ekonomisk brottslighet i megaformat. Här finns oändligt mycket pengar att tjäna och tvätta. Denna infrastruktur är ett annat nyckelproblem.
Alla partier är snart överens om att invandringen måste stoppas. Dels för att lugna högernationalisterna, men också för att man i smyg börjat inse att här finns en anledning till de ökande spänningarna i samhället och en drivkraft till den svällande organiserade brottsligheten. Därför måste flyktingar hållas utanför EU:s gränser på något sätt. Uppsamlingsläger i Turkiet, Libyen och på andra platser kommer att byggas, samtidigt som man slutar satsa resurser på att rädda dem som ändå ger sig ut på havet i bräckliga farkoster mot det rika och fria rörlighetens Europa. Det kommer att kosta pengar, men pengar finns att låna ut hur mycket som helst, vilket bankerna tjänar på.
Men det man inte diskuterar är denna kapitalets fria rörlighet. Det är som om den kommit från Gud. Inom systemet med fria banker skapas också ständigt nya sätt att bedra systemet. Tekniken är inte säker som ett bankvalv. Pengar läcker både in och ut, ibland helt utan kontroll. Här växer alltså den tekniskt avancerade organiserade brottsligheten invasivt (Danske Bank, Swedbank…). Men det talar man inte om, för det är systemets mörka hjärta. Ett ifrågasättande av detta är systemhotande?
Går det att stoppa denna utveckling?
Jag har ingen aning om hur det här ska stoppas. Någon socialistisk revolution – eller någon quickfix med att på något annat sätt avskaffa kapitalismen – tror jag inte på. Inte anarkistiska eller högerextrema statskupper heller. Det borde finnas än fredlig väg – utan allt för mycket blodsspillan. Jag pekar bara ut var jag tror utgör myllan som den organiserade brottsligheten, gatugängen, skjutningarna mm växer och frodas i.
Och såvitt jag kan begripa så borde denna brottslighet minska med exempelvis en finansiell reform där staternas centralbanker fick ansvar för utlåning och penningmängd. Det finns mycket skrivet om detta, men diskussionen hålls borta. Borde vi inte våga tala om denna stora elefant mitt i rummet? Om inte annat så för miljöns och klimatets skull!
De lägst ned på samhällsstegen ser hur de högst uppe i samhällstoppen plundrar den allmänna skattekistan ostraffat, så de tar efter.
Menar du allvar med ditt inlägg så skall du angrippa de bottenlöst giriga i samhällets topp, inte tvärtom.
Wall Street on Parade skriver om dessa tjuverier på hög nivå.
Läs/lär gärna mer här >>
Bäste Dennis N!
Menar du att jag missar det väsentligaste och dessutom pekar dem på samhällets botten som tjuvaktiga? Då har jag antingen uttryckt mig oklart, eller så har du läst slarvigt. Förklara dig gärna.
Knut L!
Problemen torde inte i huvudsak bero på att systemet bedras eller läcker, som du verkar mena. Systemet, d v s kapitalismen, verkar i allt väsentligt fungera som ”det är tänkt” och som K Marx beskrev den.
Att frånta fåtalet privilegiet att besluta om de gemensamt skapade resurserna, det ackumulerade kapitalet, är vår och framtida generationers uppgift. Vägen dit är kanske lång men blir näppeligen kortare för att vi beströr den med önsketänkande om en fredlig framfart. Vi har att hantera de steg och felsteg som görs i vår tid; stora som små. Inbrottstjuvar, langare, utpressare, skattefifflare, bidragsfuskare, misshandlare och andra “småbusar” är alla i någon mening resultatet av kapitalismens otillräcklighet, men det befriar oss inte från skyldigheten att i denna dysfunktionella tid försöka åtgärda också detta sekundära problem. De måste samlas upp och korrigeras, och förslag om hur detta ska gå till, även om de är bristfälliga och kommer från en moderat Hökmark, bör inte hånas.
Bäste Knut L. Jag uppfattar det du skriver precis som jag kommenterat.
Det är människans omedvetna och/eller medvetna natur att sparka nedåt och slicka uppåt.
Inget illa menat.
Ja Knut, du har missat det väsentliga. Kriminalitet generellt är för stort att detaljerat ta upp men du behöver läsa på. Rapporten ifråga är undermålig, Svensson blogg behandlade den för ett halvår sedan, läs gärna där. Han skattade för övrigt, säkerligen mer rätt, till antal max 3000 istället för 15000. Brottsstatistik är svåranalyserad men det verkar finnas 2 brottstyper med klar ökning, bedrägerier och sexualbrott. Det senare dock tveksamt, se Jerzy Sarnecki i gårdagens Aftonblad.
Misshandel, inbrott och liknande har långsiktigt minskat i Sverige. Det som skrivs mest om, dödligt våld, har minskat kraftigt jämfört med för 30 år sedan, från över 1,4 per 100.000 invånare till under 1,2 (förra året 1,05) och det är väl den statistik som saknar större problem med anmälningsbenägenhet och mörkertal.
Det största problemet i detta sammanhang är den felaktiga bild som målas ut i massmedia, i undermåliga rapporter och bland politiker, viss likhet med skolfrågor här.
Ja Karl Johan K, du har säkert rätt om detta med att statistiken är osäker. Men jag tror inte du menar att kriminaliteten – och då menar jag mest den ekonomiska, knarkhandel, smuggling, människohandel, prostitution… – inte är ett samhällsproblem. Det var detta som var min poäng tillsammans med det faktum att vårt ekonomiska system och upplösningen av alla typer av gränskontroller – i frihetens namn – gynnar en ökning av många mycket lönsamma former av kriminalitet. Vad har du för kommentar till det?
Mitt inlägg behandlade inte huruvida det finns problem utan att lösningar på problem måste utgå från en korrekt verklighetsbeskrivning. Statistiken är inte osäker vad gäller dödligt våld till exempel, men i stort sett alla jag träffat tror numera att omfattningen är större än någonsin trots att minskningen långsiktigt är stor. Lars Gustavsson skrev om problemformuleringsprivilegiet och jag tror det är så att om man formulerar problemet utifrån en felaktig föreställning kommer de åtgärder som diskuteras att vara fel eller, som jag tror om brottslighet, till och med kontraproduktiva.
Alltså, gå till läggen och diskutera problemen utifrån forskningen istället för populärbeskrivningar. Min jämförelse med skolfrågor är ju just det att låter man Jan Björklund definiera verkligheten kommer åtgärder att slå fel, så även inom andra områden.
Vad gäller brottslighet är klass den viktigaste parametern och där skulle jag tro vi kan vara överens om åtgärder.
Om jag inte hade beskrivit den organiserade brottsligheten utifrån något slumpmässigt valda exempel, utan bara utgått från att kriminaliteten är ett problem. Hade vi varit överens då? Jag är fortfarande övertgad om att den ekonomiska maffialiknande brottsligheten i alla sina olika varianter är en produkt av det ekonomiska och gränslösa systemet. Kan du inte ge en synpunkt på den saken?
Vad gäller det jag tog upp, traditionell brottslighet, är till exempel gängkriminalitet i stor utsträckning driven av narkotikahandel. Kanske till och med så att en legalisering av lätt narkotika vore mycket verksam i det fallet men det finns ju ett antal andra aspekter på det så det är inte direkt något jag förespråkar. Alldeles klart är nog att de beslut som fattas eller är på gång, som att ta bort straffrabatten, är kontraproduktiva och sannolikt leder till ökad brottslighet.
Vad gäller din fråga tror jag det är korrekt. Generellt bör man arbeta för en ökad politisk styrning av ekonomin om man nu bortser från det du kallar quickfix. Exempelvis – vem skall styra penningpolitik, riksdag eller centralbank? I grunden en fråga om demokratins räckvidd.
Nu kommer vare sig Sverige eller EU att ta initiativ i den riktningen,
alla partier arbetar ju i motsatt riktning.
Bra skrivet Knut! Vår gemensamme vän, framlidne kamrat Bejerot lärde mig en gång att inte fastna i hårklyverier och abstrakta resonemang. ”Ställ dig mitt i den miljö du vill resonera kring, och lita på det du ser.” Ungefär så, sa han, vän av gammeldags empiri, som han var.
Förra veckan tog vi färjan från lettiska Ventspils (nära gränsen till Litauen). Det var en långtradar-färja som svalda oerhörda mängder lastbilar. Förutom de många BMW och Audi (med tonade rutor) som hittade upp på övre däck. Schengens öppna gränser är verkligen vidöppna och släpper igenom alla som vill vara fria och rörliga. Sådan är EU-kapitalismen. Dess DNA gynnar stora och små bovar. Och jag förbehåller mig (likt Brecht) rätten att kritisera alla bovar, oavsett storlek eller bakgrund. Problemet idag är att vårt land saknar gränser och skyddsmekanismer både fiskala och mentala.
Det gränslösa (borderline, i min yrkesjargong) är ett sjukdomstillstånd. ”Håll gränsen!” sa Fälldin.
Tack för dessa klargöranden Karl-Johan K! Då är vi överens om lägesbeskrivningen. En fråga till: Har du gett upp om att ändra politiken i den riktning både du och jag önskar, alltså mer politiskt inflytande över finans- och penningpolitik?
Du har kanske rätt i sak. Med den politiska kopplingen. Men det är faktiskt inte helt säkert att organiserad brottslighet faktiskt ökat i Sverige. Brottsligheten är ju betydligt lägre idag än på 1970-talet. Det fanns organiserad brottslighet redan då. Mr X (Leif Stenberg), Roland Bjuhr, Seth Roland Anér, Folke Hannell och många fler. Den organiserade brottslighetens andel av brottsligheten är dock helt klart högre idag. Men det beror troligen på att brottsligheten minskat ganska mycket (med undantag av bedrägerier som ökat och våldsam död som legat på samma nivå sen 1700-talet). Jag har skrivit 1000-tals artiklar om dessa saker på min blogg. Länkar till några av dem:
http://blog.zaramis.se/2018/01/03/den-minskande-brottsligheten-i-sverige/
http://blog.zaramis.se/2018/01/12/sexualbrotten-okar-inte-det-finns-ingen-valdtaktsepidemi/
http://blog.zaramis.se/2018/01/30/narkotikabrottsligheten-okar-inte/
http://blog.zaramis.se/2018/03/29/det-dodliga-valdet-har-inte-okat-i-sverige-pa-270-ar/
Erkänner utan omsvep att kriminaliteten inte tillhör mina intresseområden. Men på senare tid har jag trots allt funderat en del på det faktum att ingen sätter gängbrottsligheten, bedrägerierna, smugglingen, sexhandeln, människohandeln, dödsskjutningarna… i samband med vårt ekonomiska system. Det behövs inga undersökningar för detta. Storkapitalet och brottssyndikaten växer ihop. Här finns ju stora pengar att tjäna. Det är en blind fläck i debatten. Och nu har även Anders Svensson givit mig rätt i sak.
”Det är människans omedvetna och/eller medvetna natur att sparka nedåt och slicka uppåt.” skriver Dennis N, som om det vore en allmängiltig sanning. Enligt en del av mina bekanta är det nuvarande kapitalistiska samhället också bäst i enlighet med den mänskliga naturen. När jag efterfrågar närmare förklaringar får jag svaret att ”det ser du väl”. Vad är din förklaring eller du kanske till och med har en analys Dennis?
Jag hamnade på en efterfest hos en förtidspensionerad elektriker för c:a 5 år sedan i Lundby, Göteborg. Blev chockad när han öppnade garagedörren, runt
väggarna var det staplat meterhögt med sprit och öl. Han skulle göra affärer med 2 medpassagerare i svarttaxin som kördes av en känd invandrare som
har specialiserat sig på att köra hem fulla personer från krogen.
Numera ger jag mig aldrig ut på liknande äventyr. Och den förtidspensionerade elektrikern ser orolig ut och snabbt passerande när vi möts. Han hade en kompis som körde lastbil ute i Europa som ägde spriten och f d elektrikern fick betalt för lagerhållningen och försäljningen tills nästa leverans.
Det skojas på alla nivåer inte bara av ungdomar. Har dom några förebilder att se upp till?