Varifrån kommer uttrycket ”Caucasian” som beskrivning av vita människor i USA?
På 1700-talet var det en allmän ide att människosläktet härstammade från Kaukasus, eftersom det var där Noaks ark hade gått på grund efter syndafloden.
Den ”kaukasiaska” rasen introducerades av professor Johann Friedrich Blumenbach i Göttingen omkring 1790. Han ägnade mycket tid åt att mäta skallar på höjden och tvären, avstånd mellan ögonen, pannvinklar mm. Han anses vara en av antropologins grundare genom att han förankrade den i kraniometri och linnéiansk taxionomi. En dag fick han in en skalle, som han ansåg hade nära nog perfekta mått. Den var från Kaukasus. Den liknade europeiska skallar men var estetiskt överlägsen, vilket tydde på att det var så Gud hade skapat de första människorna. Vackrast av alla folkslag i Kaukasus var cirkassierna, vilka enligt Blumenbach stod närmast Guds skapelse.
Circassisk kvinna, okänt datum. 
Bella Kukan, ”Miss Circassia”, 2013.
Enligt Florence Nightingale, som reste i området, var cirkassierna ”the most graceful and the most sensual-looking creatures I ever saw”. Efter ett långt krig med Ryssland på 1800-talet drevs de söderut och en del kvinnor såldes och hamnade i sultanens harem. Lord Byron skaldade om detta i sin Don Juan (1818–1824):
Some went off dearly; fifteen hundred dollars
For one Circassian, a sweet girl, were given,
Warranted virgin. Beauty’s brightest colours
Had decked her out in all the hues of heaven.
Her sale sent home some disappointed bawlers,
Who bade on till the hundreds reached the eleven,
But when the offer went beyond, they knew
’Twas for the Sultan, and at once withdrew.
(Don Juan, canto IV, verse 114)
Andra cirkassiska kvinnor hamnade på Phineas Taylor (P.T.) Barnums (1810 – 1891) cirkus, som turnerade i USA. Men redan 1782 hade skönhetsmedlet ”Bloom of Circassia” lanserats och 1802 ”the Balm of Mecca”. ”This delicate as well as fragrant composition has been long celebrated as the summit of cosmetics by all the Circassian and Georgian women in the seraglio of the Grand Sultan” (Den här förnäma och väldoftande blandningen har länge firats som den finaste kosmetikan av alla de cirkassiska och georgiska kvinnorna i storsultanens seralj), försäkrade försäljaren.
En reklambild från ca 1843 på circassiskt hårmode. 
”As a sideshow attraction, Circassian beauties were women with big hair, a reference to the teased (”ulliga”) hair they wore, held in place by beer. Circassian ancestry was not required as in this example.”
När publiken tröttnade på de cirkassiska damerna, omskolade sig en del av dem till svärdslukerskor. The show must go on. Vid närmare inspektion visade de sig för övrigt vara irländska invandrare från södra Manhattan.
Därmed hoppas jag att den vetenskapliga bakgrunden till vår kaukasiska identitet är fullständigt utredd.
Kaukasiska rasen som begrepp kom på modet sedan den ”ariska rasen” blev omöjligt som begrepp. Himmlers Ahnenerbe och Thor Heyerdahl var bara några av de som jagade kaukasiernas ursprung och senare öden, ofta på samma platser (Heyerdahl hade inledningsvis ett visst samarbete med naziforskare).
Heyerdahl fick i Baku hjältestatus när han försökte visa att skandinaverna härstammade från Azerbadjan (Kaukasus). Heyerdahl hade nämligen hittat samma klippmålningar i Norge, Bohuslän och Azerbadjan. Azer som betyder eld kopplade Heyerdahl till ”asar” och menade att enligt Snorre Sturlasson så färdades Oden på de ryska floderna till Skandinavien där han passade på att bli gud. Och eftersom Oden finns i de flesta germanska kulturer t ex i ons-dag så skulle det innebära att kaukasierna i Azerbadjan gett upphov till senare seklers framgångsrikaste kultur.
Som nyligen återfödd nation är det inte förvånande att teorin svaldes med hull och hår i Baku. Spännande teori som i vanlig ordning som alltid när det gäller Heyerdahl är svår att bevisa.
Min farfar satt ofta och läste för mig ur Aku Aku, Heyerdahls bok om Påskön och förra året läste jag den själv inför min Påsköresa. Tyvärr, när jag upptäckte Heyerdahls intresse för att leta efter rödhåriga polinesier så föll den gode Thor ytterligare några pinnhål. Men trots allt, min beundran finns kvar, främst för att han visade möjligheten till annorlunda migrationsvägar.
En mycket underhållande och lärorik redogörelse rörande vår härstamning. Bilagda målning av sultanhovets något burdusa okulärbesiktning av objekt för erotik och annat, riskerar emellertid framkalla viss upphetsning hos oss äldre äldre (dubbelgubbar). Tänk hur det var förr i tiden, alltså före Metoo, BLM å sånt!
Ps. Äldre äldre äldre blir således: trippelgubbe.
Pps. BLM finns inte längre. Bonniers la ner den.
På Wikipedia hittar jag:
”Relaterat till husdjursavel är det äldsta kända svenska skriftliga källan som använder ’ras’, ibland även stavat ’race’, från 1765. Om människor användes det i skrift på svenska första gången 1792. I en äldre, mer bildlig betydelse, med avseende på karaktärsdrag, familj eller samhällsgrupp användes det i skrift första gången 1668. Exempelvis talas det om ’tullsnokarnas ras’, ’förnämare race’, ’Adolf Fredriks ras’ och på detta sätt användes ordet så sent som kring sekelskiftet 1900. Ursprunget till begreppet är omstritt.”
Som gammal biologilärare blev jag genast intresserad av ”tullsnokarnas ras”. Ja det är ett komplicerat begrepp.
Begrepp kan vara svåra. En gång korrigerade jag en elev som vid en naturpromenad pekade på en död talgoxe och sade ”Titta ett fågellik!”. ”Fågelas” sade jag, ”Döda djur kallas as. Döda människor kallas lik.” Och så lade jag till ”Man kan till någon man tycker väldigt illa om säga att hen är ’ett djävla as’, men då betyder det något helt annat.” Jag vet att ungefär hälften av mina elever var mycket irriterade på denna typ av humor. Men å andra sidan var…