manakha_01
Uråldrigt odlingslandskap i Nordjemenitiska bergen [Foto: Wikipedia]
Vi vet idag mycket lite om Jemen. Därför är det också mycket enkelt att hålla borta dagens krig från förstasidorna och framställa det som någon slags primitiv eruption av terroristisk karaktär i ett torrt, fattigt och ofruktbart hörn av världen.

Dags därför att lyfta fram Jemen på samma sätt som Vietnam och andra då dåligt kända länder lyftes fram för oss bortskämda västerlänningar ska förstå något om vidden av kolonialismens och imperialismens brott mot helt oskyldiga människor. Det behövs för att solidariteten ska få fäste. Här kommer nu första delen av mitt korta svar på frågan: Vad är Jemen?

Så länge odling bedrivits
Jemen är det område som grekiska och romerska geografer kallade Arabia FelixDet lyckliga Arabien. Landet är och har alltid varit synnerligen strategiskt beläget på sydvästra hörnet av Arabiska halvön. Det är till ytan lite större än Frankrike och har idag mer än 23 miljoner innevånare. Där finns höga berg och djupa dalar i väster, en lång kuststräcka mot dels Indiska oceanen och dels mot Röda havet och stora torra områden i nordost på gränsen till den Arabiska öknen.

I Jemen finns omfattande lämningar av mänsklig civilisation ända tillbaka till 5000 före vår tideräkning (fvt). Området ligger på gränsen mellan de västerländska och österländska civilisationerna och har alltså sedan Hedenhös korsats av handelsvägarna mellan dessa. Det har präglat det mesta. Men mycket är fortfarande okänt om de förislamska arabiska civilisationerna.

wadi-dhana
Lämningar av den stora Ma’hrib-dammen

Ett av många exempel: Den stora Ma’rib-dammen
Det finns många exempel på exceptionella lämningar som vittnar om urgamla civilisationer i det Jemenitiska området. Ett sådant är den stora Ma’rib-dammen. I sin första version byggdes den ca år 2000 (fvt) och reparerades och byggdes om under seklernas gång i många omgångar, vilket kan konstaterats i daterade inskriptioner på byggnadsverken. Ändamålet var förstås konstbevattning för jordbruk på Ma’ribslätten nordost om bergskedjan.

Den första dammen var 4 meter hög och 580 meter lång och förankrades i ändarna med kraftfulla murverk i sten vid två stora klippor på var sin sida om en dalgången med floden. Omkring 500 (fvt) höjdes dammen upp till 7 meter och ett stensatt breddavlopp tillkom. Konstbevattningen kunde nu utökas väsentligt.

Omkring 400 år senare (ca år 100 fvt) inleddes en påbyggnad av dammen till 14 meters höjd, två slussar för sjöfart i avancerat murverk, en sedimenteringsdamm (för att rena vattnet) och en kilometerlång kanal till en stor vattenreservoar. Dessa arbeten pågick i drygt 400 år, och när de var klara kunde man konstbevattna omkring 100 km² odlingsmark. Man kan lugnt konstatera att man på den tiden arbetade på lång sikt för att skapa välstånd och rikedom.

Det finns en damm på samma plats även idag. Den är en 38 meter hög och 763 meter lång jordvall och är fortfarande till för att befrämja jordbruket på Ma’ribslätten.

Avancerade kungariken
Omkring 800 (fvt) grundades kungariken i det område som nu är Oman och Jemen. Handeln mellan Medelhavet och Indien fick sig ett kraftigt uppsving vid denna tid. Bland annat tack vare att ökande handeln med rökelse blev betydelsefull för kungariket Ma’hrib.

En parentes: Det saudiska kungariket (dagens Saudiarabien) är en mycket modern företeelse och var helt betydelselöst i ännu 1000 år.

År 628 anslöt man sig till profeten Muhammeds då nya lära och befolkningen blev ganska raskt muslimsk.

Norra Jemen – som i realiteten är västra delen utom en ganska smal oceankustremsa – var ett mer eller mindre sammanhållet rike från 800, alltså från rökelseuppsvingets dagar ända fram till 1962.

queen_elizabeth_in_aden_1954
Drottning Elizabeth II med svärdet i hand för att adla några lämpliga objekt i Aden 1954. Prins Philip lite i bakgrunden. Ni har väl inte missat den nya Netflix-serien The Crown?

Inklämt mellan stormakter
Från 1200-talet (europeisk medeltid) härskade Osmanska riket i norr, som dessa små men tidvis blomstrande kungariken i området försökte hålla stånd emot.

När portugiserna upptäckte vägen till Indien runt Godahoppsudden i början på 1500-talet, och kunde skeppa stora mängder varor med stora fartyg utan omlastningar ända till Europa, blev det en nedgång för kungarikena på Arabiska halvöns sydvästra hörn.

Men ett nytt uppsving kom med Suezkanalen på 1800-talet, men då var den mäktiga och brutala brittiska imperialismen på topp och en konkurrent till det Osmanska riket i norr. Jemen satt nu i en riktig rävsax.

Jemen delades och Nordjemen blev med britternas hjälp ”självständigt” 1911. Britterna såg förstås värdet av att kontrollera denna nyckelpunkt vid Afrikas horn, inloppet till Röda havet och farled från och till Suezkanalen.

Alltså, med britternas stöd kunde man ”frigöra” sig från turkarna. Arabrepubliken Jemen kunde utropas som omvandlades till ett nytt kungarike från 1918 – efter första världskriget och det Osmanska rikets sönderfall – som bestod ända till 1962.

Fortsättning följer…

Föregående artikelSOS Jemen!
Nästa artikelSyrien och klimatet
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

4 KOMMENTARER

  1. Romarna gjorde ett misslyckat försök att erövra Jemen år 24 fvt och förlorade en legion.

  2. Tack för att du lyfter fram historia och bakgrund om Jemen!

    Marib-dammen har angripits och delvis förstörts av Saudi-barbarerna som inte tycks sky några som helst medel för att få Jemen på knä.

    Jemens världsarv är måltavla.

    Om inte Löfvén inom en snar framtid får äta upp sitt besök hos de blodtörstiga vandalerna i Riyadh så är det ett starkt tecken på att Sverige totalt har kastat sina principer och normer för humanitet och anständighet överbord.

    I följande video (ca 5 min) lyfter den brittiske journalisten Peter Oborne fram destuktionen av Sanaa’s ”gamla stad” och avslutar med en indignerad kraftsalva.

  3. Medvetna – och helt väck
    Jemen går under i blod och rök. Och vad ska jag göra? Jo, jag ska sätta mig in i saken, läsa de brittiska journalisterna och gå med i solidaritetsrörelsen. Och när jag just inte orkar mer ska jag vräka mig i fåtöljen, klicka in mig på Netflix och glo på The Queen… Om jag nu inte ska sätta på Dylan istället…

    Gör ni så, Roland och Knut? Hur får ni det där att gå ihop? Jag gissar att det jag ser och kväljs över här, det är i sin kärna 40-talistgenerationens djupt schizofrena förhållande till imperiet och den angloamerikanska ”kulturen”. På mig verkar det rubbat. Det måste jag säga.

    Ni är så begåvade, driftiga och välutbildade i era årgångar. ”Medvetna” till tusen. Och samtidigt helt väck.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.