… är rubriken på en artikel i senaste Lyrik-vännen. Det var jag som ringde. Och jag berättade för den poesiintresserade redaktören att jag funnit en opublicerad ungdomsdikt av Anders Österling. Den fanns nämligen bland min morfars papper som jag noga gick igenom i samband med arbetet med boken ”Ett liv, en tid …”. Dikten heter Armod och finns publicerad och kommenterad här.
”Anders Österling är väl inte min favorit” sa en av mina mer poesibevandrade vänner. Jag har ingen uppfattning om hans poesigärning i stort. Jag läser mycket sällan poesi, och när jag någon gång gör ett försök har jag ofta svårt att fjärma mig från att det mest är förkonstlat språk. Men, jag gillar dikten Armod som jag fann. Den visar att välsituerade ungdomar redan 1901 funderade på samhällsklassernas olikhet och borgarklassens relativa instängdhet.
Österling var otvivelaktigt en betydande svensk intellektuell under lång tid. Wikipedia lär oss att:
… Anders Österling redan under läroverksåren skrev om litteratur i Svenska Dagbladet. Hans svensklärare befriade honom under de sista gymnasieåren från uppsatsskrivning med motiveringen ”dina uppsatser kan jag läsa i tidningen”. 1907 gjorde han en studieresa till Paris och åhörde filosofen Henri Bergsons föreläsningar, vilket han senare betecknade som en avgörande impuls (1927 var han med och tilldelade Bergson nobelpriset i litteratur). Han anställdes 1909 vid universitetsbiblioteket i Lund. 1907-1918 skrev han om litterär i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och 1919 värvades han av Svenska Dagbladet och flyttade till Stockholm. Samma år invaldes han i Svenska Akademien efter psalmdiktaren Karl Alfred Melin och blev då akademiens yngste ledamot någonsin. Hela 62 år satt han bland ”De aderton”, längst av alla i akademins historia. 1941 blev han ständig sekreterare, och hans tid som sekreterare (till 1964) präglas av en mängd kvalificerade nobelpris i litteratur. Hans litterära produktion är mycket omfattande, mest poesi.
Litteraturvetaren Jenny Westerström i Lund håller just nu på med en kartläggning av Österlings gärning. Första delen av det arbetet har just kommit ut och heter Den unge Anders Österling. Helt bortglömd är han alltså inte i vår litterära offentlighet.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Anders Österling, Henri Bergson, Jenny Westerström, Svenska Akademien
Jag har arbetat dygn=24-timmarsskift och är vimmelkantig även under de lediga 24-timmarna innan nästa skift som idag blir det sista innan semestern. Jag har inte orkat med så mycket skrivande.
Det här inlägget var bra och intressant för att det visar på betydelsen av det ”lilla”, något jag värnar om i Krattan.
Dikten du funnit i din fars samlingar väckte intresse och genom att skriva ut från Wikipedia m.m har du gjort även mig nyfiken på Anders Österling, som jag nog läser med tiden.
Hej Bror!
Skulle vara intressant och ha tankeutbyte med en människa som har proletära erfarenheter.
sjoing@hotmail.se