BYD (kinesiskt bilmärke) bygger två nya bilfabriker i Europa, en i Turkiet och en i Ungern, för att runda tullavgifterna på bilar från Kina. Foto: XINHUA / STELLA PICTURES / ABACA PRESS
Västvärldens Kinapolitik har ett pris. Bilindustrin får betala dyrt.
De stora bilproducenterna i Europa finns i Tyskland (BMW, VW–Audi, Mercedes), Frankrike (Peugeot, Renault), Italien (Fiat m fl) och Sverige (Volvo). På Volvo Cars jobbar ca 45.000* (förutom alla underleverantörer, som säkert är ännu fler). I den tyska bilindustrin med VW i spetsen jobbar ca 800.000 (förutom alla underleverantörer). Har inga siffror på Frankrike, och Italien, men de sysselsätter med säkerhet också många.
Fossilfritt och klimatsmart
Denna europeiska bilindustri har på senare år satsat mycket på utveckling av fossilfria och klimatsmarta elbilar. För det har man på olika sätt ingått samarbeten med kinesiska bolag. Audi (VW) har sex fabriker i Kina, BMW två, Mercedes en och VW hela 33. De säljer dessutom en stor del av alla sina bilar i Kina. Även Frankrike har starka intressen på Kinamarknaden. Och Volvo Cars (kinesiska Geely) har investerat stort i Västsverige och Volvos elbil Polstar tillverkas i Kina. Utan Kina hade industrin redan varit kraftigt reducerad.
Det finns två sätt att reglera obalanser i handel mellan länder, antingen genom fredliga samarbeten och avtal eller genom att ensidigt införa tullar och sanktioner mot sina konkurrenter. Fram till 2014 följde man den första linjen. Därefter styrde man successivt in på den andra, som nu trappats upp till ett veritabelt handelskrig mellan USA/EU+ (”den samlade Västvärlden”) och det framväxande BRICS (”globala syd”). Detta krig strider mot principen om frihandel, som sedan 1800-talet utgjort en grundbult i liberala demokraters tankevärld. Man verkar beredd att gå hur långt som helst i denna kraftmätning. Industrilandet Tyskland lät sig förnedras genom att tillåta USA att spränga sin egen navelsträng NordStream.
Biltullar mot Kina
På senare år har Kina i snabb takt kapat andelar av bilmarknaden i Europa och i USA. Var femte elbil i Sverige är idag tillverkad i Kina. Detta hotar svensk och europeisk bilindustri. USA införde redan i maj 2024 tullar på 102,5 procent på Kinatillverkade elbilar, vilket fördubblade priserna i USA. Därför föreslog Ursula von der Leyen först lite försiktigt en utredning om Kinas subventioner av sin bilindustri, därför kunde också hon spola ner sina heliga frihandelsprinciper och den 4 juli lämna beskedet att höja tullarna på Kinatillverkade elbilar från 10 till mellan 25 och 30 procent i slutet av 2024 – för att rädda vad som räddas kan av Volvo, BMW, VW och alla deras underleverantörer.
Ett exempel: Volvos speciella elbilsmärke Polestar tillverkas i Kina. Om tullarna skulle helt slå igenom på kundpriset skulle den nya Polestar 3 kosta 1.160.000 kronor. Vem kan betala det?
Det här leder mig också till en annan mycket motsägelsefull sida av saken; EU:s ”absolut nödvändiga klimatomställningspolitik”. Enligt den ska transportsektorn elektrifieras. Att då göra elbilar i västvärlden 30-100 procent dyrare lär inte gynna den saken. Alltså, hellre klimatkatstrofer än billiga kinesiska elbilar.
Krigen är toppen på isberget
Att de två stora pågående krigen är toppen på detta isberg av ekonomisk förvandling av världen, tycks få av våra politiker tänka på. Ett slut på de militära krigen mellan huvudkombattanterna skulle på sikt kunna öppna för samarbeten och rimliga avtal om framtidens världshandel – och inte minst underlätta åtgärder för att sätta stopp för ytterligare miljöförstöring och fler klimatkatastrofer. Vore inte det en bra idé? Kan man inte tänka så om man är liberal?
* Siffran ändrad efter kommentar av K-J Karlsson
Ja 1968 hade vi en studieresa till Italien där besökte vi Fiat i Turin, 64.000 arbetade där och mitt största intryck var cyckelparkeringen, hur finna sin cyckel när man skulle hem?
För någon månad sedan såg jag en intressant dokumentär på AxessTV Den gröna omställningens baksida – Nya energikällors miljöpåverkan. Att den inte har sänts på SVT har sin förklaring. Då skulle det ju bli två konkurrerande tankar, en tanke för mycket för SVT:s mångfald.
När det gäller frihandel så har Storbritannien och USA vetat hur man ska hantera den för egen vinning. I uppbyggnadsskeden är man mot frihandel – tills man byggt upp sitt näringsliv så man kan konkurrera ut de man träffar framtida frihandelsavtal med. Skulle sedan frihandeln visa sig konkurrera ut dig själv så blir man raskt emot frihandel. Det är så frihandel använts genom historien.
Volvo Cars, personbilstillverkaren, har ca 43.000 anställda varav ca 23.000 i Sverige.
USA för ekonomiskt krig mot stora delar av världen, och särskilt mot fattiga länder. Så mycket som 60 procent av dem är för närvarande under amerikanska sanktioner visar Washington Post i artikeln ”How four U.S. presidents unleashed economic warfare across the globe”.
1. 1/3 av alla nationer på jorden är nu sanktionerade av USA. Detta drabbar fattiga länder oproportionerligt mycket (varav 60 procent är länder som klassats som låginkomstländer av Världsbanken) under amerikanska sanktioner av ett eller annat slag.
2. Sanktioner har blivit en enormt korrupt lobbyingindustri på flera miljarder dollar, som berikar tidigare amerikanska tjänstemän anställda i främmande länder såväl som oligarker.
3. Biden är presidenten som – i en storleksordning – hade den högsta sanktionsfrekvensen med vid ett tillfälle i sin administration en salva på över 6.000 sanktioner på bara två år.
EU följer naturligtvis i USA:s spår och lyckas snart ha sanktionerat ner sina egna ekonomier i avgrunden. Dessutom är det inte omöjligt att EU spricker p g a frågan om sanktioner, Ungern och Slovakien står först på tur. Å andra sidan växer en mäktig allians av länder fram med majoriteten av världens befolkning, de sanktionerades allians. Stommen i den alliansen är BRICS, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika och en rad andra länder som står på kö för att bli medlemmar.
Sverige som tidigare hade en god relation med världens samtliga länder och en mer långtgående frihandelspolitik än EU har de senaste decennierna valt att låsa in sig i den lilla grupp av rika länder som står för flest krig och elände i världen samtidigt som den goodwill vi hade i 3:e världen förloras. Vet inte om västs makthavare tänkt tanken att om man utsätter större delen av världen för sanktioner så blir de för det första värdelösa och för det andra blir man själv lämnad isolerad.