Nu knakar det i ”den nya välfärdens” fasad. Betygsgenomsnittet i de fyra vanliga niondeklasserna (en av fem är elitklass) sjunkit långt under genomsnittet för Stockholms alla nior. Satsningen på elitklasser drar alltså ner resultaten på Rinkebyskolan. Det här sker på skolan där TV-läraren Stavros jobbar, där rektor fått Nationalencyklopedins Kunskapspris och där elever får priser från Nationellt centrum för matematik och Kungliga Vetenskapsakademien. [DN 2008-10-17]
Det visar tydligt att minskade förväntningar på eleverna drar ner prestationerna. De fyra ”vanliga” klasserna blir ohjälpligt förlorare. De ställs åt sidan, får sämre bemötande, tappar sugen, blir besvärliga och arbetar sämre. Trots att skolan säkert rycker ut med både speciallärare och kuratorer för dessa elever. Det handlar alltså mest av allt om förväntningar. Att det ska vara så förbannat svårt att fatta!
Men som tur är tar föräldrar och elever sig ton och ställer rektorn till svars, som snabbt vänder kappan efter vinden [DN 2008-10-20]. Frågan är varför han inte talar om att alla utlovade åtgärder kommer att spräcka budgeten.
Läs även andra bloggares åsikter om betyg, elitklasser, förväntningar, Nationalencyklopedins Kunskapspris, Rinkebyskolan
Knut, jag tror du har helt rätt. Man ska inte underskatta förväntningarnas inverkan på eleverna. Samhället förväntar sig inte att invandrarbarnen i Rinkeby ska klara sig – snarare tvärtom – och därför förväntar de sig själva inte det heller. Att skapa en ”elitklass” och sedan fyra ”B-klasser” som får klara sig bäst de kan är vansinne, inte minst med tanke på Rinkebyskolans förutsättningar.
Som eleven Noor Mousawi säger i första DN-artikeln du länkar till: ”Vi pratar jättemycket om det här. Det är en nervös stämning i klassrummen och det ökar risken för att vi skolkar.”