Det blev en dyr historia, som började med att en extremt dyr elräkning från Vattenfall landade i brevlådan (datorn). Cirka fyra gånger högre än den vanliga kvartalskostnaden. Jag kollade genast in förbrukningen på ”mina sidor” och konstaterade att den 25 december 2020 sköt förbrukningen helt omotiverat i höjden. Då var jag inte ens där.
Jag rannsakade mitt minne. Har jag glömt spisen, vattenkokaren golvvärmen eller någon annan strömslukare på? Nej, allt var normalt. Värmen i huset var normal för årstiden, ställd på lägsta möjliga för att undvika frysning. Vad är felet, kan det vara fel på Vattenfalls elmätare?
Jag kontaktade min vän elektrikern som medgav att, jo det händer att det blir fel på Vattenfalls elmätare. Han erbjöd sig att installera en parallell mätare för att kunna kolla mot Vattenfalls. Vi stämde träff några dagar senare och han installerade mätaren. Nu var det bara att vänta och se.
Samtidigt hade jag anmält ett klagomålsärende via Vattenfalls kundtjänst att något måste vara fel med tanke på den fyrdubblade elräkningen. Jag blev då kontaktad av en trevlig och kunnig tjänsteman som utan omsvep medgav att det måste vara något fel och att det visserligen är sällsynt – på promillenivå – att elmätarna mäter fel, men det händer. Jag kände mig väl bemött och tagen på allvar och tjänstemannen började fråga mig lite om vad som fanns i fastigheten. Jag upplyste då att jag har investerat i en dyr bergvärmeanläggning och att den har tickat och gått utan problem i snart tio år (underförstått att den kan det knappast vara).
– Men, innan vi gör något annat, sa han då, tycker jag ändå att du ska kolla att bergvärmepumpen fungera som den ska.
Jag råkade ha ett ärende till stugan med snickarkompisen någon dag senare varpå jag förklarade situationen med elräkningen och bad honom ta en titt på värmepumpen.
– Men, den är ju inte igång, sa han.
Det fanns tre små lysdioder med tillhörande symboler och en liten display som sa något för mig obegripligt. Han pekade då på en av lysdioderna och sa att den ju inte lyser. Då fattade jag att pumpen inte var igång.
– Men det är ju varmt i huset som vanligt, sa jag.
– Ja, men det beror på att när pumpen stannar går kraftiga elpatroner igång för att hålla värmen.
Det där visste jag egentligen, men att det var så det fungerade låg djupt begravt någonstans.
Alltså, fel på bergvärmepumpen. Vi ringde genast min vän rörmokaren, han som installerat anläggningen, och han lovade komma dagen därpå. Nu närmar vi oss lösningen.
Men enkelt var det inte! Han konstaterade att vätskenivån (sprit) var för låg och att den måste fyllas på. Vi pratade inte om varför den var för låg. Som när man fyllde kylarvätska i bilen förr tänkte jag. Med en ganska krånglig procedur pumpades så sprit in i systemet och vi hörde hur det bubblade och gurglade. Men han hörde också ett svagt pysande. Först pyste det luft och sedan sprutade det plötsligt sprit på ett ställe som för mig var nästan osynligt och framför allt svåråtkomligt.
– Aha, muttern är spräckt, sa rörmokaren.
Så började en krånglig reparationsprocedur för att byta ut den spruckna muttern (bilden) och en rörböj mot en ”pressad koppling” (mycket tåligare enligt rörmokare) på det nästan oåtkomliga stället uppe på pumpen. Han fick balansera på en ranglig trappstege, men det gick till slut bra. Spriten kunde så pumpas in till rätt nivå och värmepumpen kunde sättas igång och ge ifrån sig sitt vanliga trygga brummande, som jag inte hört på länge – utan att reagera.
Nu har jag tagit ett ordentligt spadtag i sparkassakistan och betalt den dyra elräkningen och inväntar både vännens elektrikern och vännens rörmokaren räkningar. Jag kommer inte att tacka nej till ROT-avdraget. Men fortfarande funderar jag på de enorma spänningar som kan uppstå av temperaturväxlingar och som spräcker en stor och kraftig mässingsmutter.
Se det positivt, det var inte en skruv som du har lös, det var bara en mutter.:-)
MVH
Vi får vara glada att vi inte bodde i Texas under köldknäppen där nyligen.
Huvudsaken är att inte individen Knut Lindelöf sprängs, så vi debattörer kan få ta del av hans förnuftiga analyser!
På tal om det. Om du skaffar Axess TV så kan du ibland se Ann-Sofi Mutter spela med sin orkester av unga musiker och sin amerikanske ackompanjatör Lambert, glömde just hans efternamn. Gränslöst! Hur är det möjligt, frågar man sig.
Leif Stålhammer!
Så där kan man verkligen inte säga när en vän har tråkigheter. Jag säger som Maja (i Rocky) när hon av misstag raderade ut hela uppsatsen på datorn, och varken Rocky eller Mange eller Smacks verkade bry sig: ”Hade ni varit tjejer hade en återskapat dokumentet, en hade gråtit medkännande och en hade bakat en sockerkaka.”
”Pax för att grina”, sa Rocky.
Humanisten lär sig teknik ”the hard way”…?
Om man nu skall säg något om ”En sprucken mutter” är att det var trevlig läsning om de mindre, men ack så förargliga, missöden man kan råka ut för.
En lärorik historia.
Det där är ett ’legendariskt’ fel. Kretsen som går ner i berget håller rätt låg temperatur, ofta runt noll C. Det betyder att det finns en avsevärd tendens att fukt kondenserar på de kalla ytorna. Fukt (vatten) i kombination med starka dragspänningar i mässingsmuttern kan då leda till sk spänningskorrosion. Har man lite otur uppstår en spricka efter x antal år.
Åtgärd: håll dessa muttrar så torra det går, dra inte åt ’för mycket’.
Man kan också dra åt med 8 kantiga muttrar, den på bilden – de allra vanligaste – har 6 kanter. Då blir i allmänhet den tunnaste delen av godset något tjockare. Förvisso noterar vi att i det här fallet har sprickan faktiskt uppstått vid en tjockaste punkten där 2 facetter möts…..?
En annan lösning kan vara att göra muttern i ett annat material…., typ rostfritt, med förbehållet att rostfritt finns i en mängd olika sammansättningar och att spänningskorrosion också kan uppstå för dessa.
Naturligtvis har en erfaren röris initierade synpunkter på detta problem.