Det var ju Ryssland som anföll Ukraina, klart de har rätt att försvara sig! Och det var Hamas som angrep Israel, klart de också har rätt att försvara sig! Så enkelt är det mina vänner. Därför är både Ukraina och Israel värda förbehållslöst stöd i sin rättfärdiga kamp mot bestialiska Hamasterrorister och mot de autokratiska ryska imperialisterna. De som anfaller demokratier måste mötas av motstånd. Annars är vi alla snart slavar under terrorister eller diktatorer. Så, ”är det verkligen fred vi vill ha, till varje tänkbart pris?” (Hoola Bandoola, 1971)
Att nu FN:s generalförsamling och säkerhetsråd lockats ur spår och med stora majoriteter krävt ett omedelbart slut på Israels försvarskamp visar hur allvarligt läget är. Ska alltså terrorister kunna skära halsen av små barn och våldta värnlösa kvinnor utan att det demokratiska världssamfundet ska kunna reagera? Ska den inte kunna förhindra att den judiska staten Israel förintas?
Ukraina har kämpat heroiskt i snart två år och offrat sina unga män i kampen för allas vår frihet och demokrati. Hittills har de lyckats stoppa den ryska krigsmaskinens hänsynslösa framfart. Ska de nu lämnas i sticket? Ska den demokratiska kristna västvärlden inte kunna avvara lite av sitt överflöd för att rädda Ukraina ur den ryska slagbjörnens vassa klor och bidra till att stoppa dess framfart? Och ska man inte kunna ta den kostnadsökning det innebär att avstå från den billiga ryska fossila gasen? Tror man inte längre på att klimatet måste räddas genom att stoppa koldioxidutsläppen? Sprängningen av NordStream-ledningarna utgör ju en fantastiskt möjlighet för oss att ställa om till vind-, sol och annat förnybart och därmed rädda vårt underbara jordklot.
Nej, kära läsare, västvärlden står inför sin största utmaning sedan man befriade Europa från nazismen för snart 80 år sedan. Så, ”är det verkligen fred vi vill ha? Är vi alldeles säkra på det? Att det värsta av allt är krig”. Bombningarna av de tyska städerna i slutet av andra världskriget och atombomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki var ju bomber i fredens tjänst. Och glöm inte fredsbomberna över Jugoslavien 1999. Tänk på det nästa gång någon vågar kräva eld upphör i Gaza.
Nej igen, vi vill verkligen inte ha fred nu, vi vill fortsätta dessa rättfärdiga krig mot terrorismen och ondskans despotiska österland. För om Ukraina nu tvingas vika ner sig blir alla uppoffringar hittills förgäves och då kan vi vara säkra på att björnen lufsar vidare och river ner hela vår europeiska civilisation. Ja, därför är det bättre att vi plågar oss igenom detta krig, även om vi inte kommer att nå målet ännu på många år. Och tänk om Israel slutar försvara sig, då släpps terrorn lös över det demokratiska Israel som ju fått öknarna att blomma.
För att slippa kriget mellan de två kärnvapenmakterna har Sverige klokt nog livförsäkrat sig genom att söka medlemskap i Nato. För, ingen tror väl längre att ett enskilt land som Finland eller Sverige kan hålla sig utanför ett krig, ännu mindre att de kan försvara sig utan Natos vapen, trupper och kärnvapenparaply som skydd över sig. Det enda språk Ryssland förstår är vapnens. De kommer aldrig att våga ge sig på Nato eller USA med alla sina militärbaser och marina flygvapen jorden runt. Ingen tror heller att ett Natomedlemskap skulle göra 17 svenska områden till militära mål för Ryssland att sikta på i ett krig. Därför känner vi oss helt trygga och tackar vår mediala politikermakt att de fattat snabba beslut utan onödiga diskussioner med folk, som i alla fall inte begriper vad det hela i grunden handlar om.
Tacksamma är vi också att medier och myndigheter bekämpar den ryska propagandan och rustar mot och varnar för rysk och kinesisk infiltration. Och snart släpper den högt ärade presidenten Erdogan säkert in oss i värmen också. Det har ju inte gått så lång tid än sedan ansöka lämnades in. Om vi bara är hyggliga och tillmötesgående ska allt säkert ordna sig till det bästa. Man ska ju inte bråka i onödan.
Nej kära läsare, det är verkligen krig vi vill ha, till varje tänkbart pris.
Lucia ”Lucifer” Svensson
Jag tror att alla människor ”vill” ha fred. Det är vägen dit som skiljer sig. De ”vi” som åsyftas i artikeln förmodar jag vara huvudsakligen politikerklasserna i länderna i Väst. De vill också ha fred, men på sina villkor. Dessa villkor är naturligtvis oacceptabla för framför allt länderna i det Globala Syd som nu väldigt väldigt tydligt vet vad ”vi” i Väst står för. Den freden vill de inte ha. ”Vi” är nu så tydligt avslöjade. ”Vår” dubbelmoral fullkomligt stinker, bland annat i de olika omröstningarna i FN. ”Vi talar med dubbla tungor”. Ett tydligt exempel kom Ursula van der Leyen med när hon förra året å EU:s vägnar klart och tydligt sade att EU skall skydda yttrande- och informationsfriheten genom att förbjuda ryska informationskanaler.
När jag var ung, gjorde skämttidningen Blandaren en omskrivning av att tala med dubbla tungor. ”Vit man talar med kluven stjärt! Skitprat!” Och nog är det en häpnadsväckande dynga som i FN nu väller fram ur struparna hos flera ambassadörer där, främst kanske från Gilad Erdan.
Det hade varit spännande att skicka detta till DN. Antagligen håller dom med om varenda ord, på fullt allvar alltså! Kanske är sista meningen lite för tydlig, men resten hade dom nog publicerat.
Artikeln illustrerar hur klyftorna i vårt land har blivit till avgrunder. Det vi uppfattar som skämt och ironi ser våra politiker och media på som dagens sanning. Aldrig tidigare har väl meningsmotsättningarna varit så stenhårda. Det är så gott som omöjligt att se någon möjlig försoning vid horisonten.