Eva Myrdal (Folket i Bild/Kulturfront Stockholm)

PETER HULTQVIST SA i Ekot 10 maj att Nordens gemensamma försvar skulle stärkas om Sverige och Finland gick med i Nato.
– Då blir det ju effekten att vi blir starkare tillsammans. Det här är någonting som kan ske om vi väljer att gå med i Nato.

Frågan vi då ställer är vad slags allians Nato är – för vem skall Sveriges ungdom vara beredd att släcka liv – och att själva dö?

Under det kalla kriget ingrep Nato inte militärt. Efter Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning ändrade Nato karaktär. Vad fanns alliansen nu till för? Den har tagit in 14 nya medlemsstater mellan 1999 och 2020 och tog sig 1999 rätten att kriga var som helst i världen. Den låter sig inte begränsas av FN-beslut. Se Jugoslavien 1999, Libyen 2011. Fakta på marken och makthavarnas uttalanden visar en krigsallians som ytterst försvaras av USA:s strategiska kärnvapen och som tagit sig rätten att använda dessa i ett förstaslag.

Ett land som lovades medlemskap i Nato 2008 är Ukraina. Finska Yle berättade 11 maj att USA under året pumpat in 50 miljarder Euro – det är ca 528 miljarder kronor – till Ukraina, främst som militärt stöd. Bidens uttalade mål är att genom kriget på Ukrainas territorium försvaga Ryssland.

Rysslands invasion av Ukraina strider mot FN-stadgan. FN-stadgan ger också ett ramverk för att få ett slut på kriget – och kriget skulle ha kunnat undvikas helt och hållet. Inom ramen för kapitel VIII, artikel 52 hade alliansfria stater t ex kunnat stötta Ukraina att genomföra Minsk II-avtalet från 2015. Det förhandlades fram av representanter för Tyskland och Frankrike. Hållbara fredsavtal grundas som vi vet på en analys av orsaker. Nu är det istället Bidens krigarkassa som sätter dagordningen, med annat än Ukrainas välfärd för ögonen. Märk att FN:s säkerhetsråd, där såväl Ryssland som USA ingår, den 6 maj enhälligt ställde sig bakom ett uttalande som vädjade om en fredlig lösning på konflikten i Ukraina.

Regeringen har hävdat att vi skall bli medlemmar i Nato för att försvara svenskt territorium. Och att Rysslands invasion av Ukraina gör att det brådskar. Men USA och Nato vill kunna använda våra försvarsstyrkor för att förstärka USA:s närvaro i Arktis – tänk energiråvara och isfria transportleder och Rysslands militärbaser på Kolahalvön – och för att sättas in i Östersjöområdet i syfte att försvara de baltiska staterna. Men ingen stat skall tillåta att en annan stat får lov att driva den in i ett krig som inte ligger i dess eget intresse.

Majoriteten i Sveriges riksdag står nu beredda att driva igenom ett slut på Sveriges alliansfrihet. De vill skriva in Sveriges folk i det USA-drivna Natos strategiska planering för fortsatta krig. De är beredda att göra detta utan att vi som försörjer dem har fått möjlighet att kunskapsunderbyggt diskutera frågan och säga vårt i allmänna val – eller i folkomröstning. Den partistyrelse som imorgon skall fatta ett beslut gick till val 2018 bland annat på att Sverige inte skulle söka medlemskap i Nato. Också ledarna för den borgerliga oppositionen bör reflektera över vad ett eventuellt framhastat beslut bakom lykta dörrar betyder för vårt, medborgarnas, förtroende för riksdag och vilka som helst regeringar.

Men inget land är en monolit. De har gjort upp räkningen utan värden – varifrån kommer deras arvoden? Vi är många som kommer att studera frågorna – inte i korta Tweets eller ingresser på Facebook. Utan grundligt: vi går till källorna, vi försvarar Sveriges yttrande- och tryckfrihet och vi letar fram allmänna handlingar i kraft av offentlighetsprincipen. Vi är läskunniga. Vi är inte rädda.

Nato kan inte kriga utan soldater. När Sveriges försvarsmakt går från att vara just ett försvar inom vår småstats gränser – till att vara enheter i Natos krigsplanering behöver varje ung kvinna och man som mönstrar vara påläst. Det gäller ju faktiskt livet – och för vem man vill offra det. Vi farmödrar och mormödrar kan också bidra. Vi vet att varje anfallskrig startas med påståenden om försvar av omistliga värden – och slutar som i Vietnam, Irak, Libyen, och i Afghanistan 1989 och 2021.

På längre sikt: att trampa på FN-stadgans aggressionsförbud och ha afghanska och andra barns död på skuldkontot kommer att ge Sveriges folk svårigheter. Det som kallas ”huvudfåran” i svensk media försöker få oss att tro att ”världssamfundet”, att ”hela världen” utgörs av USA, Kanada, Europeiska Unionen, Australien och Japan. Titta på kartan. Läs vad övriga länder i Förenta Nationerna säger om ekonomiska sanktioner, om krigen och om Västs självpåtagna rätt att angripa militärt.

I denna de facto mångpoliga värld är våra förmödrars och förfäders kloka tankar när de skrev sig samman i FN-stadgan omistliga. Inom ramen för FN:s förbud mot aggressionskrig – och inom dess ramverk för att förhandla fred – ligger vanliga arbetande människors hopp – lever du så i Sverige, USA, Ryssland, Afghanistan eller i Kina.

Ja till alliansfrihet!
Ja till arbete inom FN-stadgans ram!
Nej till kärnvapen!
Nej till svenskt medlemskap i Nato!

Föregående artikelUSA FINANSIERAR AZOVREGEMENTET I UKRAINA
Nästa artikelVad har vi för framtid?

4 KOMMENTARER

  1. Heja Eva Myrdal!
    … och alla andra modiga människor på Medborgarplatsen.
    Bra tal.

    Heja Sverige.

  2. Mycket bra tal!
    Få fattade att USA:s bombningar av Serbien hade ingenting med humanitär aktion att göra, det var ”labb-testning” för hur långt USA kan gå för att Nato skall bli vad det är idag. Då hejade man på bombningar, nu får vi betala priset! Svenskarna accepterar det som är på väg i stället för att alla skall ut och protestera! Vakna!

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.