dag lanserar tidningen Folket i Bild/Kulturfront en ny hemsida. Den har hela fyra föregångare, den första startade i början av 90-talet om jag är rätt informerad.
Den nya är tänkt att vara mer offensiv och bli en viktigare del av föreningens publiceringsverksamhet. Nu finns tre kanaler: papperstidningen, satirarkivet.se, och nu även an vitaliserad hemsida.
När styrelsen i våras beslutade att tillsätta söka ansvarig webbredaktör gick frågan till mig – och jag tackade ja. Det innebär att jag nu sköter två hemsidor, lindelof.nu och fib.se. Kanske kommer jag ibland komma i konflikt med mig själv om på vilken sida som ska ha vilken artikel, och ibland blir det nog publicering på båda. Det är ju samma politiska fundament de vilar på: För en folkets kultur, försvar för yttrande och tryckfriheten och antiimperialism.
Så, välkommen kära läsare även till nya fib.se!
Mycket bra och hjärtligt lycka till, Knut! Historien om ”hemsidan” eller vad som först kallades ”nätupplaga” vore ju kul att få berättad. Antalet tidigare ”hemsidor” och vad som skiljer dem från varandra kanske är fyra, jag tror möjligen att det kan vara flera!
En fråga, som osökt dyker upp, är hur det är med alla dessa begrepp. Jag trodde att det du hade sedan förut var en ”blogg”. Nu kallas även den för ”hemsida”. Varför då? Och vad skiljer från en ”nätupplaga”?
Ja, begreppen flyter omkring och skiftar betydelse. Så här ser jag på det just nu:
Blogg var från början personlig kommentarspalt med www-adress där andra kunde kommentera. Hemsida var från början en sida vilken som helst på Internet med en www-adress, alltså ett vidare begrepp än Blogg. Samma som ”sajt”, vilket kommer från utrikiskan. En ”hemsida” har ett hem och fib.se har Folket i Bild/Kulturfront som hem. Eftersom lindelof.nu utvecklats mot vad som ibland kallas ”webbtidning” med många skribenter använder jag blogg-epitetet allt mer sällan om den. fib.se är en renodlad webbtidning tänker jag. Nu hoppas jag allt är glasklart!
Inom FiB/K brukar med ”tidningen” menas den traditionella pappersupplagan, som utkommit sedan januari 1972 (provnumret hösten 1971 oräknat). Denna tidning har numera således en ”nätupplaga”, som jag ser det! Med viss självständighet, vilket i grunden har tidsperspektivet som grundval.
Tidvis, bl a under din förra tid som web-redaktör för ca ett decennium sedan, har ju FiB/Ks ”hemsida” försökt tjänstgöra som ”nätupplaga” (eller ”webbtidning” som du nu lanserar). Gott så!
Res stolt på Edra nordiska nackar. Orden ”sajt” och ”web” är inte så främmande. ”Sajt” eller ”site” är det nordiska ”sida” (tyska Seite) och ”web” kommer av ordet ”väv”. Engelska är ju som bekant en blandning av nordiska (inkl. nordtyska) och franska.
Ordet ”tidning” är dock från tyskans ”Zeitung”. Det nordiska ordet var ”tidende”, som lever kvar i ”Berlingske Tidende”.
Ja, Anders P, det var väl därför världens första ”tidning” fick heta ”Ordinari Post Tijdender” när den startades av vår drottning Kristina 1645.
Engelska ”site” och ”side” är nog skilda ord. Engelska ”site” kommer nog från latin via franska. ”In situ” säger vi på latin i vetenskapliga texter. Engelska ”side” är nog ett arvord i engelska från urgermanska utan att ha kommit in via nordiska språk.
”Web” är nog också ett arvord i engelska från urgermanska utan att ha kommit in via nordiska språk.
”Nordtyska” inkluderas vanligen inte i ”nordiska”, utan man brukar skilja de ”västgermanska” och ”nordiska”/”nordgermanska” grenarna inom germanska språk. Ord i engelska får vanligen olika form beroende på om de kommit direkt från västgermanska eller inlånats från nordiska/nordgermanska. Den engelska blandningen beskrivs därför med åtskilda västgermanska, nordiska och franska komponenter.
Visst kan vi själva välja standardsvenska termer. Knut, skriv i ditt nya värv alltid ”väv”, inte ”webb”: ”vävredaktör”, ”vävtidning”, ”världsvida väven” (world wide webb), ”vävställe” (web site). Skriv ”ålinjes” (online).
Hoppas och tror att detta kan bli ett lyft för FiB! Tack för att du åtar dig an detta Knut!
Fråga till Jan-Arvid!
Skulle ”vävredaktör”, ”vävtidning”, ”vävställe” vara mera ”svenska” än ”nätredaktör”, ”nätupplaga” eller ”nätsida”, vilka ju är mer ”etablerade” uttryck i dagens Sverige, nu efter en knappt 30-årig ”nätverklighet”?
Dennis Z!
Huvudsaken är att de fula ”webb”-orden byts ut mot något bättre. Att systematiskt låta ”väv-” motsvara engelska ”web-” vore den bästa lösningen, tycker jag: ”världsvida väven” (World Wide Web) allittererar klangskönt!
”Väv-” har fördelen att det motverkar den svenska sammanblandningen i dagligt tal av Internet (de sammankopplade fysiska datornätverken) och World Wide Web, som är en tjänst på Internet. FiB/K och lindelof.nu finns på WWW, inte på Internet, vad jag förstår. En tidning har alltså en WWW-upplaga, inte en Internet-upplaga. Orden ”vävredaktör” och ”vävtidning” leder då tankarna i rättare riktning än ”nätredaktör”.
Det är en beklaglig svensk sjuka att tro att vi måste nöja oss med svengelska och slumpvis tillkomna ord. Horace Engdahl, som var med i arbetet med svenska pokerspelsord, sade att den genialiska översättningen ”dröjhöja” (check-raise) visar svenskan från sin allra bästa sida.
Oavsett hur vi benämner hans redaktörsuppdrag skall vi ge Knut allt stöd.
Tack för dina alltid lika stimulerande tankar Jan Arvid. Min egen praktiska bild av en världsomspännande väv är ändå mer lik ett nät, t ex ett spindelnät, vilket vi ju vet inte vävs utan spinns. Mycket av diskussionen kring ”nätsäkerhet” (ev är då ”vävsäkerhet” bättre?) kretsar just kring ”spindeln i nätet”, som vakar över våra ”nätliv” (”vävliv”?) och stjäl våra rörelser däri. Spännande (möjligen ”spinnande”) eller hur?
Instämmer helt i att Knut är värd allt vårt stöd ute i väven (eller ”nätet”)!
Jag förordade inte att alla utmärkta ord på ”nät-” skulle bytas ut. ”Nätsäkerhet” är rätt ord, eftersom det inbegriper säkerhet på hela internätet och alla tjänster på internätet, varav World Wide Web, världsvida väven, är en.
Jag menade endast att ”(världsvida) väven” är ett gott svenskt ord specifikt för tjänsten World Wide Web, och inget annat.
Islänningar och färingar har bättre känsla för att återanvända arvord. På isländska heter www ”veraldarvefurinn” (världsväven) eller ”vefurinn” (väven). Inte ”webburinn”.
Dennis har rätt att ”väv” ger svagare associationer till ”nät” än engelska ”web” ger. Men översättning är ofta en kompromiss. ”Net” och ”web” motsvarar båda vanligen ”nät” i allmänspråket. Vill man bibehålla den engelska distinktionen mellan ”(inter)net” och ”web” i informationsteknikterminologin måste man avstå från den naturliga svenska översättningen ”nät” för ”web”.