Den 4 oktober skrev jag – med anledning av valresultatet – följande:
”… den storm som en tid blåst inom den utomparlamentariska vänstern om t ex Nya Tiders medverkan på Bokmässan, författarbojkotten mot densamma, beskyllningar mot Jan Myrdal m fl för att vara brunvänster, undfallenhet inför propåer om organisationsförbud m m – som även förekommit här på bloggen – kanske nu har förutsättningar att lugna ner sig.”
Men så blev det alltså inte, inte än i alla fall.
Först sakläget
Tidningen Nya Tider fick inte plats på B&B-mässan i år på grund av att mässledningen inte skrev något avtal med dem. De utnyttjade helt enkelt sin rätt att välja sina utställare. Förra året däremot ingick de ett avtal som gav Nya Tider tillträde, vilket inte gick att bryta. Det fick i sin tur till följd att ETC m fl gick i taket, bojkottade mässan och ordnande en alternativ bokmässa på Heden, ett författarupprop för bojkott… varpå ett hundratal nynazister (NMR) fick blodvittring (och fick demonstrationstillstånd)… vilket i sin tur triggade de autonomas svårbestämbara gatumobb till stenkastning mot polisen…
Felet i mina ögon då var framför allt att ETC m fl fick spel för att en politisk motståndare fick tillträde till B&B-mässan.
Årets B&B-mässa
Idag läser jag att Nya Tider även ansökte om tillstånd att arrangera en alternativ bokmässa i ett tält på Heden (i likhet med ETC förra året), men att det stoppats av Göteborgs kommun (efter samråd med polisen) – av säkerhetsskäl. Hade det varit NMR man stoppat hade jag förstått det (med tanke på deras militäriska och uniformerade uppträdande och den oordning de ställde till med förra året). Men, att hindra en fredlig tidning att arrangera ett eget bokjippo med motiveringen att det skulle kunna hota säkerheten på stan och tränga undan några fotbollsmatcher, framstår närmast övertydligt som ett svepskäl. Detta kommer att skapa ännu mer problem. Att likställa Nya Tider med NMR är tanklöst och i dagens läge faktiskt farligt.
Nya Tider har läst på om yttrandefriheten och driver denna sak konsekvent och effektivt ända in i kaklet (som man numera säger), med all rätt faktiskt. De har förmodligen även rätt i att Nya Tider och ETC i det här fallet bedömts med olika måttstockar; JA till vänstertidningar men NEJ till högertidningar. Men, likhet inför lagen är en grundregel i demokratier. Klart de kommer att smasha in denna enkla lobb.
Försvar för yttrandefriheten
Därför ställde FiB/Väst (som skött FiB/K:s bokmässemonter) sin högtalaranläggning till Vára Suks förfogande för ett kort anförande om detta ur yttrandefrihetssynpunkt så skeva förhållande.
FiB/Väst kunde förstås (liksom B&B-mässan) ha valt en ”mer lönsam” väg, men de valde att modigt stå upp för yttrandefrihetens principer, vilket inte heller väckte något särskilt uppseende i världspressen. Några korta meningar om saken i en krönika av Karin Olsson i Expressen är allt jag sett.
Verkställande utskottet reagerar
Men då klampade istället FiB/K:s verkställande utskott in i glasbutiken med ett uttalande som säger bl a följande:
”Vávra Suks korta inhopp, ansågs uppenbarligen av medlemmar i vår lokalavdelning FIB/Väst som ett sätt att försvara yttrandefriheten. Beslutet att låta Suk utnyttja vår monter för att försvara Nya Tiders rätt att delta i Bokmässan var inte förankrat i Folket i Bild/Kulturfronts styrelse och vi kände inte till denna s k inbjudan.
Vávra Suks utnyttjande av vår monter tog kraft från tidningen och huvudfokus i montern och blev i dagsläget en onödig provokation mot vår tidning och vår förening.”
Det här desavouerar alltså FiB/Västs agerande, vilket innebär att FiB-styrelsen anser att FiB/Väst borde ha valt den ”lönsamma vägen” och tonat ner försvaret av yttrande- och tryckfriheten. Ja, så ser jag faktiskt på det som förevarit.
Jag antar att med detta kommer en del att se även mig som demokratiskt opålitlig och som en försvarare av högerextremism. Men, den vänster som inte är beredd att låta sina politiska motståndare yttra sig och organisera sig fritt – inom lagens nuvarande råmärken – är demokratiskt opålitlig. Den vill jag inte tillhöra.
”Att likställa Nya Tider med NMR är tanklöst och i dagens läge faktiskt farligt.”
Håller helt med. Sedan jag efter många år i utlandet kom tillbaka till Sverige och drabbades av den svenska SD-nojan, har jag försynt påpekat att det som avgör om en grupp eller parti är ”fascistiskt” och utgör ett hot mot demokratin är inte främst dess åsikter utan om de har en egen milis.
I mellankrigstidens Italien, Tyskland, Spanien, Rumänien m fl arbetade fascisterna inte endast med ”förförisk övertalning” utan främst med hot om våld från deras ”svartskjortor”, SA-män, ”falangister”, ”järngardister”, ”mosleyfascister”, ”cagoularder”, ”eldkorsmän” m fl. Det är i denna tradition NMR opererar.
Instämmer med Knut. FiB/Gbg gjorde rätt! Här är nödvändigt att värma upp våra kunskaper och vår tradition när det gäller yttrandefrihet. Minns Faurissondebatten, m fl.
Man kan på sätt och vis jämföra med religionsfriheten. Utmärkt när alla har samma religion, med några små undantag som inte stör helheten. Så kommer en ny religion som vill inskränka religionsfriheten, d v s även rätten att slippa religion. Då blir sagda frihet plötsligt dispositiv, som nu senast i Växjö, där folk numer fredagar tvingas åhöra minaretutrop. Med BISKOPENS tillskyndan har det gjorts till en lokal bullerfråga. Hoppas inte principen om yttrandefrihet går samma väg!
Att backa som FiB/k-styrelsen gjort ger bara motståndarna blodad tand. Nästa år kanske såväl FiB/k som Proletären inte släpps in på mässan.
Mycket märkligt att du inte ser skillnaden mellan att försvara yttrandefriheten som princip och att låta den egna (progressiva) organisationen upplåta en plattform åt en högerextrem tidning.
Jag har alltid haft en liten klockarkärlek för familjen Suk, så när jag träffade Vávra på Jan Myrdals 90-årskalas, så var det med viss respekt.
Familjenamnet Suk hade jag mött i slutet av 70-talet då jag engagerade mig, så gott jag kunde, för den tjeckiska proteströrelsen, Charta 77. Jag var till och med nere i Prag och träffade en del dissidenter, bl a Jiri Dienstbier (senare utrikesminister 1990), men troligen inte Vávras pappa, Jaroslav. Då hade jag nog kommit ihåg det (med det håret). Hans biografi.
Farfadern, som jag tror är Ivan Suk (1901-58), var journalist, kommunist och författare med bl a en reportagebok från Nürbergrättegångarna på sin lista. Om han också är släkt med musikern Joseph Suk (1874-1935) har inte stått att finna.
På JM:s kalas fick jag Vavra att medge att det var en rikedom för det lilla Sverige, där alla tycker likadant, att få impulser utifrån, från invandrare – som han!
Benny Å!
1) Typiskt dåligt vänstertänkande att skilja på yttrandefriheten som princip och i praktiken. Den vänster som inte låter sina meningsmotståndare säga sin mening vill jag inte tillhöra.
2) Vávra Suk talade om behandlingen som hans tidning Nya Tider utsatts för inför och under årets B&B-mässa. I detta har han rätt i sak. Vänster- och högerpolitiska åsikter bedöms med olika måttstockar. Det kommer att förvärra situationen. Nya Tider har av staten beviljats presstöd, men kan inte få ordna ett bokjippo på Heden i Göteborg (som ETC gjorde förra året). Det var det han talade om. Det är inte högerpropaganda, det är försvar av yttrandefriheten.
Man har inte rätt att slå någon i skallen bara för att man ogillar hans åsikter. Lagen gäller lika för alla i en demokrati.
Ett aktiebolag har Aktiebolagslagen att hålla sig till. Men också sina policydokument. Medför dessa att YGL och TF kan tillämpas analogt så medför detta att Vávra Suk har ett ”case” mot Bokmässan. (Oavsett om han, av ena eller andra skälet, inte utnyttjar detta.)
Att denna lätt insedda försvarslinje mot censurivrarna samt attackerna på YGL och TF inte påpekas gång på gång eller upptäckts av fler beror på
– oförmåga att skilja på sak och person och
– den gigantiska ”förförståelsen” om ”bolagens sanna karaktär”.
”Bokmässan bjuder väl in vem man vill” typ. Så är det faktisk inte. Bokmässan är bunden av sina policydokument. Det måste påpekas gång på gång.
Men ”förförståelsen” är en bekväm hållning om man vill slippa göra något konkret vad gäller yttrandefrihetsfrågan. I bästa fall kommer det fram moralistiska argument.
Det räcker inte.
Nâgot sen kommentar. Instämmer givetvis med Knut som gammal fibbare, vilket föranleder följande undring: debattsidan i FiB/K med (ofta intressanta) insändare frân läsarkretsen tycks ha helt försvunnit. Det är synd. Stort tack till Knut för att âterupplivat den pâ hans blogg…