För en tid sedan mobiliserades alla gräsrötter omkring oss på Stjärnudden för att vår stillsamma landsbygd kändes hotad. Svenska Kraftnät (SKN) var i färd med planering av en 400 kV-ledning rakt genom vår bygd. En titt på myndighetens hemsida visade tydligt att vi och många andra skulle få ledningen inpå stugknuten. Detta måste förhindras! Namninsamling, skrivelser, insändare, facebookgrupp … skapades fort och effektivt.
Men att stoppa ledningen är förstås omöjligt. Strömmen från Forsmarks uppgraderade aggregat kan ännu inte säkert distribueras till den glupska elmarknaden i södra Sverige. Hallsta pappersbruk har länge saknat en trygg elförsörjning. Den nya 400 kV-ledningen genom vår bygd skulle lösa dessa stora problem och är därför ett riksintresse. Våra lokala protester innebär möjligen lite grus i maskineriet, att stoppa ledningen är otänkbart.
Häromdan inbjöd SKN alla berörda till samråd i Östhammars IOGT-lokal Storbrunn. Biosalongen var välbesatt av skogsägare, jordbrukare och sommarstugeägare. Två unga kvinnor, en ung man och en medelålders och mycket erfaren kraftledningsplanerare med stor teknisk kunskap behärskade helt scenen men anlade en mycket ödmjuk ton. Alla synpunkter mottogs med tacksamhet. Men, fantasifulla förslag som nedgrävning, havsbottendragning, dragning direkt till Enköping eftersom Holmens kanske ska läggas ner … allt detta avfärdades som uteslutet.
Alltså, uppgraderar man Forsmark måste staten se till att strömmen kommer ut på marknaden. Motar vi bort ledningen från vår bygd, så drabbar den istället andra. Protester riskerar alltså att uppfattas som simpelt bytänkande. Samhället har blivit så beroende av el-kraft att alla människor får huka sig för de anläggningar som krävs.
Jag som inte ens var motståndare till kärnkraften på 70-och 80-talen har dock börjat fundera i nya banor. Efter tsunamikatastrofen i Japan med flera härdsmältor i Fukushima kan man fundera på om kärnkraft överhuvud går att göra säker. Japan är ett tekniskt högstående och rimligt demokratiskt samhälle. Men, de klarar uppenbarligen inte att skapa säker kärnkraft. Nu kan man ju invända att vi inte har tsunamivågor i våra vatten. Men det kanske finns andra osäkerhetsfaktorer som vår demokrati med sina tekniker och experter idag inte förmår överblicka.
Inte kan vi stoppa kärnkraften idag. Men nog måste vi stoppa den stora tunga kärnkraften i framtiden. Alternativen måste utvecklas och byggas ut, effektiviseringar och smart teknik måste fram på alla områden, kanske även små kärntekniska anläggningar. Ja, den energiglupska kapitalismen måste på allvar börja kontrolleras.
SKN gör i sin senaste plan klokt nog en extra krok runt våtmarken Rörmar väster om Barkö. Är det allmän hänsyn till bebyggelse eller kanske en undanmanöver runt markägaren Jan Guillous domäner? Nå, vi alla som som bor i Barkö, Ånö, Uppskedika m fl byar i kraftledningsgatans väg kommer att få finna oss i en 50 m bred kalhuggning genom våra bär- och svampskogar. En del kommer också att få de höga ledningstornen som fond för den nedgående solen i väster. En rad med vindsnurror hade möjligen känts mer framtidsinriktat.
Vi sitter alla i samma Aniaraskepp, fast detta rymdskepp är minst lika klasskiktat som någonsin Titanic var.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Svenska Karftnät, kärnkraft, Forsmark, Uppskedika, Ånö, energi
Det såvitt jag förstår avgörande argumentet mot kärnkraft är att det inte hjälper mot något. Fossilbränslen står för 80% av världens energikonsumtion, kärnkraft för 2%. På denna nivå förväntas kärnbränslet räcka ett par hundra år. Men om kärnkraft ska ersätta fossilbränslena, som en del ljusblå idioter tänker sig, måste verksamheten 40-dubblas. Och då räcker uranet ett par år. Sen är det slut.
Att uranet snart skulle ta slut är inte helt självklart. Upparbetning och ny kärnteknik skulle kunna förlänga urantiden väsentligt. Ingenting är för evigt dock. Det vet nog alla. Men t o m jag, en förkättrad kärnkraftaccepterare börjar röra mig åt annat håll. Ett mindre ohållbart håll får vi hoppas. Just nu säger man i radion att Schweiz ska stoppa sin kärnkraftsutbyggnad.
Jag tycker det är bra, Knut, att du börjat ompröva kärnkraften. Visserligen finns det filmer om hur djur och växtliv kommit tillbaka i området kring Tjernobyl – Radioaktiva vargar, har jag bland annat sett om på Kunskapskanalen. Men för oss människor är deras hår med mera skadligt. Hur vargarna påverkats på längre sikt vet man inte. Vargarna känner ju inte till att området är smittat. Vad hade hänt i en tid när vi varit omedvetna. Är det medvetenheten, som gör oss sjuka.
Som jag ser det måste vi skapa ett värdigt liv åt alla levande varelser, som den riktiga översättningen borde vara av FN-stadgan, som talar om ”värde”. Vi måste även se till klimatkrisen inte bara är ses som något påhittat.
De svenska kärnkraftsforskarna är hoppfulla och tror på en ny generation kärnkraft, som skulle vara räddningen för 100.000 tals år, de ser inte ”avfallet” som avfall. Men hur klarar vi av en befolkning som förbrukar flera jordklot, hur ser vi på fattigdomen och översvämningarna, när isen smälter.
Jag riktar inte frågorna i första hand till dig, utan kanske till alla som följer din blogg.