REN KALKONJOURNALISTIK I DN

Hemlig rapport visar hoten mot svenska valet 2018

…är rubriken på en språkligt och innehållsmässigt fullkomligt undermålig artikel i DN av Mattias Carlsson. Läs den och finn felen. Ett bättre exempel på att koka soppa på en spik utan att ens läsa igenom det man skrivit, har jag aldrig sett. Antingen garvar ni högt eller så faller ni i gråt. För att ni som inte prenumererar på DN inte ska missa detta bottennapp, kopierar jag in hela texten nedan i den version den hade när jag läste den söndag em (trots att det är ett regelbrott):

Svenska myndigheter har nu kartlagt hoten från främmande makt mot valet nästa år. 

I en hemlig rapport varnar Myndigheten för Samhällskydd och beredskap, MSB, för hur och var en angripare kommer försöka påverka valet.

–  Vi förutsätter att det kommer att hända, säger Mikael Tofvesson, enhetschef på MSB.

Svenska myndigheter utgår ifrån att främmande makt kommer försöka påverka valet nästa år. En kartläggning som Myndigheten för Samhällskydd och beredskap, MSB, gjort har kartlagt vilka områden som är mest sårbara.

Rapporten som är hemlig skickades till de myndigheter som arbetar med valet i förra veckan. Rapporten ska ses som en vägledning i vad olika myndigheter behöver göra för att förstärka säkerheten på sitt område.

MSB har uppdraget att samordna den svenska beredskapen mot främmande makters informationspåverkan på Sverige.

– Det är helt klart är att främmande makter har en förmåga att agera på den svenska arenan och vi har sett ett ökat intresse, säger Mikael Tofvesson, enhetschef på MSB.

Granskningen utgick ifrån de många exempel av påverkan som setts kring allmänna val i Europa och USA de senaste åren.

– Vi har gjort en genomlysning av hur andra val har påverkats och utifrån det så har vi tagit fram en intern arbetslista över vilka av de här metoderna som är relevanta för det svenska valet, säger Mikael Tofvesson.

Arbetet har genomförts i nära samarbete med både Säpo och försvarsunderättelseorganisationer så som Must och FRA. I nästa steg har MSB analyserat vilka av metoderna som setts i andra länder som Sverige skulle vara särskilt sårbara för.

– Utifrån det då så har vi en fått en bild vilka som skall ha ett ansvar för att vidta åtgärder, säger Mikael Tofvesson.

» Vår bedömning är att vi i vardagen är utsatta för det här. 

Exakt vilka områden som bedöms som sårbara i Sverige är hemligt. Men erfarenheten från andra länder pekar på fyra områden där det konstaterats försök att påverka valen.

Enligt Mikael Tofvesson handlar det om:

1) Försök att påverka själva valsystemet, allt ifrån att man försökt påverka de som utvecklar valsystemen till att bereda sig tillgång till de digitala valsystemen.

2) Förmågan att rösta: försök att vilseleda befolkningen genom att sprida falska uppgifter om hur valet går till. Ett typexempel på det var att man gick ut till demokrater i USA och gav besked om att man kan sms-rösta på Hilary Clinton. Det är för att vilseleda och få dem att inte rösta eller att tro att de redan har röstat.

3) Försök att påverka viljan och preferenserna i valet. Exempel finns på hur politiska rörelser infiltrerats, egna politiska plattformar skapats på Twitter och Facebook där man driver frågor för att öka polariseringen. Typexemplet är när en människorättsgrupp uppmanades att demonstrera på en viss plats samtidigt som de via andra konton eldade upp en högerrörelse att demonstrera vid samma plats vid samma tidpunkt för att de ska hamna i konflikt. Man underblåser ett befintligt problem och förstärker den bilden så att folka blir ännu argare på varandra.

4) Påverka politiker och tjänsteman direkt, traditionella aktiva åtgärder att försöka skapa kontakter. Även om man inte lyckas påverka en politiker eller tjänsteman så kan man utnyttja det faktum att personen haft kontakter med underrättelsepersonal eller andra mysko personer utifrån det kan man skapa en bild av att det är något som inte stämmer med personen.

Den stora vinsten med dessa metoder, enligt Tofvesson, är att oavsett vem som vinner valet i slutändan så är den som använder de här metoderna en vinnare. Eftersom det, enligt Tofvesson, minskar legitimiteten för den som vinner valet – oavsett vem som vinner.

– Det öppnar dörren för ett ifrågasättande, säger Mikael Tofvesson.

» Ryssland är det land som vi ser i rapporterna, det är de som är aktiva.

Vilka av dessa scenarion som förekommit i Sverige vill Mikael Tofvesson inte gå in på men han säger att myndigheterna sedan 2015 sett ett ökat intresse för Sverige från främmande makt när det gäller desinformation, vilseledande information och propaganda.

– Vår bedömning är att vi i vardagen är utsatta för det här. Det här är inte krigshandlingar, utan det är mera en ny vardag i hur länder arbetar mot varandra. Att man försöker få fördelar på detta sätt.

De svenska resurserna att möta hotet är dock begränsad.

– Jag måste ändå understryka att förmågan inte är i närmaste vis i paritet med angriparens förmåga.

Ett annat problem är att MSB inte haft möjlighet att förbereda sig för denna typ av uppgift, från det att organisationen startade så har den haft verkliga händelser att hantera.

– Vi ser att det här sker i dag, då har vi inte haft råd att sätta oss och utveckla något för framtiden. Det här är inte till något framtida krig utan det här är här och nu.

Hittills har MSB utbildat 7.000 tjänstemän på statliga myndigheter i hur man identifierar och förstår försök till påverkan. Utbildningen ingår i uppdraget från regeringen att höja beredskapen.

– Det är bara det mest akuta vi satsat på nu, men det är bara en krockkudde om någon klipper till oss i dag.

Att det är Ryssland som är det största hotet mot Sverige när det kommer till påverkanskampanjer är det ingen som hymlar med. Rysslands agerande under det amerikanska valet har blivit en väckarklocka för Sverige.

– Vi har ingen anledning att ifrågasätta de amerikanska bedömningarna. Ryssland är det land som vi ser i rapporterna, det är de som är aktiva. Och vi vet ju vad som hänt i vårt eget land, har statsminister Stefan Löfven tidigare sagt.

MSB:s särskilda grupp för att motverka informationskrig bildades i augusti 2015, då fick myndigheten skära ner på annan verksamhet för att prioritera det nya hotet. Under lång tid fick verksamheten inga extra anslag och utbyggnaden av gruppen har därför gått långsamt. Sedan dess har de fått direktiv från Regeringen.

”Det finns ingenting som säger att framtida svenska val kommer att vara fredade. Tvärtom ser vi redan i dag tydliga tecken på försök att påverka till exempel vår säkerhetspolitik” skrev statsminister Stefan Löfven på DN Debatt i våras när han presenterade en rad åtgärder för att skydda valet 2018.

Stefan Löfven besökte MSB i våras tillsammans med dåvarande inrikesministern Anders Ygeman. Då uppmanade statsminister även befolkning till vaksamhet mot falsk information.

– Jag som medborgare kan också vara uppmärksam på vad som kan vara påverkan från en makt, och vad som är rena fakta. Det är en svår bedömning, men enbart att vi höjer vårt medvetande kan underlätta.

– Vi ska skydda vår demokrati. Det är klart att man får tycka olika, men om en annan nation har som syfte att påverka oss för sina egna syften måste vi vara uppmärksamma och kunna säga det, sa statsministern.”