NU SKÄLLER DEN västliga propagandamaskinen enstämmigt på att Putin använder gasen som vapen. Hur klyftigt är det kan man undra? Så länge man är bergfast i tanken på att Putin är en ond krigsförbrytare, en ny imperialistisk Peter den store eller dagens Hitler, ligger det förstås nära till hands att fastna i att EU:s aktuella och kommande energiproblem är Putins fel, alltså ett resultat av att Putin använder gasen som ett vapen.
Men är det verkligen så enkelt? Ja, på sätt och vis. Självklart använder Ryssland – på samma sätt som USA och EU – de vapen man har till sitt förfogande för att knäcka motståndaren. Krig har i alla tider till stor del gått ut på att knäcka motståndarens ekonomi genom att belägra och blockera försörjningsvägar. Det är till och med så – i detta fall – att Putin hittills varit mycket restriktiv i användning av gasvapnet. Men ska man verkligen sluta tänka där och bara hojta med?
I själva verket är det den samlade västvärlden som ägnat sig åt att försöka knäcka Rysslands ekonomi med alla sina sanktionspaket. Som jag förstår det är Rysslands ekonomi mycket mera robust och alltså mindre känslig för yttre sanktioner och blockader, medan EU:s ekonomi är hyperkänslig för störningar i leveranskedjor, energiimport, råvaruinflöden, inflation mm. Värst verkar läget vara i Tyskland där man avvecklat sin kärnkraft, utan att ha en säker plan för hur den skulle ersättas (utan rysk naturgas). Och, det faktum att EU knutits samman till en enda energimarknad gör att sårbarheten ökar och risken för motsättningar mellan olika regioner ökar. Ungern och några andra ska nu berövas tillgång till billig rysk gas, medan skåningar ska betala skyhöga elpriser för att de stora energibolagen tjänar på att exportera. Det blir knappast demokratiskt, snarare helt orimligt. Den så omskrutna solidariteten mellan EU:s ledare, efter 24 februari 2022, delas inte alls av människorna i allmänhet runt om i EU, vilket visar sig i alla pågående nationella regeringskriser. Fler är säkert att vänta. Hur allt detta ska påverka Sverige i det stundande valet är mycket ovisst.
Helst av allt vill alla ansvariga glömma att 2014 genomfördes kuppen i Kiev med kraftig västinblandning och med stöd av inhemska fascistiska terrorband. Den nya Kievregimen deklarerade att de skulle gå med i EU och Nato. Detta startade ett inbördeskrig i Donbassregionen (mot dem som motsatte sig kuppen i Kiev) och Ryssland annekterade Krim (sin enda väg ut i Svarta havet och Medelhavet för sina marina stridskrafter). I december 2021 satte Ryssland ner foten mot Västvärldens ”Drang nach Osten”, genom sina krav på en ny europeisk säkerhetsordning. Västvärlden vägrade att ens diskutera. Detta gjorde att Ryssland kände sig tvingat att slå till militärt. Om det var oväntat eller väntat har inte längre med saken att göra. Faktum kvarstår och det måste till sist hanteras.
Hela kriget hade kunnat förhindras då. Istället tvingades Tyskland av USA att stoppa Nordstream 2 och därifrån har kriget trappats upp på alla fronter till dagens helt orimliga situation, där hela världen håller på att omgrupperas från ett dollardominerat ekonomiskt globalistiskt system till ett flerpoligt ekonomiskt system, där Europa kommer att isoleras från Ryssland och den växande BRICS-världen med Kina, Afrika, Latinamerika och Indien. Det är alltså Europa som kommer att isoleras från den dominerande delen av världsekonomin – inte Ryssland – och tvingas leva på en mycket lägre standard. Ryssland måste däremot göra tvärt om mot Peter den store och vända sig österut för att utveckla sin ekonomi. De som förlorar mest på det här är Europa.
Men eftersom Västvärldens politikerklass är bergfast i tanken att Putin är en ond krigsförbrytare och en ny imperialistisk Hitler eller Peter den store, och att detta är själva orsaken till Ukrainakriget, finns det mycket lite att hoppas på. Att USA, EU med sitt Nato inte kan vinna ett militärt krig på marken mot Ryssland, vet man. Till sist kommer man därför att tvingas dra sig tillbaka och slicka såren, förhoppningsvis innan någon trycker på knappen till kärnvapenkriget.
Det högsta priset för det pågående vansinnet betalas av ukrainska unga män, och det ukrainska folket. På lite sikt kommer också folken i Europa att bli stora förlorare med en ny järnridå i öster.
Klok sammanfattning av det politiska och ekonomiska världsläget. Fast jag menar nog att vi inte bör fastna i diskussioner kring amerikansk krigspropaganda. Det är ju bara en sidofråga, till stöd för huvudlinjen att till varje pris som helst (sista ukrainaren t ex) söka bibehålla USA:s ledarposition i världen och som, i likhet med lilla Magdalena, likt hyndan sitta med uppåtvänd nos och vänta på smulorna från de rika männens bord.
Tvärtom ska vi nu till varje pris försvara yttrande- och tryckfriheten på det alla ska ha möjlighet att själva se hur läget utvecklar sig. Bort med alla kunskaps- och informationsembargon!
En liten kommentar apropå västpropagandan som utmålar Putin som den lede själv. Ett samtal i en liten grupp avlyssnat i en matsal under gårdagen:
– Man hör inte så mycket om Ukraina längre.
– Nej, men det var väl något med Odessa som hände?!
– Hemskt att man ska få förstöra ett land så där!
– Kan ingen skjuta Putin?
– Jag vet fler som skulle behöva skjutas, han i Vitryssland till exempel…
Därefter rinner samtalet över på andra ämnen.
Detta är belysande för hur informationskriget mot Ryssland återspeglas i vanligt folks uppfattningar. Det finns massvis att skriva om kriget, men när inte mainstream-massmedia är intresserat av att ge en mer objektiv bild av skeende och bakgrund så hamnar allmänheten i en okunskapens ”träsk”, det vill säga att man drar slutsatser utifrån den information som är tillgänglig. Och det är inte speciellt mycket som mainstream-massmedia tycker är intressant att skriva om idag när allt håller på att gå åt helvete för Ukraina och Väst.
Jag har sagt det tidigare i detta forum. Man måste anstränga sig lite mer i dagens mediavärld för att få en mer rikhaltig information och inte ”svälja” allt som erbjuds:
– Handlar det om ”fake news”?
– Bryr sig massmedia inte om att rapportera vissa saker?
– Vilka källor är det mainstream-media använder sig av (eller väljer att använda sig av)?
Våra massmedier sviker sin uppgift att informera under denna nu halvåriga konflikt. Man bryter i stort sett hela tiden mot ovanstående punkter och ger en grovt missvisande bild av sakernas tillstånd. Och resultatet kan ”avläsas” i ovanstående korta återgivande av ett samtal – som nog återspeglar ganska mycket av vad den allmänna meningen idag är om konflikten.
Det är skrattretande att se en uppbragt Ursula van der Leyen stå i TV och säga att EU är utsatt för utpressning av Ryssland. Var man verkligen så dumma att man trodde att Ryssland stillatigande skulle acceptera den utpressning som sanktionspolitiken mot landet innebär. Det verkar finnas en hybris i västvärlden att man kan göra vad som helst, utan att det blir några konsekvenser. Jag minns när det började bli diskussioner om svenskt Natomedlemskap och Rysslands utrikesminister Lavrov kommenterade detta och sa att Sverige bestämmer själva vilka organisationer man ska var med i, men att ett svenskt medlemskap i Nato skulle få konsekvenser för relationerna mellan Sverige och Ryssland. Då sa Margot Wallström upprört:
”Han ska inte komma och hota oss”
Vad Lavrovs hot bestod av förstod jag aldrig. Det är väl fullkomligt självklart att ett svenskt medlemskap i en militär organisation som är riktad mot Ryssland kommer att få konsekvenser för relationerna mellan våra länder. Våra ledare verkar inte förstå att västvärlden inte är ”Världsamfundet” utan bara 12-13 procent av världens befolkning.
Knut L!
Det förvånar mig att du inte gör ens försök till analys vad som gick fel med Rysslands krig mot Ukraina. Jag sitter just och tittar på den bästa TV-serien någonsin, ”Zhukov” (hans namn transkriberas till svenska ”Zjukov”), som jag tidigare rapporterat finns textad och ”open access” gratis på YouTube. I en nyckelscen i första avsnittet efter segerdagen den 24 juni, i en kort dialog mellan Zjukov och Pavel Rybalko, Röda arméns främsta pansargeneral konstaterar de att ”vi lät 4 miljoner soldater tas till fånga 1941” (notera hur Zjukov är så familjär att han kallar honom ”Pasha”, ganska extremt med ryska mått mätt). De flesta dog. De hade full koll på vad som gick fel 1941, men visste också att man inte skulle tala så högt om det.
Jag har inte sett någon analys från din sida, eller från någon av dina vapendragare, om vad som gick fel med Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Jag skrev innan kriget min uppfattning om Rysslands militära förmåga baserat på det korta kriget mellan Armenien och Azerbaijan. Ingen på lindelof.nu tog notis.
Mats L!
Du förvånar dig över att jag inte presenterar en analys över ”vad som gick fel med Rysslands angreppskrig mot Ukraina”. Varför det, undrar jag då? Är det så viktigt för oss? Det jag tror mig veta är att Ukraina inte kan vinna detta krig – inte utan att Nato börjar bomba för fullt. Och det kriget kommer bli det sista för oss alla. Inte mycket nytta med den ”vinsten”. Jag förstår inte din skepsis mot allt Putin företar sig. Ser du också Putin som vår tids Hitler? Utan att vara någon Putinfan har jag ändå respekt för mycket av hans sätt att resonera och handla. Anfallet på Ukraina och annektionen av Krim är och förblir folkrättsbrott – är väl bäst att jag tillägger. Har du sett på samtalet jag la ut från april i år mellan Diana Johnstone och Polly Young-Eisendrath?
Knut L!
En annektering kan aldrig bli ett folkrättsbrott, vilket däremot ett anfallskrig kan vara. Samtliga israeliska krig för att som sionisterna söger ”försvara sig” är naturligen folkrättsbrott, bl a eftersom Israel aldrig fastställt hur de drar sina gränser. Däremot kan aldrig själva annekteringen av norra Golanbergen bli folkrättsbrott, även om det israeliska angreppet var det redan från början.
Nej, Knut L,
min uppfattning om Putin är inte han är ond eller heller en slags Hitler, utan att han är inkompetent.
När jag för ett par år sedan, under den långa nyhetssändningen på kvällen i Pervyj Kanal såg Mikhail Kovalchuk sitta och prata med Putin i tio minuter förstod jag allvaret i Putins inkompetens. Misha är en total nolla, men med ett stort inflytande över rysk vetenskap.
När jag satt i bilen år 2016 på väg från från flygplatsen i Novosibirsk på väg till den akademiska staden (Akademgorodok) frågade Mikael Eriksson, världens främsta synkrotonljusfysiker ”varför är inte Ryssland världens rikaste land”; alla förutsättningar finns ju. Jag hade inget svar på den frågan.
Jag började lyssna på Diana Johnstone, men tröttnade snabbt. Om hon haft något intressant att säga om Ryssland hade jag gärna lyssnat. USA:s syndaregister är förvisso långt, men att Butja, där jag var på bröllop för ett år sedan, enbart är USA:s fel är lite väl förenklat.
Att starta ett krig den 24 februari är helt idiotiskt. Jag var i alla fall övertygad om att den ryska generalstaben grundligt studerat kriget i Kaukasus, men det verkar man inte ha gjort. Om Ukraina lyckas återta Cherson kommer i alla fall jag att fira.
Mats L!
Frågan är vad som är värst, att vara inkompetent statsledare för en kärnvapenmakt eller diktator? Uppenbarligen ser vi situationen helt olika. Du hänger upp det mesta på Putin trots allt, medan jag försöker greppa helheten i den nya världsekonomin, där detta krig ingår som en pusselbit. Nu har Kina satt ner foten mot Nancy Pelosis planer på att besöka Taiwan. Detta kan provocera fram ännu ett krig som är en annan pusselbit i den nya men ofrånkomliga världsordningen.