Glenn Diesen: Vad är ”anti-europeiskt”?

Artikelförfattaren vid ett evenemang hos Dissidentklubben i Stockholm i maj. (Foto: Håkan Julander)

Vi kan utforska lösningar på kriget i Ukraina om vi tillåter öppen diskussion utan de höga sociala kostnaderna för oliktänkande, skriver den norske statsvetaren Glenn Diesen på Substack den 21 juni, som svar på ett påhopp i Verdens Gang. Översättning av Redax.

I en debattartikel i VG (Verdens Gang – Redax) hävdas att anti-europeisk fascism ökar på vår kontinent, och att detta hot är så allvarligt att det inte är alls är läge för någon ”falsk balans” i debatten. Debattartikeln avfärdar mina ”tvivelaktiga påståenden och åsikter” utan att återge ett enda exempel.

Jag ska nu presentera mitt motargument, att dagens problem beror på grova förenklingar och brist på öppen debatt genom att använda slagord och invektiv.

Vad är ”anti-europeiskt”? Britternas föreställning om Europa är demokrati, som undergrävts genom att man flyttat makt till odemokratiska EU-institutioner. Ungern betraktar Europa som bärare av våra traditionella värderingar och kristna kulturarv, som nu uppfattas vara under attack från en ohämmad liberal ideologi. Ryssland ser Europa som ett gemensamt hem som undermineras av en expanderande militärallians, som återigen har delat kontinenten och frambringat ett nytt kallt krig om var de nya skiljelinjerna ska dras.

Europa är ett omtvistat begrepp och många konflikter kunde ha lösts med ömsesidig förståelse och kompromisser i stället för att alltid framställa meningsskiljaktigheter som en konflikt mellan det goda och det onda.

Vi kan utforska lösningar på kriget i Ukraina om vi tillåter öppen diskussion utan de höga sociala kostnaderna för oliktänkande.

Om Ryssland drivs av oprovocerad territoriell expansionism, så finns inga bra lösningar och vi måste bereda oss på krig. Men om Ryssland invaderade för att hindra en fientlig militärallians att expandera, så finns möjligheter till kompromiss. En riktig analys är av största vikt.

Dock, i våra narrativ-styrda medier, så blir varje bevis för att Ryssland ser detta som ett defensivt krig fördömt som ett försök att legitimera invasionen. På den första dagen efter Rysslands invasion i februari 2022 bekräftade president Zelenskyj att Moskva hade kontaktat dem för att inleda fredssamtal. Kravet var att Ukraina skulle återupprätta sin neutralitet, något Zelenskyj sade sig vara villig att diskutera. På den tredje dagen efter invasionen bekräftade både Ryssland och Ukraina att förhandlingar skulle inledas kring ett återupprättande av Ukrainas neutralitet. Den ukrainske ambassadören Oleksandr Tjalyj, ordföranden i Zelenskyjs parti David Arachamija och Zelenskyjs förre rådgivare Oleksij Arestovytj bekräftar att de var nära en överenskommelse, som byggde på ukrainsk neutralitet.

General Harald Kujat, tidigare chef för Tysklands väpnade styrkor och chef för Natos militärkommitté, hävdar att amerikanerna saboterade fredsöverenskommelsen för att kunna använda ukrainarna för att försvaga en strategisk rival. De israeliska och turkiska medlarna har bekräftat att Moskva och Kiev var nära en överenskommelse, men att amerikanerna och britterna blockerade den. Washington och London hade bestämt att Ryssland skulle blöda och ett regimskifte var den enda krigsutgång de accepterade.

Hur kommer det sig att inga norska journalister tyckt att något av detta har varit värt att rapportera? Vi har begränsat vår analys genom att framställa allting som en konflikt mellan det goda och det onda. Denna manikeiska manipulation är fantastisk om man vill mobilisera den allmänna opinionen för konfrontation och krig, men den hindrar fungerande lösningar.

Glenn Diesen är verksam vid Universitetet i sydöstra Norge. Verdens Gang har publicerat en kortare version av ovanstående replik.